Gå direkt till innehåll
Umeåforskare bakom globalt program mot självskador

Pressmeddelande -

Umeåforskare bakom globalt program mot självskador

Med ett tolvpunktsprogram vill en kommission knuten till den vetenskapliga tidskriften The Lancet minska självskadebeteende i världen. Jon Petter Stoor från Umeå universitet har deltagit i kommissionens arbetsgrupp med fokus på förebyggande bland världens urfolk.

Att människor medvetet skadar sig själva är ett globalt folkhälsoproblem med fler än 14 miljoner rapporterade drabbade varje år. Det motsvarar 60 fall per 100 000 invånare. Till det kommer sannolikt ett betydande mörkertal. Risken är stor att den som försökt skada sig själv sedan går vidare till självmord. Unga är särskilt utsatta, liksom urfolk. I låg- och medelinkomstländer är självförgiftning med bekämpningsmedel vanligt och har hög dödlighet.

– Urfolk påverkas globalt sett oproportionerligt mycket av självskadebeteende, där sociala faktorer som fattigdom och utbildning spelar en betydande roll, säger Jon Petter Stoor, forskare vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa och deltagare i kommissionen.

Flera olika sociala och psykologiska faktorer är förknippade med självskadebeteende, men samspelet mellan individuella faktorer och social kontext är fortfarande delvis oklart. I vissa länder är det kriminellt med självskadebeteende med avsikt att begå självmord. Ofta är polisen först på plats och tillgången till vård bristfällig.

Lancet-kommissionen identifierar tolv rekommendationer för att förändra livet för människor som skadar sig själva. Det handlar bland annat om att med holistiska tillvägagångssätt ta itu med bakomliggande orsaker i samhället, förbättra datainsamling och forskningsfinansiering i låg- och medelinkomstländer samt främja självbestämmande för urfolk.

– Vi lyfter dessutom sex principer för förebyggande i urfolkssamhällen kopplade till tre systemnivåer, nämligen betydelsen av självbestämmande, friska samhällen och blomstrande kulturer. Effektiva strategier bör vara lokalt ledda och kulturellt lämpliga ur urfolksperspektiv för att motverka självskadebeteende, säger Jon Petter Stoor.

Kommissionen konstaterar att rekommendationerna är ambitiösa men genomförbara. Genom att agera nu är det möjligt att göra en betydande inverkan på livet för miljontals människor som skadar sig själva. Jon Petter Stoor presenterar rapporten vid konferensen ”Should i stay or should i go? – suicide prevention in Sápmi in an existential perspective” i Tromsö 12-13 november.

Lancet-kommissionens tolvpunktsprogram

Rekommendationer till regeringar och beslutsfattare:

  • Helhetssyn. Regeringar bör anta en helhetssyn för att hantera de bakomliggande faktorerna som främjar självskada, inklusive fattigdom och samhälleliga drivkrafter.
  • Avkriminalisering. Straff för självskada bör upphöra globalt, inklusive avkriminalisering.
  • Prioritering av låg- och medelinkomstländer. Förebyggande och hantering av självskada bör prioriteras i låg- och medelinkomstländer, inklusive förbud mot bekämpningsmedel.
  • Urfolk. Effektiva strategier för urfolk bör prioritera självbestämmande och kulturellt anpassade insatser.

Rekommendationer för hälso- och sjukvården:

  • Delaktighet. Personer med erfarenhet av självskada bör delta i utformning och utvärdering av vård.
  • Integrerade tjänster. Bättre integration och tillräcklig bemanning behövs för att hjälpa dem som upprepade gånger skadar sig själva.
  • Utbildning. Hälso- och sjukvårdspersonal bör utbildas i medkännande bedömning och hantering av självskada.

Rekommendationer för media och samhälle:

  • Berättelser om överlevnad. Diskussioner om självskada bör fokusera på berättelser om överlevnad och återhämtning, helst från personer med egen erfarenhet.
  • Online säkerhet. Medieindustrin online måste ta större ansvar för användarnas säkerhet, särskilt unga och sårbara.

Rekommendationer för forskare och forskningsfinansiärer:

  • Forskning i låg- och medelinkomstländer. Internationell forskningsfinansiering bör riktas mot låg- och medelinkomstländer där bördan är störst.
  • Övervakningssystem. Anonyma övervakningssystem för självskada bör inrättas global
  • Kombinerade metoder. Biopsykosocial forskning som tillämpar socialekologiska metoder för att förstå självskadebeteende bör prioriteras.

Om rapporten
The Lancet Commission on self-harm
doi.org/10.1016/S0140-6736(24)01121-8
https://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736(24)01121-8/fulltext?dgcid=tlcom_carousel1_lancetselfharm24

För mer information, kontakta gärna
Jon Petter Stoor
Leg. Psykolog/postdoktor
Institutionen för epidemiologi och global hälsa/ Lávvuo-Forskning och utbildning för samisk hälsa
Telefon: 090-786 58 63
E-post: petter.stoor@umu.se

Ämnen

Kategorier

Regioner


Umeå universitet är ett bredduniversitet och ett av Sveriges största lärosäten med omkring 38 000 studenter och 4 600 medarbetare. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och forskning inom alla vetenskapsområden samt det konstnärliga området. Universitetet erbjuder en undervisnings- och forskningsmiljö av världsklass och bidrar med kunskap av global betydelse. Här gjordes den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 som tilldelats Nobelpriset i kemi. Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur.

Kontakter

Ola Nilsson

Ola Nilsson

Kommunikatör, Umeå universitet 090-786 69 82

Umeå universitet

Umeå universitet är ett bredduniversitet och ett av Sveriges största lärosäten med omkring 38 000 studenter och 4 600 medarbetare. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och forskning inom alla vetenskapsområden samt det konstnärliga området. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som tilldelats Nobelpriset i kemi.

Universitetet kännetecknas av en internationell atmosfär och en verksamhet som vilar på akademiska kärnvärden. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där vi gläds åt varandras framgångar. Umeå universitet sätter en stolthet i att erbjuda en undervisnings- och forskningsmiljö av världsklass och bidrar till ny kunskap av global betydelse där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande forskningsmiljöer som ger goda förutsättningar att ta sig an samhällets framtidsutmaningar. Genom långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten bidrar universitetet till att utveckla norra Sverige som kunskapsregion. Den samhällsomvandling och de stora investeringar som pågår i norra Sverige skapar komplexa utmaningar men också möjligheter. För Umeå universitet handlar det om att bedriva forskning om och mitt i ett samhälle i omvandling samt att fortsätta erbjuda utbildningar för regioner som behöver expandera fort och hållbart.

Campus Umeå och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Utbildning bedrivs även på en rad andra orter som Skellefteå, Örnsköldsvik, Lycksele och Kiruna. Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet, har ett internationellt ledande arktiskt centrum och ett centrum för samisk forskning, Várdduo, som är Sveriges enda etablerade forskningsenhet för samisk forskning och urfolksforskning.