Utbildningsforskning och lokalhistoria ger hedersdoktorat

Vuokko Hirvonen, professor emerita i samiska språk, med inriktning mot samisk litteratur¬vetenskap vid Sámi allaskuvla (Samiska högskolan), Sámi University of Applied Sciences, i Kautokeino, Norge och Åke Berggren, läkare och lokalhistoriker ifrån Piteå, har av humanistiska fakulteten utsetts till hedersdoktorer 2019.

Vuokko Hirvonens forskning uppvisar stor bredd och anknyter till både humaniora och samhällsvetenskap. Förutom litteraturvetenskap har hon ägnat sig åt forskningsetiska frågor och utbildningsforskning.

Hon har vidare gett prov på ett stort engagemang för att föra fram nya röster från Sápmi inom både forskning och litteratur. Hirvonen har utvecklat ett omfattande internationellt forskningssamarbete och bidragit till att synliggöra samisk forskning inom vida fält av urfolksforskning, genusveten­skap och postkoloniala studier.

Till detta har det förhållandet bidragit att hennes avhandling utkom i engelsk översättning år 2008 under titeln Voices from Sápmi: Sámi Women’s Path to Authorship. Hirvonen har även samarbetat med forskare vid Humanistisk fakultet, och hennes forskning är aktuell inom flera discipliner.

År 1998 var Hirvonen den första att disputera på en avhandling helt skri­ven på nordsamiska, och även därefter har hon publicerat akademiska texter på samiska, vil­ket har bidragit till att höja det samiska språkets status som vetenskapligt språk.

Även på andra sätt har Hirvonen gjort viktiga pionjärinsatser inom samisk forsk­ning, inte minst genom att introducera genusvetenskapliga och postkoloniala perspektiv inom den samiska litteraturforskningen.

I sin doktorsavhandling visade Hirvonen att framstående kvinnliga författare spelade en viktig roll i 1970-talets etnopolitiska mobilisering i Sápmi. Samtidigt pekade hon på att samiska kvinnor ofta varit marginaliserade inom den litterära sfä­ren, liksom också inom det samiska samhället och majoritetssamhället.

Åke Berggren har vid sidan av sin profession som läkare sedan decennier bedrivit lokalhistorisk forskning av mycket hög kvalitet. Intresset för historia väcktes under 1970-talet och har resul­terat i flera böcker och ett stort antal artiklar samt föredrag om allt från sjöfart och fiske till sjukvård, bebyggelse och personhistoria.

Exempelvis finns viktiga skrifter om Pitebygdens äldre historia, såsom om Peter Djäkens donation till Piteå kyrka, om stadsflytten och om Piteås tid som residensstad i Norrbotten. Flera artiklar har ägnats äldre texter om Piteås histo­ria, t.ex. Carl Solanders sockenhistorik och anteckningar från Nils Johan Ekdahls besök i Piteå.

Det senaste bokprojektet är en serie på fyra fotoböcker som visar hur bygden förändrats under de sista 150 åren. Han samlade bibliografi väcker beundran. Berggrens författarskap är alltså innehållsligt imponerande. Pitebygdens historia är den röda tråd som förbinder olika teman i böcker och artiklar, men den vetenskapliga räck­vidden överskrider långt lokalhistoriens geografiska begränsningar.

De uppgifter som Åke fil­trerat fram ur skrivna källor har en generell bärighet för forskningen om Norrbottens och Västerbottens tidiga historia. Genom att kritiskt reflektera över tidigare forskningsresultat hittar han vägar till ny kunskap. Hans arbete karakteriseras båda av ny, kontextuell förståelse av källornas information och av upptäckter av tidigare okända primärkällor.

På grund av sitt författarskap har Åke Berggren utan tvekan bidragit till ett ökat historieintresse i lokalsamhället. Åke Berggren har dessutom suttit i styrelsen för Föreningen Piteå museum sedan 1982, och varit en av drivkrafterna bakom museets utveckling

Kontakt:

Vuokko Hirvonen, vuokko.hirvonen@samiskhs.no, vuokkooh@gmail.com, tel. +358 40 57 97 577

Åke Berggren, akeberggrenpitea@gmail.com, tel. 070-291 58 85