Sociala kontakter kan bidra till karriärutveckling för lågavlönade

En ny studie från Umeå universitet visar att de som har många sociala kontakter med högutbildade kollegor har större chans att gå vidare mot ett mer välbetalt jobb.

Låglönejobb – när är de en språngbräda mot en framgångsrik karriär och när är de en återvändsgränd och risk för fattigdomsfälla? En ny studie från Umeå universitet har undersökt när övergångar mellan ett lågavlönat och ett bättre avlönat arbete är mest sannolika, och vilken roll högutbildade kollegor kan spela i den processen.

– Vi ville identifiera vilka arbetsplatsspecifika faktorer som kan underlätta anställdas karriärutveckling från ett lågavlönat till ett mer välbetalt arbete. Därför har vi studerat vilken effekt sociala kontakter med högavlönade kollegor har för löneutvecklingen hos de som började sina karriärer i ett låglöneyrke, säger Anna Baranowska-Rataj, lektor vid Sociologiska institutionen och Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR), Umeå universitet.

Lära från kollegor

Forskarna använde data från svenska register som kopplade ihop arbetsgivare och anställda. Med information om bland annat inkomst och utbildningsnivå kunde forskarna uppskatta hur många kontakter som lågavlönade medarbetare hade skapat på sina arbetsplatser. Sedan fastställde man om dessa sociala kontakter till högutbildade kollegor stöttade en positiv löneutveckling för de lågavlönade anställda.

– Vår analys visar att sannolikheten att få ett bättre betalt jobb inom ett år är högre hos de medarbetare som har fler sociala kontakter till välutbildade kollegor. Vi skulle kunna tänka oss en person som arbetar med att göra intervjuer på ett marknadsundersökningsföretag – ett typiskt låglöneyrke. Även om arbetsuppgifterna är förhållandevis enkla kan han eller hon ofta interagera med mer seniora kollegor, till exempel de som designar marknadsundersökningarna. Dessa kontakter kan potentiellt skapa en kunskapsöverföring som bäddar för ett avancemang i karriären, säger Zoltán Elekes, forskare vid Centrum för regionalvetenskap (CERUM), Umeå universitet.

Resultaten bekräftar att sociala kontakter med högutbildade medarbetare ökar individers chanser att få ett mer välbetalt jobb.

– En arbetsplats som ger möjlighet till att skapa sociala kontakter bäddar för en god löneutveckling för medarbetarna. Denna effekt försvinner inte även efter att vi har kontrollerat för observerbara och icke-observerbara skillnader mellan individer. Därför går det att säga att huruvida ett lågavlönat jobb blir en språngbräda eller en återvändsgränd beror på sammansättningen av kompetenser på arbetsplatsen, och vilka möjligheter man har att etablera kontakter med mer högutbildade kollegor, fortsätter Zoltán Elekes.

Utbildning värdefullt för alla

Studien visar också att högre utbildning inte enbart ska ses som en investering som gynnar enskilda individer. Rikard Eriksson, professor vid CERUM och Institutionen för geografi, Umeå Universitet, menar att eftersom kunskapsöverföring på arbetsplatserna verkar gynna många grupper av medarbetare ska en ökad utbildningsnivå ses som en kollektiv resurs, snarare än en individspecifik, och därför som en viktig faktor i arbetsmarknadspolitiken.

– Vi argumenterar för att när regeringar planerar för en aktiv arbetsmarknadspolitik, till exempel i form av praktikplatser hos företag, så bör de vara uppmärksamma på vilken typ av företag som får medel för att tillhandahålla dessa platser. Ger företagen praktikanterna möjligheter till att skapa kontakter med andra medarbetare som kan lära dem nya saker?

Läs mer om projektet: När och hur utgör låglönejobb en språngbräda in på arbetsmarknaden? Betydelsen av organisationsstruktur och regionala skillnader

Om den vetenskapliga publikationen:

Baranowska-Rataj, A., Elekes, Z., & Eriksson, R. (2022). Escaping from low-wage employment: The role of co-worker networks. Research in Social Stratification and Mobility, DOI: https://doi.org/10.1016/j.rssm.2022.100747

Kontaktinformation:

Anna Baranowska-Rataj, lektor vid Sociologiska institutionen och Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR), Umeå universitet.
E-post: anna.baranowska-rataj@umu.se
Tel: 090-786 79 47
https://www.umu.se/personal/an...