Gå direkt till innehåll

Ämnen: Hälso-, sjukvård

  • Diabetesmedicin ger hopp om ny behandling mot prostatacancer

    Diabetesmedicin ger hopp om ny behandling mot prostatacancer

    Ett läkemedel som används för att behandla typ 2-diabetes kan även vara effektivt för att bromsa utvecklingen av prostatacancer. Det visar en internationell studie som forskare vid Umeå universitet har medverkat i. Forskarna har funnit att läkemedel som reglerar ett särskilt protein har en nyckelroll i att minska återfall i prostatacancer bland diabetespatienter.

  • Ökning av hjärtkärlsjukdom under mörka vintermånader har andra orsaker än brist på D-vitamin, visar ny studie.

    Inget samband mellan D-vitaminbrist och hjärtkärlsjukdom

    Det finns inget vetenskapligt stöd för att brist på D-vitamin under mörka vintermånader leder till hjärtkärlsjukdom, något som tidigare har antagits. Det visar en ny stor studie vid Umeå universitet. Forskarna menar att den högre dödligheten i hjärtkärlsjukdom under vintermånaderna istället har andra orsaker än D-vitaminbrist.

  • Johan Normark och Constantin Urban, Institutionen för klinisk mikrobiologi, Umeå universitet. Foto Mattias Pettersson.

    Ny upptäckt förklarar varför män oftare drabbas av svår covid-19

    Forskare vid Umeå universitet har hittat ytterligare en pusselbit som förklarar varför det finns betydande skillnader i immunsvar hos kvinnor och män vid insjuknande i covid-19. Denna upptäckt har betydelse för behandlingsstrategier av svår covid-19.

  • Sofie Degerman, professor i biomedicinsk laboratorievetenskap vid Umeå universitet, har lett studien. Foto: Mattias Pettersson

    DNA-mönster viktig information vid diagnos för barnleukemi

    Behandlingen av cancerformen leukemi bland barn skulle kunna göras träffsäkrare med färre biverkningar med hjälp av exaktare metoder för diagnos. En ny studie som har letts från Umeå universitet visar att studier av de så kallade metyleringsmönstren i barnets DNA kan ge en förfinad riskbedömning så att bara de barn som behöver får den intensivaste behandlingen.

  • Koll på fem riskfaktorer ger nyckel till längre liv

    Koll på fem riskfaktorer ger nyckel till längre liv

    Den som ser till att undvika fem klassiska riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom lever i genomsnitt upp till 15 år längre än den som inte ändrat sin livsföring. Det visar en ny global studie där forskare från bland annat Umeå universitet har medverkat. De fem riskfaktorerna är rökning, högt blodtryck, högt kolesterol, diabetes och viktproblem.

  • Piprökande man får oftare cancer i struphuvudet

    Piprökande man får oftare cancer i struphuvudet

    Cancer i struphuvudet drabbar betydligt fler män än kvinnor, i vissa åldersgrupper tio gånger fler. Detta trots att rökning idag är ungefär lika vanligt bland män och kvinnor. Det visar en ny studie från Umeå universitet. Forskarna tror att en förklaring är att männen oftare röker pipa. En annan förklaring kan vara att männen oftare har utsatts för cancerframkallande ämnen som asbest i arbetet.

  • Daniel Öhlund, docent i onkologi, universitetslektor och den som har lett studien. Foto: Mattias Pettersson.

    Nya celler i bindväv öppnar för strategi mot cancer i bukspottskörteln

    Forskare vid Umeå universitet har upptäckt en tidigare okänd typ av bindvävsceller som omger cancercellerna vid tumörer i bukspottskörteln. De nyupptäckta cellerna motverkar tumörutvecklingen och kan därför vara ett mål för forskning kring nya behandlingar av cancer i bukspottskörteln som är en av de dödligaste cancerformerna.

  • Fouzia Bano, staff scientist vid Institutionen för klinisk mikrobiologi, Dario Conca, postdoktor vid Institutionen för klinisk mikrobiologi och Marta Bally, universitetslektor vid Institutionen för klinisk mikrobiologi.

    Ny studie avslöjar hur Omikron binder starkare till mänskliga celler

    Forskare vid Umeå universitet har upptäckt att SARS-CoV-2-varianten Omikron har utvecklat en starkare bindning till mänskliga lungceller genom optimerad interaktion med heparansulfat, en sockermolekyl på cellytan. Denna upptäckt är betydande för förståelsen av virusets spridning och sjukdomsförlopp.

  • Dags för pressträff med lunch om Life Science vid Umeå universitet, i samarbete med Region Västerbotten och Umeå Biotech Incubator. Foto: Mostphoto.

