Forskare vid Umeå universitet har utvecklat nya hållbara ytbeläggningar som förbättrar prestandan hos solfångare – och därmed ökar solvärmens konkurrenskraft som klimatsmart energikälla. Med nya material i nanoskala och enkla tillverkningsmetoder kan tekniken bli både effektivare och mer tillgänglig.
Trädens biologiska klocka styr deras tillväxt och tidpunkten för händelser som lövsprickning. I en ny studie har forskare vid Umeå universitet undersökt tillväxten hos genetiskt modifierade popplar i växthus och fält. Resultaten visar att justering av gener kopplade till den biologiska klockan kan hjälpa träd att bättre anpassa sig till klimatförändringar.
Att elektrifiera produktionen av bränd kalk kan minska koldioxidutsläppen avsevärt – men också påverka kvaliteten på produkten. Ny forskning från Umeå universitet och Företagsforskarskolan visar hur olika processförhållanden påverkar den brända kalkens egenskaper och bidrar med värdefull kunskap för en mer hållbar industri.
Människor har en mycket skadlig påverkan på den biologiska mångfalden över hela världen. Det är inte bara antalet arter som minskar, artsamhällenas sammansättning förändras också. Det visar en studie från Eawag och Zürichs universitet, i samarbete med Umeå universitet, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature.
Betong är världens mest använda byggmaterial – men tillverkningen av cement, den viktigaste komponenten i betong, orsakar stora koldioxidutsläpp. Nu visar forskning vid Umeå universitet hur elektrifiering och koldioxidinfångning kan göra produktionen både mer energieffektiv och klimatsmart.
Forskare vid Umeå universitet har hittat ett sätt att bryta upp pollens skyddande skal – ett av världens hårdaste biomaterial – utan att skada den inre cellen och dess komponenter. Denna bedrift gjorde det möjligt att isolera och studera dess mitokondrier. Till forskarnas förvåning saknades flera av de proteiner som är viktiga för att upprätthålla mitokondriers energiproduktion.
Forskare vid Umeå universitet har nyligen utvecklat en mycket känslig metod för att upptäcka bakteriesporer — ihärdiga mikroorganismer som kan överleva extrema förhållanden och orsaka både matförgiftning och infektioner. Metoden har potential att förbättra livsmedelssäkerhet och sjukvård.
Nu startar Curiosum det uppsökande programmet C. upp, med målet att inspirera fler unga att upptäcka vetenskap och teknik. Under våren 2025 får elever i låg- och mellanstadiet i Storuman, Vilhelmina, Dorotea, Malå, Sorsele och Lycksele, samt i några av Umeås kranskommuner, besök av Curiosums pedagoger. Med sig har de spännande vetenskaps- och teknikaktiviteter.
En forskargrupp vid Umeå universitet har utvecklat nya avancerade ljusstyrda verktyg som möjliggör exakt kontroll av proteiner i realtid i levande celler. Denna banbrytande forskning öppnar dörrar till nya metoder för att studera komplexa processer i celler och kan bana väg för betydande framsteg inom medicin och syntetisk biologi.
Så här i juletid pryder vintergröna barrträd hemmen i många länder. Men julgranar sprider inte bara glädje utan klarar också av att överleva i oerhört hårda miljöer. Många tar det nog för givet att granar och tallar behåller sina gröna barr i isande kyla och starkt solljus i skogen, men hur gör de egentligen det? Forskare förstår nu mer av de bakomliggande mekanismerna.
Skogar med få trädarter har betydligt högre skaderisk och särskilt utsatt är den introducerade contortatallen. Det visar en färsk studie av forskare från Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Resultaten kan hjälpa till att förhindra skogsskador och ekonomiskt bortfall kopplat till skogsindustrin.
Forskare vid Umeå universitet har avslöjat detaljer om hur bakterier signalerar med hjälp av kalcium för att reglera livsviktiga processer, på ett sätt som skiljer sig från mänskliga celler. Detta genombrott har betydelse i kampen mot antibiotikaresistens och för att öka säkerheten vid livsmedelsframställning.
Inlandsvatten släpper ut avsevärda mängder växthusgaser, men detta tas sällan med i klimatbedömningar. Ny forskning från Umeå universitet visar att bristen på hänsyn till kolflöden mellan land- och vattensystem leder till felaktiga bedömningar av klimatpåverkan och återkoppling på kolets kretslopp.
Projektet Waste2Plastic vid Umeå universitet har fått 15 miljoner kronor från Energimyndigheten och sina industriella partners för att producera biologiskt nedbrytbar plast (PHA) med hjälp av mikroalger. Algerna odlas i avloppsvatten i Umeå och omvandlar koldioxid från rökgaser till biomassa.
PFAS från vanligt hushållsavfall kan överleva höga temperaturer och spridas till miljön via rester från avfallsförbränning. En ny avhandling från Företagsforskarskolan vid Umeå universitet visar att den sorts PFAS som är vanligast förekommande i aska, kondensat och rökgaser även är den som är svårast att fånga upp när den spridits till miljön.
En reaktion som förbryllat forskare i 50 år har nu fått sin förklaring av forskare vid Umeå universitet. Snabba strukturella ögonblicksbilder fångade hur grafit omvandlas till grafitoxid under elektrokemisk oxidation, och avslöjar mellanliggande strukturer som uppträder och försvinner över tid. Forskarna beskriver detta som en ny typ av oscillerande reaktion.
Forskare vid Umeå universitet och Tartu universitet har funnit att en historik av upprepad antibiotikaanvändning kan skada den skyddande slembarriären i tarmen på grund av antibiotikadrivna förändringar i tarmfloran. I en ytterligare studie i ett annat samarbete fann forskarna en bakterieoberoende mekanism genom vilken antibiotika kan skada slembarriären direkt.
Ett internationellt forskarlag lett av Umeåprofessor Magnus Wolf-Watz har upptäckt hur magnesiumatomen dirigerar kemin som katalyserar produktionen av bränslemolekylen ATP i en cell. ATP är en livsviktig drivande kraft i cellen. Studien är publicerad i tidskriften Science Advances.
Forskare vid Umeå universitet och Washington University School of Medicine i St Louis har utvecklat en ny substans som effektivt bekämpar bakterieinfektioner hos möss, inklusive sådana som kan orsaka sällsynta men potentiellt dödliga "köttätande" sjukdomar.
Ett nytt sätt att studera proteiners rörelser har tagits fram av forskare vid Umeå universitet och MAX IV-laboratoriet i Lund. Metoden gör det möjligt att utföra betydligt fler experiment än tidigare och lära oss mer om livsviktiga processer i cellerna hos människor, djur och växter.