Gå direkt till innehåll

Ämnen: Naturvetenskap

  •  Jun Yu, Maria E. Eriksson och Bertold Mariën undersöker unga träd på Umeå Plant Science Centre. Foto: Gabrielle Beans

    Justering av trädens inre klocka kan hjälpa dem hantera klimatförändringar

    Trädens biologiska klocka styr deras tillväxt och tidpunkten för händelser som lövsprickning. I en ny studie har forskare vid Umeå universitet undersökt tillväxten hos genetiskt modifierade popplar i växthus och fält. Resultaten visar att justering av gener kopplade till den biologiska klockan kan hjälpa träd att bättre anpassa sig till klimatförändringar.

  • Dagens tillverkning av bränd kalk, som är en viktig råvara i stålindustrin, orsakar stora koldioxidutsläpp. Foto: Katarzyna Olovsson

    Så kan bränd kalk produceras med el – utan att tappa i kvalitet

    Att elektrifiera produktionen av bränd kalk kan minska koldioxidutsläppen avsevärt – men också påverka kvaliteten på produkten. Ny forskning från Umeå universitet och Företagsforskarskolan visar hur olika processförhållanden påverkar den brända kalkens egenskaper och bidrar med värdefull kunskap för en mer hållbar industri.

  • Den stora studien visar att miljöföroreningar, till exempel från besprutning av bekämpningsmedel, och förändringar i livsmiljöer har en särskilt negativ inverkan på antalet arter och sammansättningen av artsamhällen. Foto: Pixabay

    Människans påverkan förödande för den biologiska mångfalden

    Människor har en mycket skadlig påverkan på den biologiska mångfalden över hela världen. Det är inte bara antalet arter som minskar, artsamhällenas sammansättning förändras också. Det visar en studie från Eawag och Zürichs universitet, i samarbete med Umeå universitet, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature.

  • Med hjälp av avancerade experiment och analyser av cementklinkerns sammansättning har forskare vid Umeå universitet visat hur nya metoder kan skapa en mer hållbar cementproduktion. Foto: Heidelberg Materials

    Teknikskifte kan göra cementtillverkning både energisnål och hållbar

    Betong är världens mest använda byggmaterial – men tillverkningen av cement, den viktigaste komponenten i betong, orsakar stora koldioxidutsläpp. Nu visar forskning vid Umeå universitet hur elektrifiering och koldioxidinfångning kan göra produktionen både mer energieffektiv och klimatsmart.

  • Olivier Keech och Clément Boussardon har kommit fram till varför pollenkorn har en begränsad livslängd. Foto: Rebecca Forsberg

    Forskare lyckades bryta upp världens hårdaste biomaterial – fann ledtrådar till pollens livslängd

    Forskare vid Umeå universitet har hittat ett sätt att bryta upp pollens skyddande skal – ett av världens hårdaste biomaterial – utan att skada den inre cellen och dess komponenter. Denna bedrift gjorde det möjligt att isolera och studera dess mitokondrier. Till forskarnas förvåning saknades flera av de proteiner som är viktiga för att upprätthålla mitokondriers energiproduktion.

  • Motståndskraftiga sporer kan orsaka matförgiftning och infektioner om de inte upptäcks i tid. Foto: Daniel Nilsson

    Superkänslig metod hittar bakteriesporer i livsmedel och på sjukhus

    Forskare vid Umeå universitet har nyligen utvecklat en mycket känslig metod för att upptäcka bakteriesporer — ihärdiga mikroorganismer som kan överleva extrema förhållanden och orsaka både matförgiftning och infektioner. Metoden har potential att förbättra livsmedelssäkerhet och sjukvård.

  • Anna-Lena Sahlman packar lådorna med allt som ska med ut till skolorna i Storuman och Vilhelmina. Foto: Eva Lönn.

