Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Socialarbetare får alltmer specialiserade arbetsuppgifter

En ny kartläggning av socialtjänsten vid landets kommuner visar att individ- och familjeomsorgen blivit mer och mer specialiserad under de senaste decennierna. Marek Perlinski vid Umeå universitet har genomfört studien, och är kritisk mot utvecklingen.
– Risken finns att helhetsbilden av klienten går förlorad, och att socialarbetarnas professionalitet trängs undan av en mer administrativ kompetens.

Socialtjänstens individ- och familjeomsorgen (IFO) har som uppgift att ge enskilda människor eller familjer stöd, vård och viss behandling. På 1980-talet jobbade en stor del av personalen med de flesta arbetsuppgifter som mötet med en klient kan medföra. Marek Perlinski, institutionen för socialt arbete, har i sin avhandling undersökt hur arbetet organiseras idag inom landets kommuner. Han visar att klienter numera oftast möter personal som bara sysslar med en viss problematik, till exempel missbruk, ekonomiska svårigheter eller barn som far illa.
– De flesta klienter måste därför träffa flera specialiserade socialarbetare, och ingen av dem har ett helhetsansvar eller kunskap om klientens hela situation, säger Marek Perlinski.

Han menar att denna utveckling inte följer intentionerna i socialtjänstlagens förarbeten, som genomsyrades av en idé om helhetssyn. Dessutom har Högskoleverket tagit ställning för en mer generaliserad socionomutbildning.
– Lite drastiskt uttryckt kan man säga att socialtjänstlagen och socionomutbildningarna eftersträvar socialarbetare med bred professionell kompetens, medan kommunerna föredrar en organisation med mycket specialiserade arbetsuppgifter, säger Marek Perlinski.

Han har också genomfört en djuplodande fallstudie av tre kommuner med olika grader av specialiserade IFO-organisationer. Marek Perlinski anser att en specialiserad organisation skapar en mängd hinder för bra klientrelationer. Till exempel kan flera socialarbetare vara involverade på var sitt håll med samma klient, och samarbetet mellan olika avdelningar fungera dåligt.

I studien framkommer också att socialarbetares klientarbete oavsett organisation fortfarande domineras av ospecifika metoder, där erfarenhet från praktiken och allmän professionell kompetens värderas högt. Marek Perlinski menar att resultaten understryker vikten av praktisk erfarenhet, ”klinisk intuition” och professionell expertis i klientarbetet.

Många kommuner strävar efter en ännu mer specialiserad socialtjänst med ännu fler specifika arbetsmetoder. Förhoppningen är att utvecklingen mot en sådan så kallad evidensbaserad praktik (EBP) ska leda till en effektivare och billigare socialtjänst. Denna strävan ifrågasätts av de socialarbetare som ingår i Marek Perlinskis studie. De menar att EBP inte automatiskt leder till en bättre och effektivare socialtjänst och nöjdare klienter, utan snarare tvärtom riskerar att skada arbetsalliansen mellan socialarbetare och klienter.
¬– Man kan skönja en konflikt mellan socialarbetarnas professionella engagemang, och kommunernas syn på socialtjänsten som en förvaltning, avslutar Marek Perlinski.

Fredagen den 10 december försvarar Marek Perlinski, institutionen för socialt arbete, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Skilda världar – specialisering eller integration i socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Disputationen äger rum kl. 10.00 i Hörsal E, Humanisthuset. Fakultetsopponent är Staffan Höjer, docent i socialt arbete, institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.


För mer information, kontakta:

Marek Perlinski
institutionen för socialt arbete, Umeå universitet
Telefon: 090- 786 71 86
E-post: marek.perlinski@socw.umu.se

Läs hela eller delar av avhandlingen

Ämnen

Regioner

Kontakter

Presskontakt

Presskontakt

Presskontakt 090-786 50 89

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.