Yrkesmässiga ambitioner och prestationer bland barn till migranter

Ny avhandling från Umeå universitet om arbetsmarknadsdeltagande bland barn till migranter. Studien visar på betydelsen av familj, personligt driv och brett stödsystem.

Pinar Aslan, forskare vid Institutionen för socialt arbete, har studerat barn till migranter som deltar på arbetsmarknaden.

– Sammantaget visar studien att deltagarna haft ett enormt personligt driv som bland annat grundar sig i att utbildning och karriär värderats högt i familjen, men också att det funnits ett brett stödsystem som bidragit till att de kunnat omvandla detta driv till reella resultat, säger Pinar Aslan.

– Den övervägande delen av forskningen och samhällsdebatten har fokuserat på exkluderande och inte inkluderande mekanismer på arbetsmarknaden. Jag tycker att det är viktigt att också undersöka vad som gör att personer med utländsk bakgrund formar och realiserar sina yrkesrelaterade ambitioner, säger Pinar Aslan.

Pinar har intervjuat personer som är födda i Sverige med föräldrar som är födda i utomeuropeiska, icke-västerländska länder. De flesta av deltagarna har en bakgrund i Mellanöstern. Deltagarna i studien har arbeten som motsvarar deras utbildningsnivå och den övervägande delen har universitetsutbildning.

– Många av studiens deltagare växte ändå upp med lågutbildade och långtidsarbetslösa föräldrar och i segregerade områden. Avhandlingens resultat bidrar till en ökad förståelse för hur individer kan överskrida sina föräldrars socioekonomiska position och hur personer med utländsk bakgrund kan övervinna utmaningar och hinder på arbetsmarknaden, säger Pinar Aslan.

Studien belyser arbetsmarknadsdeltagandet bland barn till migranter med fokus på influenser från familj, offentliga tjänstemän, arbetsmarknadsvillkor samt kön och genus.

Resultaten visar t.ex. att deltagarna uppvisar revanschlust och en vilja att kompensera för föräldrarnas socialt och ekonomiskt missgynnade situation. Deltagarna påverkas även av värderingarna i familjen där barnens prestationer ses som en familjeangelägenhet.

Studien visar också att positiva influenser från familjen kan vara otillräckliga om det inte också finns praktiska resurser och verktyg att förverkliga sina ambitioner med. Offentliga tjänstemän som lärare, arbetsförmedlare och socialarbetare kan vara viktiga i detta avseende och spelar en viktig roll i att främja arbetsmarknadsdeltagande bland barn till migranter.

– Det är viktigt att tjänstemännen visar stöd och samhörighet, men också att de förmedlar information och kunskap i relation till utbildning och arbete. Stöd från familjen och offentliga tjänstemän kan leda till en större motståndskraft vid hinder på vägen. I dag är det svårt för unga generellt att få jobb, och det gäller inte minst unga med utländsk bakgrund. Deltagarna i studien har fått anpassa sig till svårigheter på arbetsmarknaden på olika sätt. En vanlig strategi för detta är att söka sig till etniskt profilerade yrken som efterfrågat tvärkulturell kompetens. En annan är att försöka få in en fot, och sedan kämpa sig uppåt, säger Pinar Aslan.

Studien visar också att barn till migranter omtolkar föräldragenerationens praktiker vad gäller genus, arbete och familj. Studiens deltagare har höga yrkesrelaterade ambitioner, och uppfyllandet av dessa har krävt generationsöverskridande förändringar vad gäller kvinnor och mäns deltagande i hemmet och på arbetsmarknaden.

Pinar Aslan menar att resultaten kan användas i det praktiska arbete som representanter för myndigheter och organisationer utför i relation till att främja utbildning och arbetsdeltagande bland barn till migranter. Resultaten kan även användas i ett bredare sociopolitiskt sammanhang.

Läs avhandlingen

Pressbild

För mer information, kontakta gärna:

Pinar Aslan
Institutionen för socialt arbete
070–475 03 20
pinar.aslan@hig.se