Pressmeddelande -
Så formar dolda ideal vårt skattesystem
Hur har lagstiftaren sett på skattebetalaren genom tiderna? Ny forskning visar att olika ideal om god skattemoral och arbetsmoral har haft inflytande över utformningen av beskattningen av arbetsinkomster sedan 1920-talet. Det påverkar inte bara hur lagar utformas, utan också vilka beteenden som förväntas av oss som medborgare. Studien visar dessutom att kvinnor har haft särskilt svårt att leva upp till bilden av den goda skattebetalaren.
En avhandling av Victoria Lindgren, doktorand vid Juridiska institutionen och Genusforskarskolan vid Umeå centrum för genusstudier, visar att skattelagstiftningen kring arbetsinkomster sedan 1920-talet tycks ha baserats på två centrala ideal, att skattebetalare bör ha god skattemoral och god arbetsmoral.
Det märks tydligt i hur lagstiftaren har anpassat regler kring exempelvis avdrag, skattereduktioner och begränsningar av individens rättshandlingsförmåga för att påverka och styra beteenden. Samtidigt understryker Lindgren att skattebetalare inte alltid förväntas kunna agera på det önskade sättet.
– Som exempel kan nämnas hur skattebetalarna å ena sidan framställts som rationella och förmögna att anpassa sitt handlande utifrån vad som är mest skattemässigt lönsamt. Å andra sidan har de antagits sakna kompetens att förstå lagstiftningen, säger Victoria Lindgren.
Kvinnors arbete granskas mer än mäns
Studien visar även hur kvinnor haft svårare att leva upp till idealbilden av den goda skattebetalaren. Kvinnors arbete har ofta varit föremål för diskussion och lagändringar, medan mäns arbete sällan problematiserats. Det här signalerar att mäns arbete sannolikt är en central norm för arbetsinkomstbeskattningens utformning menar Lindgren.
– Något jag funnit särskilt intressant är att det tycks vara särskilt svårt för kvinnor att leva upp till bilden av den goda skattebetalaren. Detta avspeglas särskilt i hur kvinnors arbete återkommande blivit föremål för såväl diskussion som skattelagstiftningsåtgärder under den studerade tidsperioden, säger Victoria Lindgren.
Trots att skatt ofta kopplas till ekonomisk jämlikhet har klassfrågor överraskande nog varit begränsade i diskussionerna om beskattningen av arbetsinkomster. Det är en kontrast mot hur klassfrågor behandlats i bredare skattepolitiska debatter.
Viktigt bidrag till fortsatt forskning
Tidigare forskning har visat att lagstiftning generellt sett kan få olika konsekvenser för olika grupper i samhället och att den inte alltid är objektivt utformad. Beskattning är en form av statlig maktutövning men används också som ett verktyg för att uppnå politiska mål. Trots att skattebetalarna är centrala för hur skattesystemet utformas har de hittills fått lite uppmärksamhet i den rättsvetenskapliga forskningen.
– Detta gjorde det särskilt intressant att utforska skattebetalarens form och framväxt genom att analysera förarbeten från och med tillkomsten av 1928 års kommunalskattelag till och med dagens lagstiftning i inkomstskattelagen, säger Victoria Lindgren.
Relaterade länkar
Ämnen
Kategorier
Umeå universitet är ett bredduniversitet och ett av Sveriges största lärosäten med omkring 38 000 studenter och 4 600 medarbetare. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och forskning inom alla vetenskapsområden samt det konstnärliga området. Universitetet erbjuder en undervisnings- och forskningsmiljö av världsklass och bidrar med kunskap av global betydelse. Här gjordes den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 som tilldelats Nobelpriset i kemi. Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur.
