Gå direkt till innehåll
Baran Johansson, doktorand, Institutionen för språkstudier Foto: Mattias Johansson
Baran Johansson, doktorand, Institutionen för språkstudier Foto: Mattias Johansson

Pressmeddelande -

Tvåspråkiga elever läser och skriver bättre på svenska

I dagens globala samhälle är tvåspråkighet allt vanligare. Många växer upp med ett språk hemma och ett annat i skolan. I en ny avhandling vid Umeå universitet, har Baran Johansson undersökt hur barn i årskurs 4-9 läser och skriver på två språk med olika alfabet. Deltagarna är persiska-svenska tvåspråkiga elever med och utan lässvårigheter som kan läsa och skriva både på persiska (arabiskt alfabet) och svenska (latinskt alfabet).

– Eleverna både läser och skriver bättre på skolspråket svenska jämfört med sitt modersmål persiska, säger Baran Johansson. De läser mer effektivt och skriver mer flytande utan lika många mikropauser på svenska jämfört med persiska.

I sin forskning visar Baran Johansson att deltagarna skriver längre och mer detaljrika texter och använde mer komplex grammatik på svenska.

Samband mellan läsning och skrivande

Avhandlingen visar också på ett signifikant samband mellan läsning och skrivande oavsett vilket språk det gäller. Svaga läsare skrev långsammare och producerade kortare texter. Starka läsare skrev snabbare och producerade längre texter.

– Jag har kunnat visa på ett starkt samband mellan läsning och skrivande för tvåspråkiga elever både inom och mellan språken. Det betyder att läs- och skrivförmåga på persiska stödjer läs- och skrivförmåga på svenska och vice versa.

– Det finns en interaktion och ett beroende mellan modersmålet och svenskan som man ska ta hänsyn till. Tvåspråkiga elever kan överföra läs- och skrivförmågor mellan sina språk säger Baran Johansson.

Genom att också studera svagare elever så har avhandlingen påvisat att även svårigheter delas mellan olika språk.

– Jag har skapat begreppet ”Multideficiency” som förklarar hur underliggande svårigheter i tex avkodning och förståelse av texter delas mellan språken. En elev som har svårt att läsa och förstå på båda språken har också svårt att producera sammanhängande texter på båda språken.

Tvåspråkighet en del av barns identitet

Skolan behöver bli bättre på att skilja mellan tvåspråkiga elever som håller på att lära sig ett andra språk och tvåspråkiga elever som har primära lässvårigheter oavsett språk. Tvåspråkiga elever med lässvårigheter ska identifieras lika tidigt som enspråkiga elever säger Baran Johansson.

Avhandlingen föreslår att skolan bör öka modersmålsundervisning för tvåspråkiga barn, särskilt de som lär sig att läsa och skriva i två olika alfabetiska system.

På grund av de starka sambanden mellan läsande och skrivande mellan språken är det också viktigt att bättre samordna undervisningen i svenska och på modersmålet. Att vara tvåspråkig är en del av barnens identitet som de ska kunna omfamna och utveckla genom att kunna läsa och skriva flytande på båda sina språk.

Avhandlingen Two languages, two scripts: bilingual and biscriptal children with and without reading difficulties read and write in Persian (L 1) and Swedish (L2) finns publicerad digitalt

Disputationen äger rum Torsdag 24 februari, kl. 10:00-12:00 Humanisthuset, Hörsal F, Umeå universitet.

Opponent är Sven Strömqvist, professor, Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Kontakt: Baran Johansson tfn, 073-838 09 49

Ämnen

Kategorier

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet
är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 36 000 studenter och 4 000 anställda. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som tilldelats Nobelpriset i kemi.

Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där vi gläds åt varandras framgångar.

Kontakter

Per Melander

Per Melander

kommunikatör, humanistisk fakultet Humaniora 090-786 93 79

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.