Gå direkt till innehåll
Emmanuelle Charpentier, hedersdoktor vid Umeå universitet och tidigare forskningsledare vid Laboratoriet för molekylär infektionsmedicin Sverige, MIMS, tilldelas 2020 års Nobelpris i kemi. Foto: Hallbauer&Fioretti.
Emmanuelle Charpentier, hedersdoktor vid Umeå universitet och tidigare forskningsledare vid Laboratoriet för molekylär infektionsmedicin Sverige, MIMS, tilldelas 2020 års Nobelpris i kemi. Foto: Hallbauer&Fioretti.

Pressmeddelande -

Upptäckt vid Umeå universitet tilldelas Nobelpriset i kemi

Emmanuelle Charpentier, hedersdoktor vid Umeå universitet, tidigare gästforskare vid Umeå Centre for Microbial Research och tidigare forskningsledare vid Laboratoriet för molekylär infektionsmedicin Sverige, MIMS, tilldelas 2020 års Nobelpris i kemi tillsammans med Jennifer A. Doudna för upptäckten av ett av genteknikens skarpaste verktyg: gensaxen CRISPR/Cas9. En nationell presskonferens hålls med Emmanuelle Charpentier idag kl. 14.30–15.15 via Zoom.

Enligt tillkännagivandet från Kungliga Vetenskapsakademien, får Emmanuelle Charpentier, Max Planck Unit for the Science of Pathogens, Berlin, Tyskland, och Jennifer A. Doudna,  University of California, Berkeley, USA, priset ”för utveckling av en metod för genomeditering".

– Jag är överlycklig och känner mig mycket hedrad över att få ta emot ett så prestigefullt pris och ser fram emot att få fira online med kollegor, familj och vänner, säger Emmanuelle Charpentier och fortsätter:

– Jag sänder också en extra tanke till mina tidigare labbmedarbetare som i stor utsträckning bidrog till att förklara CRISPR-Cas9-mekanismen i bakterier och jag tänker också på mina övriga kollegor inom fältet CRISPR-biologi. Det här priset sätter tydligt fingret på vikten och relevansen av grundforskning inom mikrobiologi. Jag förvånas verkligen över hur snabbt CRISPR-forskningen och dess tillämpning har utvecklats i så många olika områden inom livsvetenskaperna de senaste åren. Därför ser jag fram emot att få följa den fortsatta utvecklingen inom genredigering och genteknik, särskilt genbaserad medicin för att bota allvarliga sjukdomar hos människan.

CRISPR-Cas9-tekniken är ett kraftfullt och lättanvänt genredigeringsverktyg för att specifikt och effektivt hitta gener och reparera defekter, genomföra önskade förändringar eller ändra genuttryck i celler. CRISPR-Cas9 är ursprungligen ett system för immunförsvar hos bakterier som de använder mot främmande DNA, exempelvis vid en attack från virus.

Under 2011 publicerade Emmanuelle Charpentiers laboratorium en uppmärksammad publikation i tidskriften Nature som beskrev upptäckten av tracrRNA som tillsammans med CRISPR RNA och Cas9 utgör en viktig del i aktiveringen av CRISPR-Cas-systemets förvarsmekanism i patogenen Streptococcus pyogenes och andra bakterier. Följande år publicerade hon och hennes labbmedarbetare, tillsammans med Jennifer Doudna vid University of California, Berkeley, en banbrytande upptäckt i tidskriften Science som visade hur bakterieproteinet Cas9 lett av två så kallade guide-RNA i form av crRNA och tracrRNA kan identifiera mål i angripande gener. I samma publikation visade forskarna också hur systemet enkelt kan omprogrammeras att anpassa vilka gener som helst – vilket har visat sig vara ett mycket mångsidigt genredigeringsverktyg för biologer.

Dessa grundläggande upptäckter som gjordes vid Laboratoriet för molekylär infektionsmedicin Sverige, MIMS, inom Umeå Centre for Microbial Research (UCMR) vid Umeå universitet och vid Max F. Perutz-laboratoriet vid Wiens universitet, Österrike, har möjliggjort en senare tillämpning av tekniken inom många olika vetenskapsområden – däribland medicin och veterinärmedicin, jordbruk och bioteknologi. CRISPR-tekniken har på kort tid anammats av tusentals forskare runt om i världen tack vare sin breda och relativt enkla tillämpning. Alltmedan tekniken står i startgroparna för att marknadsföras inom jordbruket är förhoppningen inom det medicinska området att inom några år kunna använda tekniken i praktiken i säkra och effektiva behandlingsmetoder för allvarliga sjukdomar som det ännu inte finns några behandlingsalternativ för.

Hans Adolfsson, rektor vid Umeå universitet, är stolt över de forskningsprestationer som ligger bakom att Emmanuelle Charpentier nu tilldelas Nobelpriset.

– Emmanuelle Charpentiers enastående arbete har resulterat i ett oerhört kraftfullt gentekniskt verktyg med mycket brett applikationsområde. Tillsammans med Jennifer A. Doudna har hon både gett oss nya grundläggande kunskaper och en teknik som öppnar nya forskningsmöjligheter inte minst för utveckling av nya behandlingsmetoder inom det medicinska området. Ett Nobelpris som belönar det arbete som Emmanuelle Charpentier har utfört vid Umeå universitet gör oss förstås oerhört stolta, säger Hans Adolfsson.

Inbjudan till nationell presskonferens kl. 14.30–15.15
Medverkar gör Nobelpristagaren Emmanuelle Charpentier och Hans Adolfsson, rektor vid Umeå universitet.
Moderator Ola Nilsson.
https://umu.zoom.us/j/64057819246

Meeting ID: 640 5781 9246, Lobby.

