Gå direkt till innehåll
Martin Biström, doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap. Foto: Patrik Hjelt.
Martin Biström, doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap. Foto: Patrik Hjelt.

Pressmeddelande -

Miljöfaktorer kan öka risken för MS

Att drabbas av infektion med Epstein-Barr virus i vuxen ålder istället för i barndomen ökar risken att senare i livet drabbas av sjukdomen multipel skleros, MS. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet. Även D-vitamin och övervikt är faktorer som påverkar risken för MS.

– MS orsakas sannolikt av ett komplext samspel mellan både ärftliga faktorer och miljöfaktorer. Mycket talar för att det är främst under tonåren eller det tidiga vuxenlivet som det går att påverka många av miljöfaktorerna, säger Martin Biström, doktorand i neurologi vid Umeå universitet.

I sin avhandling vid Institutionen för klinisk vetenskap har Martin Biström studerat biobanksprover från sex olika svenska biobanker. Dessa prover kommer från över 600 personer som senare i livet utvecklade MS, och jämförelser har gjorts med en lika stor kontrollgrupp.

Resultaten visade att tecken till genomgången infektion med Epstein-Barr-virus före 20 års ålder gav en lägre risk för MS, medan det tvärtom ledde till en ökad risk att ha gått igenom infektion efter 20. Epstein-Barr virus orsakar den relativt svåra sjukdomen körtelfeber hos vuxna, medan viruset ger en betydligt lindrigare infektion hos barn.

– Även om tidigare forskning har påvisat ett tydligt samband mellan just körtelfeber och MS, har det inte gått att visa att detta samband verkligen beror på att de individer som utvecklar MS smittas av viruset senare i livet. Våra resultat indikerar dock att det sannolikt förhåller sig så, säger Martin Biström.

Fettvävshormonet leptin visade sig också ha betydelse för MS. Höga halter leptin, som är något som följer av övervikt och fetma, gav en förhöjd risk att senare få MS. Sambandet var tydligast hos de som hade höga halter före 20 års ålder.

Det gick också att se en koppling mellan antikroppar mot Humant herpesvirus 6A i blodet och förekomsten av MS senare i livet. Detta virus är nära besläktat med det virus som orsakar barnsjukdomen tredagarsfeber och ska inte förväxlas med det man till vardags brukar kalla herpes. Studien möjliggjordes tack vare en ny metod för att separera antikroppssvaret mot dessa nära besläktade virus. Mer forskning kommer dock krävas för att kunna slå fast vilken roll Humant herpesvirus 6A kan ha för risken att få MS.

Likaså kunde man se att höga nivåer av D-vitamin i blodet skyddade mot att senare utveckla MS.

– Rent allmänt är det bra att leva hälsosamt även för att minska risken för MS, att vara ute i solen lagom mycket, äta sunt och att inte röka. Samtidigt ska man ha klart för sig att det finns faktorer som vi inte kan påverka. Det går aldrig att i ett enskilt fall säga att någon fått MS på grund av sin livsföring, säger Martin Biström.

För mer information, kontakta gärna:
Martin Biström
Telefon: 073-800 82 59
E-post: martin.bistrom@umu.se

Om disputationen:
Martin Biström, Institutionen för klinisk vetenskap, försvarar fredag 17 april kl. 9.00 sin avhandling Miljöfaktorers betydelse för uppkomsten av multipel skleros. Fakultetsopponent Kjell-Morten Myhr, Haukeland universitetssjukehus, Bergen, Norge. Huvudhandledare Peter Sundström. Plats: Hörsal B, 9 trappor, Norrlands universitetssjukhus.

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 33 000 studenter och 4 000 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Ola Nilsson

Ola Nilsson

Kommunikatör, Umeå universitet 090-786 69 82

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.