Gå direkt till innehåll
Johnér Bildbyrå AB, Magnus Ragnvid
Johnér Bildbyrå AB, Magnus Ragnvid

Pressmeddelande -

Svenska elever övar för lite på att prata spanska i skolan

I en studie av Berit Aronsson vid Umeå universitet 2020 visades hur elever i spanska som främmande språk skriver bättre än de pratar, men att de inte nådde upp till förväntad nivå i någon av färdigheterna efter årskurs nio. Men hur kan det komma sig att eleverna inte är bättre på att prata, när vi sedan länge har kommunikativ inriktning på främmandespråksundervisningen i Sverige?

Berit Aronsson berättar att möjliga orsaker till detta, och till de svaga resultaten, nu har undersökts i två uppföljande studier.

– Det som undersökts är hur väl övningstyper i läromedel och klassrumsaktiviteter stämmer mot den kommunikativa språksyn som finns i styrdokumenten, säger Berit Aronsson och fortsätter:

– Resultaten från de här studierna visar att spanskundervisningen löper risk att vara baserad för mycket på skrivet språk, även när eleverna tränar på att prata, och överlag för mycket på övandet av språkliga strukturer, vilket kan vara en bidragande orsak till att eleverna får svårt att nå avsedda nivåer.

Vissa saker sticker ut

På frågan om något förvånat i de resultat som studien visar, säger Berit Aronsson att trots att vi i den svenska styrdokumenten sedan länge har kommunikativt inriktad språkundervisning, så är en stor andel av övningarna, i både läromedel och i klassrummet baserade på ett strukturellt synsätt, där språket övas mekaniskt utanför sitt kommunikativa sammanhang.

– När eleverna själva får rapportera vad de mest och minst gjort i klassrummet i spanska som främmande språk så har de övervägande övat på språkliga strukturer och mer sällan på kommunikativa situationer.

– Det som också sticker ut är att den övervägande delen av de muntliga övningar som elever rapporterar att de oftast gjort bygger på stöd från skrift, till exempel läsandet av en dialog, högläsning av glosor eller liknande.

– Med tanke på att den praktiska användningen av kunskaper i främmande språk oftast är muntlig och då utan stöd av skrift, så vore vi mer gynnade av att träna på den formen också i skolan.

Vad ser du som lämplig tillämpning av resultatet?

– Jag hoppas de här resultaten ska kunna tjäna som en väckarklocka för både lärare och inlärare i främmande språk, så att man börjar fundera över hur balansen ser ut mellan formbaserade och kommunikativa övningar i klassrummet, och att man reflekterar över den muntliga färdighetsträningen: använder vi skriftspråk som stöd också när vi tränar på att prata i skolan?

Berit Aronsson säger vidare att skolan inom västerländsk tradition har till stor del historiskt handlat om alfabetisering, om att lära sig läsa och skriva. Och att det här synsättet genomsyrar även främmandespråksundervisningen, kanske utan att vi tänker på det.

– Mycket av det vi gör i klassrummet bygger på skriftspråk, och elever är så vana vid detta att de ofta är beroende av att få titta på skrivna exempel.

– Men språk är i grunden talat, och när det handlar om att lära sig främmande språk kan vi vara mer uppmärksamma på att försöka renodla den muntliga formen, för den behöver få övas utan att vi smyger in skrift på olika sätt. Åtminstone som ett slutligt mål med vårt muntliga övande.

De tre delstudierna visar att:

Delstudie 1:

Svenska elever i spanska når generellt inte upp till förväntad nivå, nivå A2 i Gemensam europeisk referensram i språk, efter åk 9.

Nivå A2, som är en grundläggande språknivå, uppnås inte enligt europeiska bedömare trots att eleverna enligt det svenska betygssystemet uppnått denna nivå.

Denna studie bekräftar resultat från en stor europeisk studie, Internationella språkstudien 2011, där svenska elever i spanska som främmande språk presterade sämst av deltagande länderna.

När individuella kunskapsprofiler analyseras är eleverna oftast bättre på att skriva än att prata, men nivån ligger generellt under A2 i båda färdigheterna.

Delstudie 2:

Läroböcker i spanska har en övervikt på övningar där språkliga strukturer tränas och inte på kommunikativ färdighetsträning.

Övningar som syftar till muntlig språkfärdighetsträning bygger ofta på inblandning av skriftspråk, även om övningen presenteras som muntlig.

Delstudie 3:

När eleverna själva får rapportera vad de mest och minst gjort i klassrummet i spanska som främmande språk så har de övervägande övat på språkliga strukturer och mer sällan på kommunikativa situationer.

Den övervägande delen av de muntliga övningar som elever rapporterar att de oftast gjort bygger på stöd från skrift, till exempel läsandet av en dialog, högläsning av glosor eller liknande.

Sammanfattningsvis visar projektet att spanskundervisningen löper risk att vara baserad för mycket på skrivet språk och för mycket på övandet av språkliga strukturer, vilket kan vara en bidragande orsak till att eleverna får svårt att nå avsedda nivåer, särskilt i muntlig språkfärdighet.

Kontakt: Berit Aronsson

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet
är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 37 000 studenter och 4 700 anställda. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som tilldelats Nobelpriset i kemi.

Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där vi gläds åt varandras framgångar.

Kontakter

Per Melander

Per Melander

kommunikatör, humanistisk fakultet Humaniora 090-786 93 79

Umeå universitet

Med omkring 37 000 studenter och drygt 4 300 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.