​Snusning dubblar risken att bli alkoholberoende

Snusare har dubbelt så hög risk att bli alkoholberoende, jämfört med ickesnusare, och ju mer man snusar, ju högre blir risken. Det konstateras i en studie från Umeå universitet som publiceras i tidskriften Drug and Alcohol Dependence.

– Det här är första gången forskning har lyckats visa att snusande personer i medelåldern har en ökad risk att utveckla alkoholberoende. Något som gör resultatet extra intressant är att sambandet mellan snusning och alkoholberoende inte verkar ha någon koppling till eventuella rökvanor, eller inkomst, utbildning och andra socioekonomiska faktorer, säger Margareta Norberg adjungerad lektor vid Institutionen för Folkhälsa och klinisk medicin, enheten för epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet, som står bakom studien.

Studien utgår från Västerbottens Hälsoundersökningar som varje år bjuder in länets 40-, 50- och 60-åringar till ett samtal vid hälsocentralerna med syftet att förebygga ohälsa med fokus på hjärt-kärlsjukdom. Deltagarna får även genomgå en hälsoundersökning och fylla i en omfattande enkät, som bland mycket annat, handlar om levnadsvanor och problematik relaterat till alkoholkonsumtion.

I den aktuella studien ingår 21 000 personer som medverkade i studien 1991-1997, då de var 30, 40 eller 50 år gamla. Ingen av deltagarna uppvisade då tecken på alkoholberoende. Av dessa deltagare återkom ungefär 75 procent till en likadan undersökning 10 år senare. En fjärdedel av männen, 25 procent, och knappt 4 procent av kvinnorna, snusade vid första undersökningen.

Studien visar att alkoholberoende utvecklades under tioårsperioden hos knappt 8 procent av snusarna och 3 procent bland dem som inte snusade. Män uppvisade något högre siffror för alkoholberoende än kvinnor. Totalt utvecklade 499 män och 257 kvinnor alkoholberoende.

Sambandet mellan snusning och ökad risk att bli alkoholberoende kvarstod även när man tog hänsyn till rökvanor och till socioekonomiska förhållanden, som utbildning, inkomst, civilstånd och var i länet man bodde. Ju mer deltagarna uppgav att de snusade, mätt som antal förbrukade snusdosor per vecka, desto högre var risken att bli alkoholberoende hos både män och kvinnor.

Vidare framkom att sambandet mellan snusning och risk att bli alkoholberoende ökade över tid och att risken var högre för personer med hög utbildning jämfört med kortutbildade. Inkomsten hade däremot ingen betydelse. De som vid första undersökningstillfället var 50 år hade lägre risk än 30-åringarna.

Att det finns ett samband mellan rökning och alkoholberoende är känt sedan länge. Även om det inte går att utifrån denna studie avgöra vad som orsakar sambandet mellan snusning och alkoholberoende påpekar Margareta Norberg att nikotinberoende är en gemensam faktor för både rökare och snusare som inte kan förbises. Hon anser att den riskökning med snusning som lyfts fram i den aktuella studien måste tas på allvar.

– En dubblerad risk för alkoholberoende kan vara en till synes ganska måttlig riskökning, sett ur individens perspektiv, men om snusning är vanligt i en befolkning innebär det sammantaget att bruket av snus får stor betydelse för folkhälsan. Därför är det angeläget att forskningsresultaten blir kända för en bred allmänhet och börjar diskuteras, säger Margareta Norberg.

Läs artikeln i Drug and Alcohol Dependence

För mer information om studien, kontakta gärna:

Margareta Norberg adjungerad lektor, programmet ALC, Ageing and Living Conditions, och enheten Institutionen för Folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa, Umeå Universitet.
Telefon: 070-187 13 35
E-post: margareta.norberg@umu.se