Gå direkt till innehåll
Thomas Bäck, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet. Foto: Ulrika Sahlén.
Thomas Bäck, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet. Foto: Ulrika Sahlén.

Pressmeddelande -

Vilka kompetenser behöver en polis?

En ny avhandling från Umeå universitet visar hur polisstudenter och yrkesverksamma poliser värderar kompetenser inom yrket.

Thomas Bäck, forskare vid pedagogiska institutionen, har studerat hur svenska polisstudenter och yrkesverksamma poliser värderar kompetenser inom polisyrket. De kompetenser som studerats är yrkesspecifik kunskap, praktiska färdigheter och reflexivt förhållningssätt. Han har även undersökt hur synen på kompetenserna förändras under utbildningen och efter ett par år i yrket och i vilken utsträckning polisutbildningen bidrar till att utveckla kompetenserna.

– Polisstudenterna värderar kompetenserna högre i början av sin utbildning och betydligt lägre i slutet av sin utbildning. De yrkesverksamma poliserna värderade betydelsen av dessa kompetenser nästan lika hög som polisstudenterna i början av utbildningen, säger Thomas Bäck.

De yrkesverksamma poliserna menar att orsaken till varför värderingen av kompetenserna förändras, beror på att bilden av vad yrket egentligen innebär blir tydligare med tiden. De upplever också att utbildningens innehåll blev allt för fragmentariskt och splittrat och att de som studenter behövde uppföra sig på ett visst sätt för att bli accepterade.

Både polisstudenter och yrkesverksamma poliser upplever att polisutbildningen ger en god grund för fortsatt utbildning och utveckling av olika kompetenser. Resultaten visar att dock att polisutbildningens bidrag till utvecklingen av dessa kompetenser är klart lägre än i vilken utsträckning de uppfattas som viktiga för arbetet som poliser.

– Detta kan uppfattas motsägelsefullt, men kan till viss del förklaras med att vissa kompetenser har studenterna med sig in i utbildningen eller att dessa kompetenser inte prioriteras särskilt tydligt i undervisningen. Ledarskapsförmåga kan exempelvis ses som viktig, även om undervisningen inte stimulerar utvecklingen av den i särskilt stor utsträckning

Thomas Bäck menar att det behövs bättre samstämmighet mellan utbildningspraktiken som råder på svensk polisutbildning och den yrkespraktik som polisstudenterna möter i polisyrket.

– Det måste bli tydligt att polisutbildningen inte utbildar färdiga poliser, utan poliser med kapacitet att fortsätta utvecklas i en lärande organisation. Både polisstudenter och yrkesverksamma poliser uttrycker att utbildningen ger en god grund för fortsatt utbildning och utveckling, och att de också förväntar sig att polismyndigheten som organisation också ska bistå med den utvecklingen.

– Resultaten ger nya perspektiv till diskussionen om svensk polis och polisutbildning. Flera utredningar har föreslagit att polisutbildningarna ska bli formella högskoleutbildningar, men på den beslutande nivån verkar det råda motsättningar, eller en osäkerhet om vilken slags polis och polisutbildning Sverige vill ha och behöver, avslutar Thomas Bäck.

Länk till pressbild

Länk till avhandlingen

Om disputationen

Thomas Bäck försvarar den 14 februari sin avhandling med den svenska titeln: Från polisutbildning till polispraktik - polisstudenters och polisers värderingar av yrkesrelaterade kompetenser (Engelsk titel: From Police Education to Police Practice –police students’ and police officers’ perceptions of professional competences)

Tid: Fredag 14 februari, 2020, kl. 10:00 - 12:00

Lokal: Norra beteendevetarhuset, Sal 1031

För mer information kontakta gärna

Thomas Bäck
E-post: thomas.back@umu.se
Telefon: 090-786 79 09

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 33 000 studenter och 4 000 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Marie Oskarsson

Utbildningssamordnare 090-7866947

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.