    Pressträff: Sex forskare med aktuell och spännande forskning inom Life Science

    Tisdagen den 25 mars kl 11.00-ca 13.00 bjuder Umeå universitet tillsammans med Region Västerbotten och Umeå Biotech Incubator in till en pressträff med fem högaktuella forskare inom det vi kallar Life Science, alltså medicin eller livsvetenskap. Forskarna kommer kort att presentera sin senaste forskning och sedan finns det gott om tid för uppföljande frågor och/eller intervjuer på plats.

  • Oklart vilka barn som blir bättre av medicin vid ADHD

    Oklart vilka barn som blir bättre av medicin vid ADHD

    Antalet barn och ungdomar som får diagnosen ADHD har ökat och med det förskrivningen av läkemedel. Nästan vart tredje barn med ADHD-diagnos blir dock inte hjälpt av läkemedlen. En ny nationell studie som letts från Umeå universitet visar att det inte finns metoder för att förutsäga vilka barn som kan få nytta av behandlingen.

  • Hemtjänstens arbetsmiljö problematisk för personal

    Hemtjänstens arbetsmiljö problematisk för personal

    Personer som jobbar inom hemtjänsten är utsatta för många situationer med svår arbetsmiljö. Det kan handla om allt från trånga badrum och cigarettrök till trakasserier från brukare. Arbetsmiljön försämrades dessutom tydligt under pandemin. Det visar studier vid Umeå universitet.

  • Infektionsläkare mest utsatta under pandemin

    Infektionsläkare mest utsatta under pandemin

    Läkare på sjukhusens infektionsmottagningar blev betydligt mer smittade med SARS-CoV2-viruset än läkare med mindre patientkontakt. Det visar en ny studie vid Umeå universitet. Var femte läkare som jobbade på infektionskliniker smittades under pandemins första och andra våg 2020, visar studien.

  • Motståndskraftiga sporer kan orsaka matförgiftning och infektioner om de inte upptäcks i tid. Foto: Daniel Nilsson

    Superkänslig metod hittar bakteriesporer i livsmedel och på sjukhus

    Forskare vid Umeå universitet har nyligen utvecklat en mycket känslig metod för att upptäcka bakteriesporer — ihärdiga mikroorganismer som kan överleva extrema förhållanden och orsaka både matförgiftning och infektioner. Metoden har potential att förbättra livsmedelssäkerhet och sjukvård.

  • Digital akutvård i glesbygd skapar ändrade roller i sjukstugan

    Digital akutvård i glesbygd skapar ändrade roller i sjukstugan

    Med digitala lösningar kan läkare vara med på distans i undersökning och behandling inom akutvård på sjukstugor i glesbygd. Men det innebär också förändrade yrkesroller och ökat ansvar för den personal som är på plats i sjukstugorna. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet.

  • Pandemin gav färre luftvägsinfektioner hos små barn

    Pandemin gav färre luftvägsinfektioner hos små barn

    Barn som föddes under covid-pandemin hade färre luftvägsinfektioner och behandlades mer sällan med antibiotika jämfört med barn som föddes före pandemin. Det visar en studie från forskningsprojektet Northpop vid Umeå universitet och Region Västerbotten.

  • Röst och ansikte ledtrådar för AI vid ovanlig sjukdom

    Röst och ansikte ledtrådar för AI vid ovanlig sjukdom

    Med hjälp av artificiell intelligens, AI, samt röstinspelning och ansiktsfotografering med en vanlig mobiltelefon kan det bli möjligt att tidigt ställa diagnos för den ovanliga tumörsjukdomen akromegali. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet.

  • I Ilulissat på Grönland, liksom i många andra arktiska regioner, är vägar som byggts i känslig permafrostterräng särskilt utsatta för deformationer i markytan. Foto: Johanna Scheer

    Tinande permafrost hotar upp till tre miljoner människor i Arktis

    Upptining av permafrost utgör flera risker för lokala arktiska samhällen, deras försörjning, infrastruktur och miljö. En tvärvetenskaplig studie ledd bland annat från Umeå universitet har identifierat viktiga risker i fyra arktiska regioner. Forskningsresultaten gör det möjligt för samhällena att anpassa sig och kunna fatta välgrundade beslut.

  • Intissar Anan, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet och en av forskarna bakom studien. Foto: Mattias Pettersson.

    Upptäckt banar väg för nya strategier mot Skelleftesjukan

    Forskare vid Umeå universitet har upptäckt en tidigare okänd mekanism som har betydelse för hur den så kallade Skelleftesjukan uppkommer. Det handlar om en faktor som möjliggör att proteinet transtyretin klumpas ihop till mikroskopiska fibrer och därefter ansamlas i kroppens vävnader. Upptäckten kan öppna för att ett vanligt kosttillskott kan få betydelse mot den fruktade sjukdomen.

Visa mer