Gå direkt till innehåll
Linda Arnell. Foto: Evelina Liliequist
Linda Arnell. Foto: Evelina Liliequist

Pressmeddelande -

Tjejer som använder våld görs obegripliga

Trots att forskning om tjejers våld har ökat sedan början av 2000-talet finns det fortfarande en stor kunskapslucka. En ny avhandling från Umeå universitet visar på hur föreställningar om kön och våld riskerar att tjejers våld dels förringas – och dels ses som obegripligt.

Linda Arnell är doktorand vid Institutionen för socialt arbete och Umeå centrum för genusstudier (UCGS) vid Umeå universitet. I sin doktorsavhandling i socialt arbete fokuserar hon på hur tjejers våld förstås och förklaras. Analyserna tar avstamp i tjejers berättelser om eget utagerande och våld, men också i professionellas uttalanden om tjejers våld utifrån sina yrkesmässiga erfarenheter inom olika former av arbete med unga och våld.

- De professionella som deltar i studien synliggör dock att tjejers våld sällan diskuteras inom deras verksamheter. Snarare är det tjejers introverta agerande som står i fokus, vilket även framkommer i tjejernas berättelser, säger Linda Arnell.

Även om det genomförs allt fler studier om tjejers våldsanvändning inom en svensk kontext är det fortfarande främst killars våld som hamnar i fokus. Detta förklaras inom forskning ofta med att det är fler killar som använder våld. Detta ökar dock risken för att föreställningar om våld och kön reproduceras och att de tjejer som använder våld framställs som annorlunda och avvikande.

- Betydelsen av tjejers våld riskerar dels att förringas med hänvisning till mindre allvarliga former av våld, samtidigt visar resultaten på att när tjejers använder fysiskt våld förstås det ofta som mer allvarligt, som värre, än killars våld, säger Linda Arnell.

Det är dock inte enbart kön som ges betydelse när tjejers våld beskrivs och förklaras. Tjejerna och de professionella i studien diskuterar exempelvis betydelsen av socioekonomiska förutsättningar, etnicitet och funktionalitet. Ilska är också något som ges stor betydelse och framförallt huruvida känslor förväntas ta sig introverta respektive extroverta uttryck, vilket likt våld tydligt knyts till föreställningar om kön.

- Att lyfta fram kontextuella och strukturella aspekter av tjejers våldsanvändning är av stor betydelse för att förstå tjejers våldsanvändning och undvika att tjejer som använder våld demoniseras eller framställs som obegripliga, menar Linda Arnell.

Studien visar också på vikten av att ta tjejers våldsanvändning på allvar och med ett kritiskt perspektiv lyfta dessa frågor inom det sociala arbetet. Detta gör det möjligt att vidga perspektiven på våld och kön inom det sociala arbetets praktik, men också förbättra förståelsen för och stödet till de tjejer som använder våld.

Om disputationen:

Fredagen den 24 maj försvarar Linda Arnell sin avhandling i Socialt arbete: Tjejers våld. Våldets tjejer. En diskursanalytisk studie om våld, kön och femininitet (engelsk titel. Violence of girls. Girls of violence: A discursive analytical study of violence, gender and femininity.) Disputationen äger rum klockan 10.00 i Hörsal A, Samhällsvetarhuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är docent Linn Sandberg, Institutionen för kultur och lärande, Södertörns högskola, Stockholm, Sverige.

Kontakt:

linda.arnell@umu.se

090-7866278

Länk till avhandlingen i Diva:

http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1308070&dswid=-8996

Foto:

Evelina Liliequist

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Presskontakt

Presskontakt

Presskontakt 090-786 50 89

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.