Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Musikens makt i kulturpolitiken

    Hur hänger musik ihop med kulturpolitik och plats? I en ny avhandling vid Umeå universitet undersöker Daniel Fredriksson hur musicerandet i Dalarna organiseras och frågar sig hur kulturpolitiska termer definieras och används för forma, upprätthålla och ifrågasätta såväl villkor för musikskapande som bilden av Dalarna.

  • Barn med marginellt låg födelsevikt behöver behandling

    Barn som väger under två och ett halvt kilo vid födelsen löper risk att bli fortsatt underviktiga och kan senare i livet få såväl kognitiva svårigheter som diabetes och hjärtkärlsjukdomar. Ett tidigt tillskott av järn verkar dock kunna ge ett visst skydd. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet.

  • Behöver de svenska fjällen avmaskas?

    I Nordamerika är spridningen av europeiska daggmaskar ett vedertaget miljöproblem då några av dessa arter har visat sig kapabla till att förändra hela skogsekosystem. I Sverige har vi dock en positiv syn på daggmaskar och inga regleringar kring spridningar av dem i de svenska nationalparkerna. Nu visar en ny studie från Umeå universitet att den svenska synen kan behöva förändras.

  • Tagellavar missgynnas av varmare och blötare klimat

    Kombinationen av lite vatten inuti laven och mycket vatten på ytan är en viktig förklaring till tagellavars framgång i våra nordliga skogar, vilka är relativt regnfattiga. Nya forskningsrön från Umeå universitet visar att tagellavar har egenskaper som gör att de inte tål att vara blöta under längre perioder. Resultaten är publicerade i tidskriften Fungal Ecology.

  • Bra register förbättrar behandling vid prostatacancer

    Nationella prostatacancerregistret, NPCR, som registrerar alla män med prostatacancer i Sverige håller hög datakvalitet. Registret är därmed en tillförlitlig källa för förbättringsarbete inom vården och för forskning. Det visas i en ny avhandling vid Umeå universitet.

  • Identifierar okända föroreningar i avloppsslam

    I Europa är avloppsslam ett vanligt gödslingsmedel inom jordbruket. Slammet innehåller många föroreningar, men endast en handfull av dessa behöver man mäta halterna av. I sin avhandling har Cathrin Veenaas forskat om hur okända föroreningar i avloppsslammet kan identifieras och vilka av dessa som är viktiga. Och hur kan vi göra denna kunskap och de insamlade data tillgänglig för alla?

  • ​​Ökar kunskapen om föroreningar från små avlopp

    Kristin Blums avhandling förbättrar kunskapsläget kring hur organiska föroreningar kan avskiljas i små avloppreningsanläggningar, om dessa leder till miljöpåverkan samt hur befintliga små avlopp kan förses med biokolfilter för att förbättra reningsgraden. Hon försvarar sina resultat vid Umeå universitet fredagen den 23 februari.

  • Bristande jämlikhet i vård av män med prostatacancer

    Män med hög inkomst som diagnostiseras med prostatacancer får mer aktiv behandling än låginkomsttagare. En studie som gjorts av forskare vid bland annat Umeå universitet visar på statistiskt säkerställda skillnader efter inkomst både ifråga om när behandling sätts in och chansen att överleva.

  • Svaj och ojämn gång kan förutspå fallolyckor

    Genom att studera hur personer går och står kan man i viss mån förutsäga vilka äldre som löper ökad risk att falla och drabbas av benbrott. Det visas i en ny avhandling vid Umeå universitet.

  • Vårens vetenskapsluncher med demokrati i fokus

    Diskrimineras gamla människor i vård och omsorg? Valsystem och röstning – hur kan vi välja? Skolmåltiden – en arena för lärande om demokrati? Det är några av de frågor som kommer att besvaras under vetenskapsluncherna på Kafé Station under våren, med start den 8 februari.

Visa mer