Gå direkt till innehåll
Den samiska identiteten består av många element. Illustration från omslaget till rapporten Det är hemskt och magiskt samtidigt: En rapport om unga samers hälsa. Illustration : Káren-Ann Hurri
Den samiska identiteten består av många element. Illustration från omslaget till rapporten Det är hemskt och magiskt samtidigt: En rapport om unga samers hälsa. Illustration : Káren-Ann Hurri

Pressmeddelande -

Samisk identitet ger stolthet och utmaningar för unga

Den samiska identiteten är central för unga samer – som källa till stolthet men också som orsak till rasism och kränkningar. Särskilt utsatta är unga samiska kvinnor som drabbas oftare av depression och dålig hälsa än jämnåriga medsystrar. Det visar en ny rapport från Umeå universitet om unga svenska samers mående.

– Vissa av resultaten är hoppfulla, men som psykolog måste jag säga att både rasismen mot unga samer i allmänhet och den psykiska ohälsan bland kvinnorna är väldigt oroande, säger Jon Petter Stoor, psykolog och forskare vid Umeå universitet.

Rapporten "Det är hemskt och magiskt samtidigt: en rapport om unga samers hälsa", är resultatet av ett nära samarbete mellan forskargruppen Lávvuo-Forskning och utbildning för samisk hälsa vid Umeå universitet samt den samiska ungdomsorganisationen Sáminuorra.

Detta är den första större kartläggningen av unga samers situation på 15 år. Den bygger på intervjuer, webbenkäter och på den nationella folkhälsoenkäten Samisk Hälsa på Lika Villkor. I intervjuer deltog 15 unga samer, 16 i webbenkäter och 364 i enkätstudien.

Några av de nya resultaten:

  • Den samiska identiteten spelar en central roll i de ungas liv, med både positiva och negativa aspekter. Många unga samer upplever stolthet över sin kultur men också utmaningar kopplade till att behöva kämpa för sin identitet.
  • Ungefär tre av fyra unga samer rapporterade gott psykiskt välbefinnande och bra allmän hälsa. De totala andelarna skilde sig inte mellan unga samer och andra unga i Sverige.
  • Unga samiska kvinnor rapporterar mindre bra allmän hälsa, och mer ofta depression eller att ha gjort självmordsförsök, jämfört med andra unga kvinnor i Sverige.
  • Unga samer kämpar, liksom andra unga i Sverige, med att få till en bra balans i livet med goda rutiner. Unga samer äter mer sällan grönsaker och rotfrukter, de snusar mer och är oftare överviktiga än andra unga i Sverige. I gengäld ägnar unga samer sig mindre än andra unga åt stillasittande.
  • Sex av tio unga samer har upplevt diskriminering eller rasism. Var fjärde har blivit kränkt på grund av sin etniska bakgrund under de senaste tre månaderna. Denna utsatthet var mycket vanligare bland unga samer än bland andra unga i Sverige.
  • Bara drygt en av tio av de unga samerna upplevde att vårdpersonal har tillräcklig kunskap om samisk kultur och livsvillkor för att kunna ge dem bra vård. Unga samer efterfrågar både vård som tar hänsyn till deras bakgrund och som är tillgänglig, trots långa geografiska avstånd.

I rapporten lyfter deltagarna förslag som de menar kan förbättra situationen. Bland annat efterfrågar de fler möjligheter att stärka sin samiska identitet och samhörighet samt lära sig tala och få använda samiska språk. De vill också att det omgivande samhället arbetar mer aktivt för att bekämpa fördomar och diskriminering mot unga samer, och stärker sina kunskaper om det samiska samhället inklusive att det finns många olika sätt att vara same på.

– Rapporten är jätteviktig eftersom unga samers erfarenheter och röster måste få höras. Tyvärr saknas deras perspektiv ibland helt i svenska myndighetrapporter, säger Sara-Elvira Kuhmunen, ordförande i den samiska ungdomsorganisationen Sáminuorra.

