Pressmeddelande -
Världens sjöar slås ihop till en enda – avslöjar nya mönster
Genom att analysera data från miljontals sjöar har forskare skapat globala modeller som behandlar världens sjöar som en enda stor sjö. Det avslöjar nya samspel och egenskaper som ger forskarna en ny syn på sötvattens roll i klimatförändringarna.
Forskare har länge sett sjöar som miniatyrvärldar – naturliga laboratorier för att studera ekosystem. Men att förstå vad de gör på en global eller regional nivå är en vetenskaplig utmaning. Genom att betrakta sjöarna tillsammans, som en helhet, kan man upptäcka saker som inte framträder när man studerar dem var för sig.
Nu visar forskning, som nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature Water, att sjöar som ses som ett sammansatt system kan ge viktiga insikter om hur sötvattensystem fungerar globalt och hur de samverkar med planetens respons på klimatförändringar.
Tog hjälp av högpresterande datorer
Forskare vid Umeå universitet har tillsammans med internationella kollegor analyserat stora mängder data från sjöar världen över och kombinerat information om sjöars djup, form och klimat. Med hjälp av högpresterande datorer har de byggt globala modeller som aggregerar sjöars fysiska egenskaper och funktioner till så kallade ”Über-sjöar” – sammansatta representationer av sjöar globalt och i olika regioner eller klimatzoner.
– Vi har vetat i över hundra år att sjöar är värdefulla ekologiska testmiljöer. Det vi nu visar är att de tillsammans också avslöjar framväxande mönster som hjälper oss att förstå hur sötvattensystem bidrar till jordens motståndskraft, säger Cristian Gudasz, forskare vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet och studiens förstaförfattare.
Kärnan i det nya tillvägagångssättet är sjöars hypsografi, hur sjöns area förändras med djupet. Detta avgör hur sjön blandas, lagrar värme, utbyter gaser och cirkulerar näringsämnen. Hypsografin gör att forskare kan modellera sjöars funktioner och upptäcka nya mönster i det sammansatta systemet av sjöar, till exempel hur sjöar i kalla, glaciala områden skiljer sig strukturellt och funktionellt från dem i varmare klimat.
Liknar land med än hav
Modellerna avslöjar också ett slående faktum: den samlade strukturen hos världens sjöar liknar mer land än hav. Till skillnad från haven, som domineras av djup, är de flesta av världens sjöar grunda – något som har stor betydelse för deras roll i både ekosystem och klimat.
– Vårt arbete knyter ihop komplexiteten hos enskilda sjöar med de mönster som framträder när man analyserar miljontals av dem. Det är som att zooma ut och plötsligt se strukturer och samband som man annars inte ser, säger Cristian Gudasz.
Konceptet Über-sjöar gör det lättare att förstå hur världens sjöar speglar miljöförändringar – men också hur de kan påverka dem.
– Vi kan beräkna medelvärdet av sjöarnas egenskaper, men det som verkligen spelar roll är att dessa sammansatta sjöar avslöjar samspelet med klimatsystemet på ett annat sätt än summan av de enskilda sjöarna. Att förstå hur de fungerar tillsammans som ett globalt system ger oss ett nytt viktigt perspektiv på klimatåterkoppling och ekologisk stabilitet, säger Cristian Gudasz.
Om den vetenskapliga artikeln
Cristian Gudasz, Dominic Vachon, Yves T. Prairie. A comprehensive framework for integrating lake hypsography and function on a global scale. Natur Water 3, 818-830. 17 juli 2025. https://doi.org/10.1038/s44221-025-00461-4
För mer information, vänligen kontakta:
Cristian Gudasz, forskare vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet
Telefon: 090-786 95 83, 073-761 68 49
E-post: cristian.gudasz@umu.se
Ämnen
Kategorier
Regioner
Umeå universitet är ett bredduniversitet och ett av Sveriges största lärosäten med över 41 500 studenter och omkring 4 600 medarbetare. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och forskning inom alla vetenskapsområden samt det konstnärliga området. Universitetet erbjuder en undervisnings- och forskningsmiljö av världsklass och bidrar med kunskap av global betydelse. Här gjordes den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 som tilldelats Nobelpriset i kemi. Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur.