Utbildning mer än ekonomisk avkastning och konkurrenskraft

Utbildning bidrar till hälsosammare livsstil, ökad känsla av att kunna påverka sitt eget liv och ett starkare samhällsengagemang. Det visar sociologen Annica Brännlund i sin avhandling som hon försvarar fredagen den 30 maj vid Umeå universitet.
– Vi både kan och bör värdera utbildningar utifrån fler perspektiv än marknadsperspektivet, menar Annica Brännlund.

Utbildningens betydelse för individers framtid är en fråga som ofta uppmärksammas i både den vetenskapliga och offentliga debatten. Istället för att studera den ekonomiska nyttan av utbildning, såsom ökad anställningsbarhet eller ekonomisk avkastning, har Annica Brännlund fokuserat på den icke-ekonomiska nyttan av och därmed frångått de gängse diskussionerna.

Individen gynnas
Vi vet att utbildning inte bara påverkar individers ekonomi utan även andra aspekter i livet. Det bidrar till ökad öppenhet, förstärkt samhällsengagemang och bättre hälsa.
– Vi vet däremot inte så mycket om är de långsiktiga effekterna av utbildning, samt om alla individer gynnas lika mycket av att studera, säger Annica Brännlund.

Resultaten visar tydligt att utbildning, och då främst universitetsutbildning, har en positiv inverkan på alla de studerade områdena och bidrar därmed till en hälsosammare livsstil, en högre grad av psykiskt välbefinnande, en ökad känsla av att kunna påverka sitt eget liv och ett starkare samhällsengagemang, menar Annica Brännlund.

Oftast diskuteras nyttan av högre utbildning utifrån ett marknadsperspektiv, där värdet på en specifik utbildningsinriktning enbart relateras till ekonomisk avkastning och förmågan att konkurrera på arbetsmarknaden. Men när värdet av utbildning istället kopplar till icke-ekonomiska vinster visar resultaten att utbildningar som ibland anses ha lågt marknadsvärde, utvecklar icke-ekonomiska förmågor som understödjer individers möjligheter till att leva ett självständigt liv och delta i samhällslivet.

Utbildning och klasstillhörighet
Studierna visar också att individuella egenskaper och sociala omständigheter påverkar i vilken utsträckning utbildningen gynnar individen. Där man studerat förmågan att kunna påverka sitt eget liv och graden av samhällsengagemang, framkom det att utbildning kan kompensera för skillnader i klassmässiga uppväxtförhållanden. För studenter med arbetarklassbakgrund ökade samhällsengagemanget och känslan av självstyre efter genomgångna högskolestudier; en ökning som inte visade sig gälla för studenter med medelklassbakgrund.

Alla studier i avhandlingen är baserade på svenska longitudinella data, något som gör det möjligt att följa individer över en längre tid och därmed blir det lättare att skilja ut vad som är ”riktiga” effekter av utbildning från annat – samt att utbildningens effekter kan studeras på lång sikt.

Högupplöst foto:
https://umu.exigus.com/package/6bc6f7d06fbeda7e94619eada5bd12c3

Fotograf: Leif Steninge

Läs hela eller delar av avhandlingen:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-88369

Om disputationen:
Fredagen den 30 maj försvarar Annica Brännlund, Sociologiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling. Svensk titel:Utbildning och icke marknad : den långsiktiga effekten av utbildning på individers sociala delaktighet och hälsa i Sverige Engelsk titel: Non-Market Outcomes of Education. The long-term impact of education on individuals’ social participation and health in Sweden Fakultetsopponent är Elaine Unterhalter, professor of Education and International Development, Institute of Education, University of London. Disputationen äger rum torsdagen den 30 maj kl. 13.15 – 15.00 i hörsal 1031, Norra beteendevetarhuset (Nvbh), Umeå universitet

För mer information kontakta gärna:
Annica Brännlund, sociologiska institutionen, Umeå universitet
E-post: annica.brannlund@soc.umu.se
Tel: 090 - 786 95 18