Gå direkt till innehåll
Vad vi äter påverkar hur vi uppfattar sötma, visar en ny forskningsstudie. Foto: Johnér bildbyrå AB
Vad vi äter påverkar hur vi uppfattar sötma, visar en ny forskningsstudie. Foto: Johnér bildbyrå AB

Pressmeddelande -

Våra tarmar reglerar hur sött julmusten smakar

Vad vi äter definierar mycket av våra liv och traditioner men faktiskt också vår smak. Mängden socker i kosten påverkar hur vi uppfattar sötman i till exempel julmust eller knäck, visar ny forskning från Umeå universitet.

Mattias Alenius forskargrupp på Institutionen för molekylärbiologi har funnit ett hormon i tarmen som kopplar tidigare sockerintag till smakupplevelse och matval.

Studien som nyligen publicerades i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications visar att bara ett par procents ökning av socker i kosten fick tarmen hos bananflugor att frisätta ett hormon som heter hedgehog till cirkulationen. Hormonet får smakcellerna att minska sitt svar på socker, mat och dryck smakar alltså mindre sött och flugorna börjar då att välja bort söt kost.

Hedgehog har en långverkande effekt. Smakcellerna lagrar hormonet så att kroppen minns de senaste måltidernas sockerinnehåll. Anledningen tror forskarna är att flugans metabolism ska bli beredd på mer sockerrik mat i framtiden. Flugan uppskattar också socker mindre, vilket gör att risken för överkonsumtion av socker minskar.

– Genom hedgehog sänker kroppen hjärnans uppfattning av sockerinnehållet i maten så mycket att flugan kan tappa intresset för socker, säger Mattias Alenius, professor i molekylärbiologi.

Människan har också hedgehog-genen och nästa projekt för forskargruppen är att studera om socker påverkar nivåerna av hedgehog i blodet även hos människor. Men hos människor finns även insulin som styr hjärnans sötsug på kort sikt.

– Det handlar om en dragkamp mellan hjärnan och kroppen. Hjärnan behöver bara socker och kroppen behöver annat, såsom protein för att bibehålla till exempel muskler.

Så att tro att det går att bota sötsug genom att kalasa på julgodis eller andra sötsaker är förmodligen att hoppas på för mycket. Många upplever att en sockerrik kost snarare gör att vi äter mer socker – och troligen är det så, menar Mattias Alenius.

– Människan är en mycket mer komplex varelse och andra mekanismer spelar också in, som syn och vanor, för vårt val av mat. Prova själv att ta bort söta flingor, läsk och godis under ett par veckor och se om sötman blir intensivare. Från att ha varit storkonsument så slutade jag nästan dricka läsk efter ett par veckor utan socker, det blev bara för sött, säger Mattias Alenius.

Om den vetenskapliga artikeln

Yunpo Zhao, Mohammed A. Khallaf, Emilia Johansson, Najat Dzaki, Shreelatha Bhat, Johannes Alfredsson, Jianli Duan, Bill S. Hansson, Markus Knaden, Mattias Alenius (2022). Hedgehog-mediated gut-taste neuron axis controls sweet perception in Drosophila. Nature Communications 13, 7810.

https://doi.org/10.1038/s41467-022-35527-4

För ytterligare information, kontakta gärna:

Mattias Alenius, professor vid Institutionen för molekylär biologi, Umeå universitet

Telefon: 070-579 68 98

E-post: mattias.alenius@umu.se

Pressfoto

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet
är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 37 000 studenter och 4 700 anställda. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som tilldelats Nobelpriset i kemi.

Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där vi gläds åt varandras framgångar.

Kontakter

Sara-Lena Brännström

Sara-Lena Brännström

Kommunikatör Teknik och naturvetenskap

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.