    C. upp! Curiosum på turné till skolor i Västerbotten

    Nu startar Curiosum det uppsökande programmet C. upp, med målet att inspirera fler unga att upptäcka vetenskap och teknik. Under våren 2025 får elever i låg- och mellanstadiet i Storuman, Vilhelmina, Dorotea, Malå, Sorsele och Lycksele, samt i några av Umeås kranskommuner, besök av Curiosums pedagoger. Med sig har de spännande vetenskaps- och teknikaktiviteter.

  • Jun Zhang, Laura Herzog och Yaowen Wu har hittat ett sätt att kontrollera proteiner i levande celler. Foto: Shuang Li

    Nya ljusstyrda kemiska verktyg kontrollerar processer i levande celler

    En forskargrupp vid Umeå universitet har utvecklat nya avancerade ljusstyrda verktyg som möjliggör exakt kontroll av proteiner i realtid i levande celler. Denna banbrytande forskning öppnar dörrar till nya metoder för att studera komplexa processer i celler och kan bana väg för betydande framsteg inom medicin och syntetisk biologi.

  • Ny forskning visar att barrträd har speciella sätt att anpassa sig för att klara vintrarna i norr. Foto: Johnér Bildbyrå AB

    Julgransforskning: Hur klarar barrträden tuffa vintrar?

    Så här i juletid pryder vintergröna barrträd hemmen i många länder. Men julgranar sprider inte bara glädje utan klarar också av att överleva i oerhört hårda miljöer. Många tar det nog för givet att granar och tallar behåller sina gröna barr i isande kyla och starkt solljus i skogen, men hur gör de egentligen det? Forskare förstår nu mer av de bakomliggande mekanismerna.

  • En blandad skog leder till färre skador på träden, visar omfattande data som Micael Jonsson och hans kollegor analyserat. Foto: Ulrika Bergfors

    Stor forskningsstudie: Blandskogar minskar risken för skogsskador i ett varmare klimat

    Skogar med få trädarter har betydligt högre skaderisk och särskilt utsatt är den introducerade contortatallen. Det visar en färsk studie av forskare från Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Resultaten kan hjälpa till att förhindra skogsskador och ekonomiskt bortfall kopplat till skogsindustrin.

  • Ett särskilt protein i listeriabakterier hjälper dem att överleva i livsmedelsproduktionen, vilket riskerar att leda till matförgiftning. Foto: Johnér Bildbyrå AB

    Forskning om kalciumtransport kan bekämpa bakterier och ge säkrare livsmedel

    Forskare vid Umeå universitet har avslöjat detaljer om hur bakterier signalerar med hjälp av kalcium för att reglera livsviktiga processer, på ett sätt som skiljer sig från mänskliga celler. Detta genombrott har betydelse i kampen mot antibiotikaresistens och för att öka säkerheten vid livsmedelsframställning.

  • Bäckar, älvar och sjöar i kalla regioner bidrar mer till utsläppen av växthusgaser än man tidigare trott. Foto: Annika Hollsten

    Inlandsvatten viktiga för korrekta klimatbedömningar

    Inlandsvatten släpper ut avsevärda mängder växthusgaser, men detta tas sällan med i klimatbedömningar. Ny forskning från Umeå universitet visar att bristen på hänsyn till kolflöden mellan land- och vattensystem leder till felaktiga bedömningar av klimatpåverkan och återkoppling på kolets kretslopp.

  • På Dåva avfallsanläggning i Umeå odlas mikroalger i avloppsvatten, både i växthus och utomhus, som kan användas för plasttillverkning. Foto: Christiane Funk

    Får 15 miljoner: Ska skapa nedbrytbar plast – av alger

    Projektet Waste2Plastic vid Umeå universitet har fått 15 miljoner kronor från Energimyndigheten och sina industriella partners för att producera biologiskt nedbrytbar plast (PHA) med hjälp av mikroalger. Algerna odlas i avloppsvatten i Umeå och omvandlar koldioxid från rökgaser till biomassa.

