Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Stenålderskost minskade vissa blodfetter oberoende av kroppsvikt

En paleolitisk kost, så kallad stenålderskost, utan raffinerat socker, spannmål och mejeriprodukter, kan minska nivån av triglycerider i blodet hos personer med typ 2-diabetes. Minskningen verkar inte hänga samman med den minskning av kroppsvikten som dieten också leder till. Det visar en studie vid Umeå universitet.

– Resultaten understryker det inte bara gäller att vara fixerad vid badrumsvågen och hur mycket man äter, utan att det handlar också om vad det är man stoppar i sig, säger Julia Otten, forskare vid Umeå universitet och överläkare.

Under den paleolitiska tiden, det vill säga äldre stenåldern, levde människorna som jägare och samlare. De åt en kost baserad på grönsaker, frukt, magert kött, fisk, nötter och ägg. Innan jordbruket slog igenom, stod spannmål, mejeriprodukter och baljväxter inte för någon betydande del av kosten. Inte heller hade man tillsatt socker eller salt. Nutida ursprungsbefolkningar på ön Kitava och Grönland lever fortfarande som jägare och samlare och äter en diet som liknar den man åt under den paleolitiska perioden. De befolkningarna har också låg förekomst av hjärtkärlsjukdom.

I den aktuella studien undersöktes överviktiga individer med typ 2 diabetes. Efter bara tolv veckor med Paleolitisk kost minskade kroppsvikten kraftigt, liksom nivåerna av blodsocker, blodtryck och triglycerider. Det är dock mycket vanligt att personer går ned i vikt när de testar olika typer av dieter, och viktnedgång i sig innebär i regel förbättrade värden. Problemet med värden som förbättras av viktnedgång är att den förbättringen sällan blir bestående, eftersom vikten så småningom ofta återgår. Därför inriktades studien på att undersöka i hur hög grad förbättringen av uppmätta värden vid paleolitisk kost hängde samman med själva viktnedgången och hur mycket som berodde på kostomläggningen.

Det gick då att se att försökspersonernas förbättring vad avser blodsocker och blodtryck mest orsakades av själva viktnedgången. Däremot var nedgången i triglycerider störst bland de deltagare som höll sig mest till den paleolitiska kosten, inte bland de deltagare som gick ned mest i vikt.

– Förmodligen hänger de sänkta nivåerna samman med att den paleolitiska kosten har mycket omättade fetter från exempelvis nötter, oljor och fisk samt magert kött, medan dieten inte innehåller mejeriprodukter med mättat fett, säger Julia Otten.

Höga triglycerider är en riskfaktor för att utveckla ateroskleros, det som kallas åderförkalkning, och hjärtkärlsjukdom. I studien ingick 27 personer med typ2-diabetes som fick paleolitisk kost. Åtta personer som istället åt som vanligt ingick i en observationsgrupp, dock inte en randomiserad kontrollgrupp. Försökspersonernas triglyceridvärden sjönk i genomsnitt under tolv veckors paleolitisk diet från 1,8 mmol/L till 1,1 mmol/L. I vilken grad de förbättrade värdena hängde samman med viktnedgång eller med kostens sammansättning undersöktes med regressionsanalys, varvid man alltså kunde se att det var deltagare som mest strikt följde den paleolitiska dieten som hade störst nedgång av triglycerider.

Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften MDPI Nutrients.

För mer information, kontakta gärna
Julia Otten
Biträdande universitetslektor, överläkare
Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Universitet
Telefon: 070-334 15 59
E-post: Julia.Otten@umu.se

Om den vetenskapliga publiceringen
Using a Paleo Ratio to Assess Adherence to Paleolithic Dietary Recommendations in a Randomized Controlled Trial of Individuals with Type 2 Diabetes
Alexander Mårtensson 1 , Andreas Stomby, Anna Tellström, Mats Ryberg, MariaWaling, Julia Otten
https://doi.org/10.3390/nu13030969

Ämnen

Taggar

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet
är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 36 000 studenter och 4 000 anställda. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som tilldelats Nobelpriset i kemi.

Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där vi gläds åt varandras framgångar.

Presskontakt

Ola Nilsson

Ola Nilsson

Kommunikatör, Umeå universitet 090-786 69 82

Relaterat material

Umeå universitet

Med omkring 36 000 studenter och 4 000 anställda är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Bara drygt 50 år på nacken präglas Umeå universitet av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Trots sin storlek och sin internationella atmosfär är allt nära här. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt forskningscentrum.