Sänkt pris på sund mat ger bättre hälsa

Fler skulle köpa nyttig mat om den blev billigare, men för att få genomsnittshushållet att handla efter rådande näringsrekommendationer krävs stora skatteförändringar. Allt enligt Linda Thunström vid Umeå universitet, som också visar att ekonomisk politik kan hjälpa människor att få bukt med självkontrollproblem.

Hur olika ingredienser värderas av oss konsumenter kan mätas i pengar. Om vi exempelvis är beredda att betala mer för ett högre fettinnehåll, innebär det att vi värderar smak högre än hälsa. Linda Thunström vid Umeå universitet visar i sin avhandling bland annat hur vi kan påverkas att göra mer hälsosamma val, och vad som styr vår konsumtion.

För att öka konsumtionen av nyttiga fibrer menar Linda Thunström att det är mer kostnadseffektivt att ge en subvention per gram fibrer i en produkt än att subventionera fiberrika (nyckelhålsmärkta) produkter. Sådana subventioner innebär emellertid också en ökad konsumtion av fett, salt och socker, och enligt Linda Thunström kan det därför finnas anledning att också beskatta onyttigheterna. För att förändra konsumtionen i märkbar utsträckning måste dock skatter och subventioner vara relativt stora, exempelvis räcker det inte med att ta bort momsen på fiberrika produkter.

Trots att den framtida hälsan riskeras, belönar sig en del människor ofta med till exempel godis, ibland mer än de skulle vilja på längre sikt. Linda Thunström visar i en teoretisk modell att det mest effektiva ekonomiska styrmedlet för att hjälpa konsumenter med självkontrollproblem är att subventionera hälsa och fysiskt kapital, så att det lönar sig att vara hälsosam på samma sätt som det lönar sig att spara (teoretiskt kan man tänka sig en ränta på hälsa). En sådan subvention av hälsa och kapital vore mer effektiv än att exempelvis beskatta ohälsosam mat, men är svår att genomföra i praktiken.

Enligt Linda Thunström har vi starka vanor när det gäller val av frukostflingor, något som gäller både nyttiga och onyttiga sorter, och vanorna tycks också vara lika starka i olika inkomst- och utbildningsgrupper. Dessa starka vanor innebär att information och reklam måste vara uthållig för att påverka vår konsumtion.

Vi värderar också fett, salt och socker olika i vissa vanliga produkter. I flingor och knäckebröd vill vi inte betala mer för en ökad mängd socker, men däremot för mer salt. Linda Thunström menar att det kan bero på att de negativa hälsoeffekterna av att äta mycket socker debatterats mer än hur vi påverkas av alltför mycket salt i kosten.

Den 4 juni försvarar Linda Thunström, institutionen för nationalekonomi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Livsmedelskonsumtion, paternalism och ekonomisk politik (engelsk originaltitel: Food Consumption, Paternalism and Economic Policy). Disputationen äger rum kl. 13.15 i sal 213 i Samhällsvetarhuset. Opponent är professor Magnus Johannesson från Handelshögskolan i Stockholm.

För mer information, kontakta:

Linda Thunström,
institutionen för nationalekonomi,
Umeå universitet,
tel: 073-644 95 04
e-post: linda.thunstrom@econ.umu.se

Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://www.diva-portal.org/umu/abstract.xsql?dbid=1654〈=sv.

Camilla Nilsson, Informatör
E-post: camilla.nilsson@adm.umu.se
Tel: 090-786 62 28