Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Typ av arbete avgör trivsel i aktivitetsbaserat kontor

Chefer och personer som ofta behöver diskutera med kollegor trivs bra i ett aktivitetsbaserat kontor med en öppen miljö utan fasta platser. Anställda med arbetsuppgifter som kräver hög grad av koncentration blir däremot störda och upplever försämrad produktivitet. Det visar en studie som en forskargrupp i Umeå har gjort bland kommuntjänstemän i Örnsköldsvik.

– Detta är en fråga som det finns mycket åsikter och känslor kring och därför var det angeläget med forskning för att så långt som möjligt ta reda på fakta, säger projektledare Lisbeth Slunga Järvholm, docent vid Umeå universitet.

I projektet har forskarna följt och utvärderat en flytt av cirka 400 tjänstemän i Örnsköldsviks kommun till nya kontor. De hade tidigare i huvudsak arbetat i cellkontor med egna rum. Drygt hälften flyttade till ett nytt aktivitetsbaserat kontor och knappt hälften till ett annat cellkontor där man hade egna eller delade rum. Mätningar med enkäter, intervjuer och observationer genomfördes på bägge grupperna sex månader före flytt samt sex respektive 18 månader efter flytten.

Nöjdheten med det aktivitetsbaserade kontoret varierade kraftigt beroende på arbetsuppgifterna. Chefer och medarbetare som arbetade mycket i grupp och hade behov av att diskutera med kollegor var nöjda med det öppna kontoret. Anställda som hade mycket enskilt koncentrationskrävande arbete vid dator blev störda av ljud och andra intryck, och upplevde att produktiviteten blev lägre. Anställda som hade tidigare besvär med stress och psykisk ohälsa upplevde också problem med den öppna miljön och ville hellre arbeta på cellkontor med eget eller delat rum.

– Resultaten visar att det är viktigt med en noggrann kartläggning av arbetsuppgifter och olika medarbetares behov innan man flyttar till en aktivitetsbaserad arbetsplats. Utformningen av själva kontoret är också avgörande. Det måste finnas tillräckligt med ytor för alla de olika uppgifter som ska utföras, säger Lisbeth Slunga Järvholm.

– Sedan är det också viktigt med samverkan och att man tar fram gemensamma spelregler för kontoret och rutiner för det fortsatta systematiska arbetsmiljöarbetet. Man bör från början också fundera över vilken miljö som är lämplig för den typ av verksamhet man har. För arbetsplatser med många olika typer av arbetsuppgifter kanske det är bäst med en blandning av aktivitetsbaserat och egna rum, beroende på arbetsuppgifter och individuella behov.

Forskningsprojektet Aktikon är finansierat av AFA försäkring.

Till rapporten 

För mer information, kontakta gärna
Lisbeth Slunga Järvholm
Yrkes- och miljömedicin,
Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin
Umeå universitet
Telefon: 090-785 24 54
E-post: lisbeth.slunga-jarvholm@umu.se

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Ola Nilsson

Ola Nilsson

Kommunikatör, Umeå universitet 090-786 69 82

Umeå universitet

Umeå universitet är ett bredduniversitet och ett av Sveriges största lärosäten med omkring 38 000 studenter och 4 600 medarbetare. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och forskning inom alla vetenskapsområden samt det konstnärliga området. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som tilldelats Nobelpriset i kemi.

Universitetet kännetecknas av en internationell atmosfär och en verksamhet som vilar på akademiska kärnvärden. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där vi gläds åt varandras framgångar. Umeå universitet sätter en stolthet i att erbjuda en undervisnings- och forskningsmiljö av världsklass och bidrar till ny kunskap av global betydelse där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande forskningsmiljöer som ger goda förutsättningar att ta sig an samhällets framtidsutmaningar. Genom långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten bidrar universitetet till att utveckla norra Sverige som kunskapsregion. Den samhällsomvandling och de stora investeringar som pågår i norra Sverige skapar komplexa utmaningar men också möjligheter. För Umeå universitet handlar det om att bedriva forskning om och mitt i ett samhälle i omvandling samt att fortsätta erbjuda utbildningar för regioner som behöver expandera fort och hållbart.

Campus Umeå och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Utbildning bedrivs även på en rad andra orter som Skellefteå, Örnsköldsvik, Lycksele och Kiruna. Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet, har ett internationellt ledande arktiskt centrum och ett centrum för samisk forskning, Várdduo, som är Sveriges enda etablerade forskningsenhet för samisk forskning och urfolksforskning.