Viktigt att person- och behovsanpassa eHälsotjänster

Primärvårdsbesökares användning av eHälsotjänster underlättas genom att de tilltänkta användarna inkluderas i utvecklandet av tjänsterna. Dessutom bör vårdpersonal föra aktiva samtal med patienter om internet-information och annan eHälsoanvändning. Det visar en avhandling vid Umeå universitet.

I sin forskning har Anna Sjöström, Institutionen för omvårdnad, undersökt primärvårdspatienters inhämtande av hälsoinformation på nätet samt eHälsolitteracitet, alltså förutsättningar och förmågor att använda eHälsotjänster. Här inkluderas alla digitala tjänster som används i hälsosyfte, såsom digitala vårdbesök, hälso-appar, journal och recept online samt hälsoinformation på internet.

eHälsa anses vara ett viktigt komplement till den fysiska vården, i en primärvård som står inför stora kostnads- och bemanningsmässiga utmaningar.

– Det är viktigt att alla som har behov och önskan att använda eHälsotjänster ges förutsättningar, men då måste vi veta vilka de upplevda hindren är, säger Anna Sjöström.

Utmaningar för äldre

Utifrån ett frågeformulär där primärvårdsbesökare vid olika hälsocentraler skattade sin eHälsolitteracitet, framkom en generellt god kunskap kring hälsa samt upplevd trygghet och tillit gällande digital sekretess. Däremot finns det större utmaningar vad gällde motivationen och förmågan till att använda eHälsotjänster och huruvida dessa passar individuella behov.

– Inte oväntat var utmaningarna som störst bland äldre deltagare, och det är även denna grupp som i första hand vänder sig till sjukvården vid hälsofunderingar, medan yngre personer först använder sig av internet, säger Anna Sjöström.

– Min forskning påtalar behovet av att inkludera de tilltänkta användarna i utvecklandet av dessa tjänster, och att det bör finnas möjlighet att behovsanpassa dem. Dessutom är det viktigt att öka människors motivation till eHälsoanvändning, något som vårdpersonal och kanske i synnerhet distriktssköterskor är i en god position att göra.

”Uppmuntra till pålästa patienter”

Anna Sjöström intervjuade även distriktssköterskor om deras erfarenhet av att patienter tar upp internetfrågor. I grunden anser de intervjuade att tillförlitlig internetinformation, ofta 1177.se, underlättar för primärvården genom patienters tillgång till egenvårdsinformation. Baksidan är dock att felaktig eller felaktigt tolkad internetinformation inte sällan leder till obefogad oro och förvirring hos patienter, samt ibland även konflikter om diagnos eller behandling.

– Sjukvården behöver uppmuntra till pålästa patienter med engagemang för den egna hälsan. För att undvika oro, förvirring och konflikt bör det finnas ett aktivt och öppet samtalsklimat kring internet och andra källor till hälsoinformation. Detta ger även vårdpersonal möjlighet att hänvisa till tillförlitliga online-källor som tros passa den enskilde patienten, säger Anna Sjöström.

Massiv mängd information

I en annan studie intervjuades patienter med typ 2-diabetes om upplevelser av internetinformation om Covid-19 i början av pandemin. Deltagarna upplevde stora utmaningar med den ofta motsägande och massiva mängden Covid-information som var svår att värja sig mot, t ex på nyhetssajter och i sociala medier, men uttrycker att de utvecklade strategier för att hantera dessa utmaningar. Framför allt gick strategierna ut på att lita på myndighetsinformation och till sitt sunda förnuft, begränsa internettid samt att diskutera informationen med närstående.

Anna Sjöström är distriktssköterska och doktorand vid Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet.

Fredagen den 12 januari försvarar Anna Sjöström, Institutionen för omvårdnad vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln eHälsolitteracitet och internetanvändning för hälsoinformation – en studie inom svensk primärvård. Disputationen äger rum klockan 09.00 i Aula Biologica, Biologihuset. Opponent är professor Unn-Britt Johansson, Sophiahemmets högskola.

Kontakt
070-235 34 99
anna.e.sjostrom@umu.se