Om Emmanuelle Charpentier
Emmanuelle Charpentier är en världsledande expert inom de mekanismer som styr processer i bakteriella patogener som rör infektion och immunitet. Hon är professor, vetenskaplig ledare och chef för Max Planck Unit for the Science of Pathogens i Berlin, ett institut hon grundat tillsammans med Max Plancksällskapet. Hon är också hedersprofessor vid Humboldtuniversitetet i Berlin.

Innan hon kom till Max Planck-institutet och fram till 2017 var Emmanuelle Charpentier universitetslektor vid Laboratoriet för molekylär infektionsmedicin Sverige (MIMS) vid Umeå universitet, som är en del av det the Nordic EMBL Partnership for Molecular Medicine, och samtidigt gästprofessor vid Umeå Centre for Microbial Research (UCMR) vid Umeå universitet. Mellan 2013 och 2015 var Emmanuelle Charpentier professor vid Hannover Medical School i Tyskland och 2014 hade hon även en Alexander von Humboldtprofessur och var föreståndare för forskningsavdelningen Regulation in Infection Biology vid Helmholtz Centrum för infektionsforskning i tyska Braunschweig.

Emmanuelle Charpentier studerade biokemi, genetik och mikrobiologi vid Pierre och Marie Curie-universitetet i Paris (numera Sorbonne University), och doktorerade 1995 i mikrobiologi med forskning som hon bedrivit vid Pasteurinstitutet. Hon tillbringade senare över fem år i USA, där hon var forskarassistent i New York vid Rockefeller University, Skirball Institute of Biomolecular Medicine och New York University Langone Medical Center, samt i Memphis på St Jude Children’s Research Hospital.

År 2002 återvände hon till Europa för att etablera sin egen forskargrupp, inledningsvis vid Max F. Perutz-laboratoriet (numera Max Perutz Labs) vid Wiens universitet, Österrike där hon blev docent i mikrobiologi 2006.

År 2009 rekryterades hon som forskningsledare till Institutionen för molekylärbiologi och MIMS vid Umeå universitet.

2015 belönades Emmanuelle Charpentier med Umeå universitets jubileumspris Excellence by Choice genom en donation från Kempestiftelserna och Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Hon är också beskyddare för MIMS postdoktorsprogram Excellence by Choice. Vid Årshögtiden 2017 promoverades hon till hedersdoktor vid Umeå universitet. År 2019 mottog hon Scheelepriset som delas ut av den svenska Apotekarsocieteten vartannat år. Hon tog också emot Fernströmpriset till unga forskare 2011 och Göran Gustafssonpriset 2014.

Läs mer om Emmanuelle Charpentier och hennes forskning:
www.emmanuelle-charpentier.org

Gensaxen CRISPR-Cas9 revolutionerar gentekniken (filmklipp längst ner)

Genteknik för framtiden (filmklipp längst ner)

Läs mer om Max Planck Unit for the Science of Pathogens i Berlin:
www.emmanuelle-charpentier-lab.org/

Pressfoton:
Pressfoton på professor Emmanuelle Charpentier från Umeå universitet

Pressbilder från Charpentiers labb. Foto: Hallbauer&Fioretti

För mer information, kontakta gärna:

Ingrid Söderbergh,
kommunikatör, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Umeå universitet
Telefon: 070-60 40 334
E-post: ingrid.soderbergh@umu.se

Ola Nilsson,
kommunikatör, Medicinska fakulteten vid Umeå universitet
Telefon: 070-353 26 48
E-post: ola.nilsson@umu.se

För kommentarer om priset och CRISPR-Cas9-tekniken:

Mikael Elofsson,
dekan, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Umeå universitet
Telefon: 070-616 93 28
E-post: mikael.elofsson@umu.se

Anna Arnqvist,
prodekan, Medicinska fakulteten, Umeå universitet
Telefon: 070-636 99 83
E-post: anna.arnqvist@umu.se

Oliver Billker,
professor, Institutionen för molekylärbiologi och föreståndare för MIMS, Umeå universitet
Telefon: 090-785 67 78
E-post: oliver.billker@umu.se

Bernt Eric Uhlin,
professor, Institutionen för molekylärbiologi och tidigare föreståndare för MIMS, Umeå universitet
Telefon: 070-675 73 44
E-post: bernt.eric.uhlin@umu.se

Jörgen Johansson,
professor, Institutionen för molekylärbiologi och MIMS, Umeå universitet
Telefon: 090-785 25 35
E-post: jorgen.johansson@umu.se

Anders Sjöstedt,
professor, Institutionen för klinisk mikrobiologi, Umeå universitet och tidigare biträdande föreståndare för MIMS
Telefon: 090-785 11 20

Constantin Urban,
immunolog, Institutionen för klinisk mikrobiologi, Umeå universitet
Telefon: 090-785 27 02

Stefan Jansson,
professor, Institutionen för fysiologisk botanik, Umeå universitet
Telefon: 070-677 23 31
E-post: stefan.jansson@umu.se

Maréne Landström,
professor, Institutionen för medicinsk biovetenskap, Umeå universitet
Telefon: 090-785 24 58
E-post: marene.landstrom@umu.se

David Cisneros Armas,
förste forskningsingenjör, Institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet
Telefon: 090-785 67 32
E-post: david.cisneros@umu.se

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 33 000 studenter och 4 000 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Presskontakt

Presskontakt

Presskontakt 090-786 50 89

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.