Gå direkt till innehåll

Ämnen: Kemikalieindustri

  • Strukturförändringarna som sker i grafit under oxidation har länge varit ett mysterium. Bild: Bartosz Gurzęda

    Experiment med grafitoxidation avslöjar ny typ av oscillerande kemisk reaktion

    En reaktion som förbryllat forskare i 50 år har nu fått sin förklaring av forskare vid Umeå universitet. Snabba strukturella ögonblicksbilder fångade hur grafit omvandlas till grafitoxid under elektrokemisk oxidation, och avslöjar mellanliggande strukturer som uppträder och försvinner över tid. Forskarna beskriver detta som en ny typ av oscillerande reaktion.

  • Norafiqah Ismail har genom laboratorietester tagit fram tre familjer av mer miljövänliga lösningsmedel för tillverkning av konstgjorda membran. Foto: Naser Tavajohi

    Grönare produktion av konstgjorda membran med giftfria lösningsmedel

    Konstgjorda membran spelar en viktig roll inom områden som sjukvård, energilagring och resursåtervinning. Men tillverkningen är inte särskilt miljövänlig. I en avhandling från Umeå universitet presenterar Norafiqah Ismail nya lösningsmedel som överträffar de traditionella, giftiga alternativen när det gäller kostnad, hållbarhet och prestanda.

  • Nobels bolag tog kommando över reglering med sprängkraft

    Genom ett aktivt säkerhetsarbete skaffade sig Alfred Nobels bolag inflytande över myndigheternas reglering av sprängmedelsbranschen. Det gav det nya bolaget ett försprång mot etablerade konkurrenter. Det visar Josefin Sabo i en ny avhandling vid Umeå universitet.

  • Stina Jansson, biträdande lektor på Kemiska institutionen vid Umeå universitet. Foto: Mattias Pettersson

    ​​Nära åtta miljoner till forskning om metan och grönt kol från skogsrester

    Ett kemiprojekt i samarbete mellan Umeå universitet och Luleå tekniska universitet om omvandling av skogsrester till metan och högkvalitativt biokol beviljas ett anslag på 7,85 miljoner kronor för fyra år. Medlen beviljas av Formas från deras fjärde utlysning inom programmet Skogsråvara och biomassa.

  • Fredrik Almqvist får Baltics samverkanspris

    Fredrik Almqvist får Baltics samverkanspris

    Fredrik Almqvist, professor i organisk kemi vid Umeå universitet, tilldelas Baltics samverkanspris med entreprenörskapsinriktning. Han får priset för sin framgångsrika kombination av entreprenörskap och spetsforskning inom kemikalieproduktion och bekämpning av sjukdomsframkallande bakterier. Han är också en inspirerande förebild som drivs av att forskningen ska komma samhället till nytta.

  • Aleksandra Rybacka kommer från Gdansk i Polen. Hon har en masterexamen i chemoinformatics från University of Gdańsk.

    När är en modell tillräckligt bra för att ersätta djurförsök?

    Aleksandra Rybacka visar i sin avhandling hur beräkningsverktyg kan användas vid riskbedömning av industrikemikalier och läkemedel. Datorbaserade verktyg kan helt ersätta djurförsök i framtiden. Aleksandra Rybacka försvarar sina resultat vid Umeå universitet den 3 juni.

  • ​​Olika celltyper samarbetar i hög grad för att bilda växtens vattenrörsystem

    ​​Olika celltyper samarbetar i hög grad för att bilda växtens vattenrörsystem

    Vatten transporteras i växter i xylemet, ett rörsystem uppbyggt av specialiserade celler som är döda och tomma. Att olika typer av celler samarbetar, i större utsträckning än man tidigare trott, för att bilda xylemet är slutsatsen i Sacha Escamez avhandling. Den nya kunskapen kan användas i arbetet med att modifiera och förbättra vedbiomassas egenskaper.

  • Vetenskapligt genombrott: Jonisk vätska högintressant för att utvinna molekyler ur trä

    Vetenskapligt genombrott: Jonisk vätska högintressant för att utvinna molekyler ur trä

    Tack vare sina unika egenskaper är joniska vätskor i ropet som lösningsmedel i ”gröna”, hållbara kemiska processer. Nu har två forskarlag vid Umeå universitet upptäckt att enzymer kan utföra sitt katalytiska arbete i en reversibel jonisk vätska. Upptäckten banar väg för enzymatisk förädling av cellulosa till värdefulla molekyler och industriella produkter. Resultaten presenteras i ChemSusChem.

