Gå direkt till innehåll
Sabine Björk. Foto: Daniel Harju
Sabine Björk. Foto: Daniel Harju

Pressmeddelande -

Vardagliga aktiviteter kopplat till högre trivsel på särskilda boenden för äldre

I en enkätundersökning till personal på 172 svenska särskilda boenden har forskare vid Umeå universitet undersökt totalt 4831 boendes deltagande i vardagliga aktiviteter. Den nationella studien har också undersökt i vilken utsträckning deltagande det är kopplat till de äldre personernas trivsel. Studien publicerades nyligen i Journal of Advanced Nursing.

– Vår studie visar att det finns samband mellan deltagande i vardagliga aktiviteter och hur personer som bor i särskilda boenden trivs, säger Sabine Björk, som är doktorand på Institutionen för omvårdnad och försteförfattare av artikeln.

Totalt skattades 4831 personer i 172 särskilda boenden för äldre. De boendes kognitiva funktion, allmän daglig livsföringsförmåga, smärta, deltagande i vardagliga aktiviteter och trivsel skattades av personalen. Förutom sambandet med trivsel visar resultaten att det var vanligt att deltagarna fått kramar och fysisk beröring, pratat med släktingar och vänner och tagit emot besök. Däremot hade få av deltagarna utövat en hobby eller spelat sällskapsspel. Data för studien har hämtats från enkätundersökningen Svensk nationell inventering av vård och hälsa inom särskilda boenden (SWENIS) som genomfördes 2013-2014. Studien ingår i forskningsprogrammet U-Age som leds av professor David Edvardsson vid Umeå universitet.

– Vi tolkar våra resultat som att det är viktigt att personer som bor i särskilda boenden kan fortsätta njuta av saker de tycker om att göra och som är meningsfullt för dem. Jag vill uppmuntra särskilda boenden att noggrant och systematiskt samla in information om vad personer som bor där önskar och att införliva detta i omsorgen. Det handlar om helt vardagliga aktiviteter som att umgås med människor som de tycker om, klä sig fint, äta och dricka gott, och vistas utomhus.

Artikeln har uppmärksammats internationellt av bland annat Reuters, vilket Sabine Björk tror beror på att det är en stor nationell studie samt att aktiviteter och aktivt åldrande ligger i tiden, men kanske främst för att forskningen presenterar och mäter något positivt i och med sitt fokus på trivsel.

– Det har nog generellt sett funnits ett eländesfokus i tvärsnittsstudier av den här storleken och inom äldreforskningen. Till viss del beror det på att det saknats bra mätinstrument för att mäta positiva utfall, vilket medfört att interventioner i de här miljöerna ofta utvärderats genom att undersöka om förekomsten av exempelvis agitation, depression eller smärta har minskat, säger Sabine Björk.

Att personer inte uppvisar sådana negativa symptom är enligt forskarna egentligen ingen garanti för att personerna upplever ett välbefinnande. Som begrepp är trivsel därför ett sätt att djupare undersöka upplevelser av välbefinnande i relation till den miljö och den plats där personen lever.

– Vi hoppas att denna forskning kan stödja och uppmuntra verksamhetsansvariga och personal att ge personerna som bor i särskilda boenden förutsättningar att kunna fortsätta med sina intressen, leva gott och trivas säger Sabine Björk.

Länk till ett abstrakt av artikeln i Journal of Advanced Nursing

Om publikationen:
Journal of Advanced Nursing
, artikel: Residents’ engagement in everyday activities and its association with thriving in nursing homes: a cross-sectional study. Författare: Sabine Björk, Marie Lindkvist, Anders Wimo, Christina Juthberg, Ådel Bergland och David Edvardsson. DOI: 10.1111/jan.13275.

För mer information, vänligen kontakta:
Sabine Björk, Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet
Telefon: 090-786 9498
E-post: sabine.bjork@umu.se

Ämnen


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Presskontakt

Presskontakt

Presskontakt 090-786 50 89

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.