Rapporten kan bli ett steg mot att förstå och förbättra hälsan hos unga samer i Sverige, och den kommer att utgöra en resurs för både det samiska och svenska samhället.

Rapporten är skriven av Jon Petter Stoor, Karin Spetz, Ludvig Widén och Miguel San Sebastián vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet. Den presenteras fredag klockan 13.00 under samiska veckan, Ubmejen Biejvieh, på det samiska kulturhuset Tráhppie i Umeå. En samisk ungdomspanel kommer att medverka och kommentera innehållet och vad de vill ska göras.

För mer information, vänligen kontakta:

Jon Petter Stoor
Leg psykolog och forskare
Institutionen för epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet
E-post: jon.petter.stoor@umu.se
Telefon: 090-786 58 63

Sara-Elvira Kuhmunen
Ordförande Sáminuorra
E-post: saraelvira@saminuorra.org
Telefon: 070-380 07 03

Rapporten ”Det är hemskt och magiskt samtidigt: En rapport om unga samers hälsa” finns fritt tillgänglig på http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-236108

Ämnen

Regioner


Umeå universitet är ett bredduniversitet och ett av Sveriges största lärosäten med omkring 38 000 studenter och 4 600 medarbetare. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och forskning inom alla vetenskapsområden samt det konstnärliga området. Universitetet erbjuder en undervisnings- och forskningsmiljö av världsklass och bidrar med kunskap av global betydelse. Här gjordes den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 som tilldelats Nobelpriset i kemi. Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur.

Kontakter

Ola Nilsson

Ola Nilsson

Kommunikatör, Umeå universitet 090-786 69 82
Media Content Panel
Illustration _Unga_samers_hälsa
Illustration _Unga_samers_hälsa
Licens:
Medieanvändning
Filformat:
.png
Upphovsrätt:
Fri för publicering i medier med angivande av källa
Storlek:
8000 x 4500, 613 KB
Ladda ner
Media Content Panel
Jon Petter Stoor
Jon Petter Stoor
Licens:
Medieanvändning
Filformat:
.jpg
Upphovsrätt:
Fri för publicering i medier
Storlek:
6720 x 4480, 13,5 MB
Ladda ner
Media Content Panel
Samiska flaggan
Samiska flaggan
Licens:
Medieanvändning
Filformat:
.jpg
Storlek:
4551 x 3034, 2,44 MB
Ladda ner
Media Content Panel
Rapport_Unga-samers-hälsa.pdf
Rapport_Unga-samers-hälsa.pdf
Licens:
Medieanvändning
Filformat:
.pdf
Ladda ner

Umeå universitet

Umeå universitet är ett bredduniversitet och ett av Sveriges största lärosäten med över 41 500 studenter och omkring 4 600 medarbetare. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och forskning inom alla vetenskapsområden samt det konstnärliga området. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som tilldelats Nobelpriset i kemi.

Universitetet kännetecknas av en internationell atmosfär och en verksamhet som vilar på akademiska kärnvärden. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där vi gläds åt varandras framgångar. Umeå universitet sätter en stolthet i att erbjuda en undervisnings- och forskningsmiljö av världsklass och bidrar till ny kunskap av global betydelse där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande forskningsmiljöer som ger goda förutsättningar att ta sig an samhällets framtidsutmaningar. Genom långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten bidrar universitetet till att utveckla norra Sverige som kunskapsregion. Den samhällsomvandling och de stora investeringar som pågår i norra Sverige skapar komplexa utmaningar men också möjligheter. För Umeå universitet handlar det om att bedriva forskning om och mitt i ett samhälle i omvandling samt att fortsätta erbjuda utbildningar för regioner som behöver expandera hållbart.

Campus Umeå och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Utbildning bedrivs även på en rad andra orter som Skellefteå, Örnsköldsvik, Lycksele och Kiruna. Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet, har ett internationellt ledande arktiskt centrum och ett centrum för samisk forskning, Várdduo, som är Sveriges enda etablerade forskningsenhet för samisk forskning och urfolksforskning.