Stomi problematisk för boende i glesbygd

Många patienter får gå onödigt länge med stomi, alltså en påse på magen för avföring, efter en tarmoperation. Särskilt stora besvär av sin stomi upplever personer som har långt till sjukhuset. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet.

– Ytterst är det en fråga om sjukvårdens prioriteringar att återställa tarmpassagen så att man inte ska behöva ha stomi längre än nödvändigt. Därför är det viktigt att lyfta vilka besvär långvarig stomi kan innebära för patienten, säger Simon Näverlo, doktorand vid Umeå universitet.

I sin avhandling har Simon Näverlo intervjuat personer i södra Lapplands sjukvårdsområde, det vill säga Västerbottens läns inland, om deras upplevelser av stomin. Arbetet är delvis utfört vid Glesbygdsmedicinskt centrum i Storuman. Han har även gjort registerstudier av stomi i norra Sverige under perioden 2007 – 2014 samt följt vissa patienter som fått åtgärder för att förebygga komplikationer av stomin.

Fördröjd återställning

Det visade sig att mer än tre fjärdedelar av alla patienter i norra Sverige som fått tillfällig stomi i samband med tarmoperation fick återställning av normal tarmpassage fördröjd. Som fördröjd räknas här att det dröjde mer än sex månader som personerna fick gå med stomi efter den ursprungliga operationen. I Jämtland-Härjedalen, Västerbotten och Norrbotten var medianvärdet för tiden till återställning tre månader längre än medianvärdet i studier för hela Sverige. Det finns ingen absolut rekommendation för när en tillfällig stomi kan eller bör tas bort, men man brukar räkna med att åtta till tolv veckor är lämpligt. Det finns även studier som visar att det i vissa fall är möjligt att återställa tarmen redan två veckor efter den ursprungliga operationen.

Många personer med stomi upplevde problem som påverkar vardagen i form av bland annat smärta och hudbesvär. De problemen var större för personer i glesbygd än bland dem som hade nära till ett sjukhus med kompetens kring stomibesvär. Däremot gick det – tvärtemot vad man kanske skulle kunna förvänta sig – inte att se att personer med nära till sjukhus totalt sett fick tarmpassagen återställd i större utsträckning än personer med långt till sjukhuset.

Fruktad komplikation

En vanlig orsak till stomi är operation av cancer i ändtarmen. Beroende på om tarmen kan skarvas ihop eller inte vid kirurgi, får en del permanenta stomier och en del tillfälliga stomier. Tillfälliga stomier ska skydda från symtom om tarmskarven börjar läcka, vilket är en fruktad komplikation. Tanken med den tillfälliga stomin är att patienten ska bli av med den ett par månader efter canceroperationen, genom att man vid en uppföljande operation sätter ihop tarmändarna så att passage genom tarmen återställs.

– En positiv sak i studien är att många av de besvär som upplevs med stomi faktiskt verkar avta med tiden. I de fall där det inte går att återskapa normal tarmpassage är det alltså möjligt att på sikt leva ett bra liv även med stomi. Men för personer med tillfällig stomi är det viktigt att perioden med stomi blir så kort som möjligt, säger Simon Näverlo.

Simon Näverlo är uppväxt i Kattisavan och arbetar som ST-läkare vid Lycksele lasarett.

Till avhandlingen

För mer information, kontakta gärna
Simon Näverlo
Telefon 090 – 785 00 00
E-post: simon.naverlo@umu.se

Om disputationen
Simon Näverlo, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, försvarar fredag 3 april kl. 9.00 sin avhandling Stomier i ett glesbygdsperspektiv - En utvärdering av karaktäristika, skillnader och förbättringsmöjligheter. Fakultetsopponent Ingvar Syk, Lunds universitet. Huvudhandledare Karin Strigård. Plats: Konferenslokal Uman, Hotell Toppen, Storuman.