  • Sofie Björklund, doktorand inom Företagsforskarskolan vid Umeå universitet, har studerat PFAS-ämnen i samarbete med Umeå Energi. Foto: Mattias Pettersson

    Evighetskemikalier kan överleva avfallsförbränning och fortsätta spridas i miljön

    PFAS från vanligt hushållsavfall kan överleva höga temperaturer och spridas till miljön via rester från avfallsförbränning. En ny avhandling från Företagsforskarskolan vid Umeå universitet visar att den sorts PFAS som är vanligast förekommande i aska, kondensat och rökgaser även är den som är svårast att fånga upp när den spridits till miljön.

  • Strukturförändringarna som sker i grafit under oxidation har länge varit ett mysterium. Bild: Bartosz Gurzęda

    Experiment med grafitoxidation avslöjar ny typ av oscillerande kemisk reaktion

    En reaktion som förbryllat forskare i 50 år har nu fått sin förklaring av forskare vid Umeå universitet. Snabba strukturella ögonblicksbilder fångade hur grafit omvandlas till grafitoxid under elektrokemisk oxidation, och avslöjar mellanliggande strukturer som uppträder och försvinner över tid. Forskarna beskriver detta som en ny typ av oscillerande reaktion.

  • Rachel Feeney, doktorand, och Björn Schröder, docent, Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet. Foto: Anna Shevtsova

    Antibiotikaanvändning kan skada skyddande slemskikt i tarmen

    Forskare vid Umeå universitet och Tartu universitet har funnit att en historik av upprepad antibiotikaanvändning kan skada den skyddande slembarriären i tarmen på grund av antibiotikadrivna förändringar i tarmfloran. I en ytterligare studie i ett annat samarbete fann forskarna en bakterieoberoende mekanism genom vilken antibiotika kan skada slembarriären direkt.

  • Umeåprofessorernas upptäckt är viktig för att förstå en mängd olika biologiska processer i cellerna. Foto: Mattias Pettersson

    Upptäckt förklarar kemin bakom cellens energimolekyl

    Ett internationellt forskarlag lett av Umeåprofessor Magnus Wolf-Watz har upptäckt hur magnesiumatomen dirigerar kemin som katalyserar produktionen av bränslemolekylen ATP i en cell. ATP är en livsviktig drivande kraft i cellen. Studien är publicerad i tidskriften Science Advances.

  • Till vänster visas obehandlade Streptococcus pyogenes-bakterier. Efter behandling med den nya antibiotikan är petriskålen full av döda bakterier. Bild: Zongsen Zou, Washington University School of Medicine in St. Louis

    Lovande resultat för ny antibiotika mot "köttätande" sjukdomar

    Forskare vid Umeå universitet och Washington University School of Medicine i St Louis har utvecklat en ny substans som effektivt bekämpar bakterieinfektioner hos möss, inklusive sådana som kan orsaka sällsynta men potentiellt dödliga "köttätande" sjukdomar.

  • Magnus Andersson på MAX IV-laboratoriet i Lund, vid experimentuppställningen på strålröret CoSAXS. Foto: Emelie Hilner

    Forskarnas genombrott öppnar för fler studier av proteinrörelser

    Ett nytt sätt att studera proteiners rörelser har tagits fram av forskare vid Umeå universitet och MAX IV-laboratoriet i Lund. Metoden gör det möjligt att utföra betydligt fler experiment än tidigare och lära oss mer om livsviktiga processer i cellerna hos människor, djur och växter.

  • Professor Anne L’Huillier, Lunds universitet, och professor Ferenc Krausz, Max-Plank Institute for Quantum Physics, Ludwig Maximilian University of Munich. Foto: Malin Grönborg/Samuel Pettersson

    Nobelpristagare blir hedersdoktorer vid Umeå universitet

    Anne L’Huillier och Ferenc Krausz, Nobelpristagare i fysik, har utsetts till hedersdoktorer vid den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten på Umeå universitet. Båda har starka kopplingar till universitetet genom forskningssamarbeten och mentorskap.

Visa mer