  • Grönare framtid med svarta pellets?

    Grönare framtid med svarta pellets?

    Biomassa från skog eller åkergrödor kan till viss del ersätta fossila bränslen, men användningen i dag är globalt sett ganska liten. Martin Strandberg vid Umeå Universitet visar i sin avhandling att rostning av biomassan, så kallad torrefiering, förbättrar flera egenskaper hos biomassan så att den enklare och mer kostnadseffektivt kan ersätta fossila bränslen.

  • Spöken från det förflutna hemsöker Östersjöfisk

    Spöken från det förflutna hemsöker Östersjöfisk

    Kemisten Anteneh Assefa skriver i sin avhandling att källor till dioxin i Östersjön inte bara är nutida utsläpp utan även historiska, och att påverkan på fisk beror på vilken typ av dioxinkälla det är och hur tillgängliga dioxinerna är. Anteneh Assefa försvarar sina resultat den 3 juni vid Umeå universitet.

  • Sidoström från massatillverkning kan ge klirr i kassan för industrin

    Sidoström från massatillverkning kan ge klirr i kassan för industrin

    Sidoströmmar i pappers- och massatillverkning består i huvudsak av terpentin – sådant som vi tvättar färgpenslar med – och har olika sammansättning beroende på vilket träslag och vilken process som använts. Här finns det pengar att tjäna, tror forskare på Bio4Energy vid Umeå universitet, som ser möjligheter att producera långt mer högvärdiga produkter av terpentinet än vad som görs i dag.

  • Vardagsnära kemi kan öka intresset hos gymnasieelever

    Vardagsnära kemi kan öka intresset hos gymnasieelever

    Svenska elever på gymnasiets naturvetenskapliga program är intresserade av kemi och uppskattar kemiundervisningen, speciellt om kemin knyts till vardagen och lärarna har en tydlig struktur i sin undervisning. Det skriver Karolina Broman i sin avhandling som hon försvarar vid Umeå universitet den 6 februari.

  • Vad sker på rostens yta?

    Vad sker på rostens yta?

    Philipp A. Kozin visar i sin avhandling att ojämnheter på ytan har en stor inverkan på adsorptionsreaktioner på järnbaserade mineralers ytor. Denna kunskap kan förbättra våra möjligheter att designa mineralpartiklar för våra industriella behov. Philipp A. Kozin försvarar sina resultat vid Umeå universitet torsdagen den 20 februari.

  • Populär forskarskola öppnas för fler doktorander

    Bio4Energy:s forskarskola för doktorander som studerar olika aspekter av bioraffinaderi – framtagandet av biodrivmedel, ”gröna” kemikalier och förnybar energi – kommer att öppnas för studenter vid andra lärosäten än dem som ingår i den egna forskningsmiljön.

  • Bio4Energy startar forskarskola med fokus på nätverkande

    Startskottet för Bio4Energy forskarskola går på tisdag. Den 19-20 mars håller man den första programkonferensen i Skellefteå för ett trettiotal doktorander. Chalmersprofessorn Tomas Kåberger, tidigare generaldirektör på Energimyndigheten och Jan Lagerström från branschorganisationen Skogsindustrierna är inbjudna talare.
    Tack vare ett femårigt forskningsanslag från den svenska regeringen så har

  • Hur bakterier reagerar, rör sig och bromsar

    Hur bakterier reagerar, rör sig och bromsar

    Pseudomonas putida är en bakterie som kan användas inom industrin, till exempel för att producera kemikalier. En ökad förståelse krävs för att utnyttja bakterien optimalt och i sin avhandling visar Sofia Österberg hur bakterien beter sig när dess omgivande miljö förändras. Resultaten försvaras vid Umeå universitet den 21 mars.

  • Storsatsning på industriell IT-forskning vid Umeå universitet

    Storsatsning på industriell IT-forskning vid Umeå universitet

    Umeå universitet, Baltics donationsfond och Umeå kommun satsar 28,5 miljoner kronor på att bygga upp forskningsprofilen tillämpad IT till Europas främsta IT-innovationsmiljö. Lars Mathiassen, en av världens främsta forskare inom tillämpad IT, blir gästforskare i IT management vid Umeå universitet