Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Stor risk att dö i infektionssjukdomar vid psykisk sjukdom

Personer med psykos eller bipolär sjukdom löper markant ökad risk att bli inlagda på sjukhus och avlida i influensa, lunginflammation eller blodförgiftning. Det visar en ny registerstudie vid Umeå universitet.

– I vissa åldersgrupper har vi kunnat se en sexfaldigt ökad risk att dö i infektionssjukdomar för personer med svår psykisk sjukdom. Det gör att man borde diskutera att sätta in mer förebyggande åtgärder för dessa grupper, säger Niklas Nilsson, forskningsassistent i psykiatri vid Umeå universitet och förstaförfattare till studien.

Den aktuella studien omfattar hela den vuxna befolkningen i Sverige och baserades på dödsfall och sjukhusinläggningar under perioden 2018 – 2019.

Forskarna tittade på hur stora andel av alla personer med psykossjukdom eller bipolär sjukdom som dog eller blev inlagda på sjukhus kopplat till influensa eller lunginflammation jämfört med personer utan svår psykisk sjukdom. Man fann då att risken att avlida i influensa eller lunginflammation var dubbelt så hög för de svårt psykiskt sjuka jämfört med den övriga befolkningen. I åldersgruppen 40 – 59 år var risken för död sex gånger högre än för de icke svårt psykiskt sjuka.

Även risken att bli inlagd på sjukhus eller avlida i blodförgiftningssjukdomen sepsis studerades. Det visade sig att personer med svår psykisk sjukdom drabbades av betydligt fler sjukhusinläggningar och löpte 60 procent högre risk att dö i sepsis.

Studien svarar inte på varför de svårt psykiskt sjuka löper denna kraftigt ökade risk att bli sjuka och dö i infektionssjukdomar. En möjlig delförklaring skulle kunna vara att psykiskt sjuka oftare också lider av andra underliggande kroppsliga sjukdomar och därför är skörare. Detta verkar dock inte alltid vara orsaken. Även när forskarna tog hänsyn till riskfaktorer som diabetes, högt blodtryck och hjärtkärlsjukdom, var risken att dö i influensa eller lunginflammation fortfarande nästan tre gånger så stor för vissa svårt psykiskt sjuka som för befolkningen i övrigt.

– Utifrån våra resultat talar mycket för att svår psykisk sjukdom i sig bör ses som en stark riskfaktor för infektionssjukdom, säger Martin Maripuu, forskare i psykiatri vid Umeå universitet och projektledare till studien.

I vintras kunde forskare i Umeå visa att svårt psykisk sjuka löpte ökad risk att dö i covid-19. Efter det var det flera länder som valde att prioritera denna grupp för vaccination.

– En slutsats är att det kanske är dags att prioritera de svårt psykiskt sjuka även vid vaccination mot säsongsinfluensa och mot lunginflammationsbakterien pneumokocker, säger Niklas Nilsson.

Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Journal of Clinical Medicine.

Om den vetenskapliga publiceringen
Increased Risks of Death and Hospitalization in Influenza/Pneumonia and Sepsis for Individuals Affected by Psychotic Disorders, Bipolar Disorders, and Single Manic Episodes: A Retrospective Cross-Sectional Study
Niklas Harry Nilsson, Marie Bendix, Louise Öhlund, Micael Widerström, Ursula Werneke, Martin Maripuu
https://doi.org/10.3390/jcm10194411

För mer information, kontakta gärna

Niklas Harry Nilsson
Forskningsassistent/AT-läkare
Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet/
Östersunds sjukhus
Telefon: 073-087 97 36
E-post: niklas.nilsson@umu.se

Martin Maripuu
Universitetslektor/överläkare
Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet/
Östersunds sjukhus
Telefon: 070-617 67 69
E-post: martin.maripuu@umu.se

Ämnen

Kategorier

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet
är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 36 000 studenter och 4 000 anställda. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som tilldelats Nobelpriset i kemi.

Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där vi gläds åt varandras framgångar.

Kontakter

Ola Nilsson

Ola Nilsson

Kommunikatör, Umeå universitet 090-786 69 82

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.