Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Sjörövare och ankare slåss om fetterna i blodet

Ett ankare för blodfetter och en sjörövare som överfaller viktiga enzymtransporter utan eskort. Dessa proteiner, båda centrala för fettomsättningen i blodet, beskriver Stefan K. Nilsson i den avhandling han försvarar vid Umeå universitet 28 maj.

Lipider, det som i vardagligt tal kallas fett, spelar en viktig roll i människokroppen. Förutom att de utgör vår viktigaste energikälla och vårt stora reservlager av energi används de också som beståndsdelar i alla cellmembraner och för tillverkning av hormoner och andra viktiga signalsubstanser som kroppen behöver. Även om lipider är viktiga och nyttiga för oss, har de också en baksida. När lipider transporteras som blodfetter kan de orsaka sjukdomar om kroppen på något sätt är i obalans.

Nilssons avhandling behandlar två proteiner, apoA5 (Apolipoprotein A-V) och ANGPTL (angiopoietin-like proteins), som båda visat sig vara viktiga för blodfetternas omsättning. Eftersom förhöjda blodfetter är en riskfaktor för kärlsjukdom så är det viktigt att förstå hur apoA5 och ANGPTL egentligen fungerar.

I avhandlingen beskrivs att apoA5 binder till ett viktigt mottagarprotein för blodfetter. ApoA5 kan använda mottagarproteinet för att ta sig in i celler och att man tror att det då kan ta med sig en last av blodfetter.
– ApoA5 kan på så sätt liknas vid ett blodfettsankare som hakar fast fettdroppen i mottagarproteinet och som därigenom stimulerar cellulärt upptag, förklarar Stefan K Nilsson.

Avhandlingen studerar också ANGPTL, som visat sig kunna förstöra det viktigaste enzymet för spjälkning av blodfetterna. Man fann att bindning av spjälkningsenzymet till blodfetterna skyddar mot ANGPTL. Nilsson menar att ANGPTL inte utövar sin effekt på spjälkningsenzymet i blodcirkulationen där blodfetterna finns rikligt. Istället föreslås att ANGPTL ligger i bakhåll på den väg som spjälkningsenzymet måste ta för att nå ut i blodkärlen. Utanför blodkärlen saknas nämligen de skyddande blodfetterna.

– ANGPTL är en sjörövare som bara attackerar när spjälkningsenzymet saknar sin eskort i form av blodfetter. Utan skydd är enzymet ett lätt byte, berättar Stefan K. Nilsson.

Stefan K. Nilsson är född och uppvuxen i Bygdeå och har genomfört sin grund- och forskarutbildning vid Umeå universitet. Närmast kommer han arbeta som projektledare för ett läkemedelsutvecklingsprojekt inom hjärt-kärlsjukdom. Hans projekt tilldelades nyligen 8 miljoner från bland annat EUs strukturfond, sehttp://www.umu.se/nyhet//.cid128628.

Stefan K. Nilsson är doktorand vid Inst. för Medicinsk biovetenskap, Fysiologisk kemi. Han nås på
mobiltelefon 070-578 17 68
e-post stefan.nilsson@medbio.umu.se

Fredag 28 maj försvarar Stefan K. Nilsson, Inst. för Medicinsk biovetenskap, Fysiologisk kemi, sin avhandling med titeln Novel factors affecting clearance of triacylglycerol-rich lipoproteins from blood. Svensk titel: Nya faktorer som påverkar upptaget av triglycerider från blodet.
Disputationen äger rum klockan 13.00 i hörsal Betula, byggnad 6M, Norrlands universitetssjukhus. Fakultetsopponent är dr Ko Willems van Dijk, Leiden University Medical Center, Nederländerna.

En porträttbild på Stefan K. Nilsson kan laddas ned här.

Ämnen

Regioner

Kontakter

Presskontakt

Presskontakt

Presskontakt 090-786 50 89

Umeå universitet

Umeå universitet är ett bredduniversitet och ett av Sveriges största lärosäten med omkring 38 000 studenter och 4 600 medarbetare. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och forskning inom alla vetenskapsområden samt det konstnärliga området. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som tilldelats Nobelpriset i kemi.

Universitetet kännetecknas av en internationell atmosfär och en verksamhet som vilar på akademiska kärnvärden. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där vi gläds åt varandras framgångar. Umeå universitet sätter en stolthet i att erbjuda en undervisnings- och forskningsmiljö av världsklass och bidrar till ny kunskap av global betydelse där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande forskningsmiljöer som ger goda förutsättningar att ta sig an samhällets framtidsutmaningar. Genom långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten bidrar universitetet till att utveckla norra Sverige som kunskapsregion. Den samhällsomvandling och de stora investeringar som pågår i norra Sverige skapar komplexa utmaningar men också möjligheter. För Umeå universitet handlar det om att bedriva forskning om och mitt i ett samhälle i omvandling samt att fortsätta erbjuda utbildningar för regioner som behöver expandera fort och hållbart.

Campus Umeå och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Utbildning bedrivs även på en rad andra orter som Skellefteå, Örnsköldsvik, Lycksele och Kiruna. Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet, har ett internationellt ledande arktiskt centrum och ett centrum för samisk forskning, Várdduo, som är Sveriges enda etablerade forskningsenhet för samisk forskning och urfolksforskning.