Pressmeddelande -
Upptäckt om bakteriers cellväggar kan leda till nya antibiotika
Felipe Cava, forskare vid Umeå universitet, är en i en grupp som har identifierat ett nytt enzym som skapar en unik typ av korsbindningar mellan byggstenarna i bakteriers cellväggar. Upptäckten kan bidra till att utveckla nya antibiotika som fungerar bättre mot infektionssjukdomar.
Bakteriers cellväggar är nätliknande strukturer som skyddar dem från att spricka på grund av det höga trycket inuti cellen. Cellväggarna består av socker- och aminosyremolekyler som är sammanfogade med olika typer av korsbindningar. Dessa korsbindningar är viktiga för cellväggens styrka och stabilitet, men också för bakteriers anpassning till olika miljöer och stressfaktorer.
I en ny studie som publiceras i den prestigefyllda tidskriften Nature Communications har forskare från Umeå universitet och andra internationella institutioner upptäckt ett nytt enzym som skapar en ovanlig typ av korsbindningar mellan L-alanin och meso-diaminopimelsyra, två aminosyror som finns i cellväggens peptidkedjor. Detta enzym, som kallas LD1,3-transpeptidas, har identifierats i flera grupper av alfa- och betaproteobakterier, som inkluderar patogener som Burkholderia och Achromobacter.
Forskarna har också bestämt den tredimensionella strukturen av LD1,3-transpeptidas från Gluconobacter oxydans, en bakterie som används för att producera ättiksyra. De har visat att enzymet har unika strukturella egenskaper som skiljer det från andra kända enzymer som skapar korsbindningar i cellväggen. Dessa egenskaper gör att enzymet kan använda olika typer av substrat och utföra olika typer av reaktioner, som kan påverka cellväggens uppbyggnad och funktion.
En av medförfattarna till studien är Felipe Cava, professor i infektionsbiologi vid Umeå universitet och föreståndare för Umeå Hypoxic Research Facility. Han har länge forskat om bakteriers cellväggar och deras roll i bakteriers överlevnad och sjukdomsutveckling.
– Bakteriers cellväggar är ett av de mest anmärkningsvärda molekylära systemen i naturen, och vi har fortfarande mycket att lära oss om deras diversitet och dynamik. Genom att identifiera och karakterisera nya enzymer som LD1,3-transpeptidas, kan vi inte bara öka vår kunskap om bakteriers biologi, utan också hitta nya måltavlor för att utveckla nya antibiotika som kan bekämpa infektionssjukdomar, säger Felipe Cava.
Studien har finansierats av bland annat Vetenskapsrådet, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Kempestiftelserna och EU:s forsknings- och innovationsprogram Horisont 2020.
För mer information, kontakta:
Felipe Cava, professor i infektionsbiologi, Institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet
E-post: felipe.cava@umu.se
Telefon: 090-785 67 55
Länk till artikeln i Nature Communications:
Ämnen
Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med omkring 37 000 studenter och drygt 4 700 medarbetare. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som tilldelats Nobelpriset i kemi.
Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där vi gläds åt varandras framgångar.
