Med anledning av utvecklingen runt den så kallade gröna omställningen och samhällsomvandlingen i norra Sverige har Umeå universitet uppdaterat expertlistan med flertalet forskare och experter med stor kännedom om omställningen ur en mängd olika perspektiv.
Forskare har hittat ett sätt att omvandla billigt skogsavfall, som kottar, till kolmaterial som kan användas till energilagring. Metoden gör det möjligt att enkelt och miljövänligt finfördela kol i vatten, även när det inte är vattenlösligt. Blandningen kan sedan sprejas på en yta för att framställa elektroder till superkondensatorer.
Den 26 januari arrangeras Skogens dag på Grand Hôtel i Stockholm. Landsbygdsminister Peter Kullgren kommer att presentera den nya regeringens skogspolitik. Vi får även ta del av färska resultat från COP27 och COP15 samt höra vilken roll forskningen har när samhället ska lösa vår tids största utmaningar.
Forskare i Bio4Energy vid Umeå universitet har hittat en ny byggsten för bioraffinaderi. Den kan vara avgörande för att man i framtiden ska kunna använda rester av quinoa som odlas i extrema miljöer i Sydamerika.
Naser Tavajohi på Kemiska institutionen vid Umeå universitetet erhåller tillsammans med forskare vid Lunds universitet 5 miljoner kronor av Energimyndigheten för att lokalisera platser i Sverige med potential för saltkraft, så kallad blå energi.
Det finns en ökad efterfrågan på produkter från vår skog. Därmed blir det allt viktigare att skogsråvaran används så effektivt som möjligt. De första stegen kan vara viktiga för att öka utbytet från skogsråvaran menar Jessica Gard Timmerfors och har därför beforskat flishuggning. Jessica är doktorand vid Kemiska institutionen inom ramen för Företagsforskarskolan vid Umeå universitet. Hon försvarar
Ett internationellt team för fotosyntesforskning där Umeåkemisten Casper de Lichtenberg ingår har spårat hur molekyler och elektroner rör sig när proteinkomplexet fotosystem II förbereder sig för att producera syre. Resultaten publiceras i dag i den prestigefyllda vetenskapliga tidskriften PNAS.
Ytterligare 150 000 flitiga och ihärdiga medarbetare flyttar in – på Campus Bigården. I samband med den internationella bidagen 20 maj inviger Umeå universitet i samarbete med Akademiska hus tre bikupor med sina bidrottningar Vilhelmina, Dorotea och Fredrika och lanserar en webbplats som omfattar alla kringaktiviteter.
Forskare tar sig an drönar- och satellitteknik för att hantera den mest synliga effekten av klimatförändring – ökningen av grön växtlighet i arktiska regioner. Med de nya fjärranalysteknikerna får forskarna en bättre förståelse av hur de stora, trädlösa regionerna som kallas tundra blir grönare.
15 juni öppnar Bildmuseet Ekologins visionärer, med verk av internationella konstnärer som föreslår mer hållbara inställningar till människans plats på jorden. Video, ljud, teckningar, böcker och installationer av: Ursula Biemann & Paulo Tavares, Carolina Caycedo, Futurefarmers, Marjetica Potrč, Samuel Roturier, Erik Sjödin, Leena Valkeapää & Oula-Antti Valkeapää samt Elin Már Øyen Vister.
Bildmuseet presenterar ett nytt verk av den brittiske konstnären och filmaren John Akomfrah, hans största projekt hittills. Purple är en trollbindande sexkanalig videoinstallation om människans relation till naturen och planeten. Välkommen till pressvisning på torsdag 12 april klockan 10:00-12:00, konstnären medverkar. Utställningen öppnar 13 april 2018 kl 19:00.
Darya Kupryianchyk, forskare på Umeå universitets kemiska institution, får Umeå kommuns vetenskapliga pris till unga forskare inom miljöområdet. Hon har mycket framgångsrikt studerat processer som styr frisläppande av miljögifter från havssediment. Priset består av 50 000 kronor och delas ut vid Umeå universitets Vårpromotion den 19 maj.
Umeå marina forskningscentrum i Norrbyn välkomnar till invigning av Umeå universitets nya forskningsfartyg med Öppet hus för allmänheten. För inbjuden press erbjuds exkursioner under förmiddagen till ett av Västerbottens marina reservat: Örefjärden-Snöanskärgården.
Ett nytt projekt i Abisko med aktivt deltagande av allmänheten syftar till att lära oss hur klimatforskning går till medan vi själva samlar in värdefulla data. CIRC-forskaren Keith Larson får närmare 500 000 kronor för etableringen av en forskningsstig som dessutom är det första kommunikationsprojekt vid Umeå universitet som beviljas medel av Formas.
Hur mycket vatten finns det i jordens sjöar? Umeåforskaren David Seekell, CIRC, och amerikanska medarbetare visar med matematisk analys att sjöarna är grundare än man tidigare trott. Det innebär att jordens förråd av färskvatten är betydligt mindre samt att vår förståelse av klimatförändring och kolets kretslopp påverkas. Resultaten publiceras i Geophys. Res. Lett.
Vinnova beviljar medel till miljökemist Stina Jansson för att forska sex månader vid NASAs labb på Kennedy Space Center (KSC) i Florida. Hennes arbete kommer att vara kopplat till det större projektet ”Trash-to-Gas” som NASA driver som del av förberedelserna inför resan till Mars.
Forskarna tillägnar sig allt mer kunskap om hur växter spjälkar vattenmolekyler till syre genom experimentella studier på molekylnivå. En internationell forskargrupp har nu funnit ett sätt att skapa högupplösta bilder av denna reaktion, vilken sker i fotosystem II. Resultaten publiceras i dag i tidskriften Nature.
Biomassa från skog eller åkergrödor kan till viss del ersätta fossila bränslen, men användningen i dag är globalt sett ganska liten. Martin Strandberg vid Umeå Universitet visar i sin avhandling att rostning av biomassan, så kallad torrefiering, förbättrar flera egenskaper hos biomassan så att den enklare och mer kostnadseffektivt kan ersätta fossila bränslen.
Kemisten Venkata Prabhakar Soudham har testat olika växter och visar att bark är en typ av växtmaterial som lättare än andra kan omvandlas till biobränslet etanol. Dessutom har han utvecklat metoder för att övervinna hinder vid omvandlingsprocessen. Ventaka försvarar sin avhandling den 28 maj vid Umeå universitet.
Den historiska bilden är viktig när man ska försöka förstå miljön och förutsäga hur den kan förändras i framtiden. Det menar forskare vid Umeå universitet som med analyser av sedimentkärnor från sjöar kunnat se hur kolhalten varierat beroende på naturens egen långsiktiga dynamik, men även av människans påverkan under hundratals år. Studien är publicerad i den ansedda tidskriften PNAS.
