Gå direkt till innehåll

Ämnen: Matematik

  • Svenska och finska elever drabbas av matematikångest redan i årskurs 4

    En ny studie från Umeå universitet visar att svenska och finska elever redan i årskurs 4 lider av matematikångest, vilket påverkar deras skolprestationer. Jonatan Finell undersöker sambanden mellan ångest, arbetsminne och självuppfattning och föreslår förebyggande åtgärder.

  • Yrkeselevers identitet viktig i gymnasiets främjande arbete

    En ny avhandling visar att identitetsskapandet hos elever på gymnasiets yrkesprogram kan påverka prestationen i den obligatoriska matematikkursen. För att yrkeselever ska nå sina utbildningsmål och erhålla yrkesexamen måste skolpersonal bli medvetna om dessa processer och stödja eleverna på alla nivåer.

  • Effektivare medicinsk bildtagning kan förbättra cancervården

    Forskare vid Umeå universitet har utvecklat en metod för att producera bilder med positronemissionstomografi, PET, trots färre och mindre exakta data. Metoden gör det möjligt för att diagnosticera cancerpatienter snabbare, billigare och säkrare.

  • Vetenskapsluncher lockar många vetgiriga

    Kan det bli fred i Mellanöstern, humor och memes i kristider, gensaxen och Skelleftesjukan, och hur fungerar AI? Välkommen till vårterminens vetenskapsluncher, Umeå universitets populära föreläsningsserie.

  • Bättre kvalitet i tillverkningsindustrin med datadrivna metoder

    Kvalitetskontroller inom tillverkningsindustrin har stor potential att förbättras med hjälp av systematisk datainsamling och maskininlärning, visar en avhandling från Företagsforskarskolan vid Umeå universitet. Datadrivna metoder kan även leda till minskade kostnader och miljöpåverkan.

  • Digital återkoppling stödjer elevers problemlösning i matematik

    Ny forskning visar hur digital återkoppling kan hjälpa elever att själva komma vidare när de har fastnat i matematisk problemlösning. Datorstödet ger eleverna tips på strategier och verktyg när svårigheter uppstår och kan fungera som ett komplement till lärarens roll.

  • Studie ger nya insikter i hur komplext liv uppstod på jorden

    Hur en enkel prokaryotisk cell, som en bakterie, kunde ”svälja” en annan cell och därigenom skapa förutsättningar för mer komplext liv är ett mysterium. Men nu har en nyckel till gåtan upptäckts tack vare en ny studie av forskare från bland annat Umeå universitet.

  • Läroplaner och matematisk resonemangsförmåga beforskas

    Ett projekt på Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik vid Umeå universitet får sex miljoner av Vetenskapsrådet för att studera matematisk resonemangsförmågas dubbla roll i skolans läroplaner.

  • Matematiker och datavetare får fakultetens pedagogiska pris

    Lisa Hed, universitetslektor på Institutionen för matematik och matematisk statistik, och Lena Kallin Westin, universitetslektor på Institutionen för datavetenskap, belönas med Teknisk-naturvetenskapliga fakultetens pedagogiska pris 2022.

  • Gamla lärdomar i kemometri kan förbättra modern AI – och tvärtom

    Med ökad användning av automatiska system är det viktigt att vi förstår begränsningarna i alla delar av kedjan. Rickard Sjögren har utforskat gränssnittet mellan kemometri och AI för att hitta metoder som kan förbättra förutsättningarna för förståelse. Han försvarar sin avhandling fredagen den 28 maj vid Umeå universitet.

  • Astronomiskt anslag till laserfysikforskning

    Vetenskapsrådet beviljar tolv miljoner till ett projekt som ska ta fram experimentella data med hög noggranhet för höga energinivåer av molekyler så som metan, ammoniak och acetylen, vilka är viktiga inom astrofysik. Dessa data kommer att förbättra noggrannheten hos de teoretiska modellerna som används för att tolka högtemperaturspektra för heta Jupiter-exoplaneter och andra astronomiska objekt.

  • ​Stormigt, dystert och hoppfullt när forskare ställer ut

    Skönhet kan ibland korsa vetenskapens gränser. Matematikdidaktiker Manya Sundström och Mattias Marklund, tidigare fysiker vid Umeå universitet, har tillsammans publicerat en dikt med foto i den välrenommerade tidskriften Mathematical Intelligencer. De ställer också ut sina verk just nu på FriGallery i Umeå.

  • Språket kan göra matematikuppgifter svårare

    När matematikuppgifter ges till elever i skriftlig form kan texten påverka svårighetsgraden. Det är viktigt att förhindra att språkliga egenskaper gör uppgiften onödigt svår. När uppgifter översätts till flera språk måste man undvika att ”samma” uppgift är olika svår beroende på vilket språk det är formulerat i. Det skriver Frithjof Theens i sin avhandling som han försvarar vid Umeå universitet.

  • Med problemlösning lär sig elever matematik bättre

    Ett centralt skäl till elevers lärandesvårigheter i matematik beror på en överbetoning av inlärning av procedurer och rutinuppgifter. Elevers kunskaper skulle förbättras om de, i större utsträckning, fick arbeta med problemlösning. Johan Sidenvall visar i sin avhandling på orsaker till varför procedurundervisning dominerar i skolan i dag och hur undervisningen kan bli bättre.

  • Matematikerduo med toppartikel i filosofi

    Vad betyder det för ett matematiskt bevis att passa med en sats? Vår magkänsla kan säga oss att ett argument är rätt. Manya Sundströms och Lars-Daniel Öhmans forskning specificerar kriterier för att bedöma denna typ av fråga. Därigenom bidrar de till det nya tvärvetenskapliga området matematisk estetik. Oxford University Press har nu valt deras vetenskapliga artikel som en toppartikel 2018.

  • Hittar alternativa lösningar till ekvationer som beror av slump

    Stokastiska partiella differentialekvationer är komplicerade ekvationer som används för att beskriva system som påverkas av slumpmässiga störningar. Det är sällan möjligt att finna exakta lösningar till dessa ekvationer. Rikard Antons avhandling pekar på att effektiva numeriska approximationer är ett viktigt verktyg för att studera lösningar till ekvationerna.

Visa mer