Gå direkt till innehåll
Forskarlaget studerar sex olika ekosystemstjänster i skog, däribland förekomst av blåbär. BildElin Berge
Forskarlaget studerar sex olika ekosystemstjänster i skog, däribland förekomst av blåbär. BildElin Berge

Pressmeddelande -

Skogens många värden ökar med skogens ålder

Våra skogar levererar en mängd ekosystemtjänster såsom virke, bär, svamp, vilt och rekreation, men hur många tjänster och hur mycket av varje tjänst som en skog levererar förändras med dess ålder. Det visar forskare från Umeå universitet, SLU i Uppsala och Göteborgs universitet i en ny studie publicerad i Environmental Research Letters.

Forskargruppen har undersökt ekosystemtjänsterna trädtillväxt, kolinlagring i marken, markvegetationens artrikedom, och förekomst av blåbär, viltfoder och död ved. Medan trädtillväxten ökade upp till en ålder av 70-100 år, vilket är när skogar normalt avverkas, fanns de högsta nivåerna av de flesta andra ekosystemtjänsterna i skogar äldre än 120 år. Dessa skogar kunde dessutom leverera fler olika ekosystemtjänster samtidigt än yngre skogar.

– Våra resultat visar att om skogar tillåts blir gamla så levererar de inte bara mer av många ekosystemtjänster, utan även att det ryms fler värden i en och samma skog, säger Micael Jonsson, universitetslektor på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet, huvudförfattare till studien.

Studien visar dock att den höga mångfalden av ekosystemtjänster i äldre skogar är på bekostnad av trädtillväxten som är låg i gammal skog.

– Det finns en tydlig avvägning mellan trädtillväxt och förekomsten av andra ekosystemtjänster. Denna avvägning verkar ofrånkomlig eftersom den förmodligen beror på att träd i yngre, likåldriga, skötta skogar konkurrerar ut de växter som är grunden för andra ekosystemtjänster, säger medförfattare Jan Bengtsson, professor vid SLU i Uppsala.

En av slutsatserna från studien är att skogsbrukets begränsning av skogsålder genom att avverka bestånden kring hundra års ålder leder till skogar med färre och lägre nivåer av många av skogens värden – utom för trädtillväxt.

– Man diskuterar dessutom inom skogsnäringen att sänka avverkningsåldern, och vi visar här att det skulle kunna få ytterligare negativa konsekvenser för många ekosystemtjänster, säger medförfattare Tord Snäll, professor vid SLU i Uppsala.

Studien visar även att förändringar av värden när skogen åldras påverkas av vilka trädslag som finns i skogen. Trots att en medelålders monokultur av gran uppvisade bland de högsta värdena för trädtillväxt, och låga värden för övriga ekosystemtjänster, hade gamla skogar med endast gran, eller gran med inslag av björk, de högsta värdena för flera av tjänsterna.

– Vi kunde tydligt se att beståndsålder är något som man måste ta hänsyn till, eftersom flera av skogens värden förändras så dramatiskt över tid, men även att trädslagsblandningen i beståndet spelar stor roll, säger Micael Jonsson.

Studien är baserad på data från den svenska Riksskogstaxeringen, och styrker tidigare studier från forskargruppen; att blandbestånd och bestånd som tillåts bli äldre än 100 år är av stor betydelse.

Originalartikel:

Micael Jonsson, M. et al: Stand age and climate influence forest ecosystem service delivery and multifunctionality. Environmental Research Letters (2020).

https://iopscience.iop.org/article/10.1088/1748-93...

Foto och film:

Filmklipp om studien  

Pressbild på Micael Jonson. Foto. Ulrika Bergfors

För mer information, kontakta gärna:

Micael Jonsson, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet
Telefon: 070-643 22 67
E-post: micael.jonsson@umu.se

Jan Bengtsson, SLU Uppsala
E-post: jan.bengtsson@slu.se

Tord Snäll, SLU Uppsala
E-post: tord.snall@slu.se

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 33 000 studenter och 4 000 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Ingrid Söderbergh

Ingrid Söderbergh

Forskningssamordnare Forskning vid Umeå Centre for Microbial Research, UCMR 070-60 40 334

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.