Pressmeddelande -
Tagellavar missgynnas av varmare och blötare klimat
Kombinationen av lite vatten inuti laven och mycket vatten på ytan är en viktig förklaring till tagellavars framgång i våra nordliga skogar, vilka är relativt regnfattiga. Nya forskningsrön från Umeå universitet visar att tagellavar har egenskaper som gör att de inte tål att vara blöta under längre perioder. Resultaten är publicerade i tidskriften Fungal Ecology.
– Tagellavar kan därför missgynnas av ett framtida varmare och blötare klimat, med allvarliga konsekvenser för biologisk mångfald och renskötsel, säger Per-Anders Esseen, professor på institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet, och ledare för studien.
Tagellavar hör till de vanligaste hänglavarna. De utgör livsmiljö för många insekter och spindlar och föda för renar under vintrar med hård eller djup snö. Forskare studerar tagellavar för att de är utmärkta indikatorer på miljötillståndet i barrskogar. Förutom att missgynnas av intensivt skogsbruk och luftföroreningar är lavarna känsliga för klimatförändringar.
För att förstå hur klimatet styr lavars tillväxt och överlevnad behövs mer kunskap om lavarnas vattenbalans. Lavar kan inte aktivt reglera upptag och avgivande av vatten, deras tillväxt är därför helt beroende av det omgivande mikroklimatet. Lavar tar upp vatten från regn, fuktig luft, dagg och även från snö.
Per-Anders Esseen och hans medarbetares studie visar att tagellavar har unika egenskaper. Hänglavar har stor yta i förhållande till sin vikt och detta påverkar upptag, lagring och flöden av vatten.
– Tagellavar kan lagra hela 7-8 gånger mer vatten än deras torrvikt. De lagrar lite vatten inne i själva kroppen, lavbålen, vilket är en anpassning till snabb aktivering av fotosyntesen i fuktig luft. Däremot kan tagellavarna efter regn lagra stora mängder vatten på utsidan av bålen, cirka 80 procent av vattenmängden. Detta är gynnsamt i regnfattiga klimat eftersom allt vatten gör dem fysiologiskt aktiva under en längre period.
Studien visar också att det är dessa egenskaper som gör att tagellavarna inte tål att vara blöta under längre perioder. Då bryts de ned och fragmenteras. Tagellavar är väl anpassade till ett kallt klimat med mycket snö.
Forskning om hänglavar vid Umeå universitet finansieras av Formas och Vetenskapsrådet, VR. I forskargruppen medverkar även professor Kristin Palmqvist, Umeå universitet, professor Yngvar Gauslaa, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet, Ås, Norge, professor Darwyn Coxson, University of Northern British Columbia, Kanada och doktor Christopher Ellis, Royal Botanic Garden, Edinburgh, Skottland.
Originalartikel:
Externally held water – a key factor for hair lichens in boreal forest canopies, Per-Anders Esseen, Marie Rönnqvist, Yngvar Gauslaa och Darwyn Coxson, Fungal Ecology
https://doi.org/10.1016/j.funeco.2017.08.003
Om hänglavar
Lavar är inte växter, utan symbiotiska organismer mellan svampar och grönalger och/eller cyanobakterier. De saknar rötter och deras kropp kallas bål. Hänglavar har tunna hårlika bålar och växer främst på trädens grenar.
De vanligaste hänglavarna är tagellavar, skägglavar och garnlav. Tagellavar har mörka barkpigment (melaniner) som skyddar algen mot starkt soljus och de kan därför växa rikligt i trädtoppar. Skägglavar och garnlav föredrar däremot den nedre delen av träden, eftersom de med sina ljusa pigment (usninsyra) är känsliga för starkt ljus.
För mer information, kontakta gärna:
Per-Anders Esseen, professor på institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap
Telefon: 090-786 5523
E-post: per-anders.esseen@umu.se
Ämnen
Regioner
Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.
