Gå direkt till innehåll

Ämnen: Välfärd

  • Med det nya beslutsstödsystemet kan beslutsfattare se konsekvenserna av sina beslut innan de genomförs och justera dem därefter. Foto: Johnér Bildbyrå AB

    Sociala simuleringar ska underlätta beslutsfattande

    Att fatta beslut som påverkar stora grupper av människor kan vara utmanande, eftersom vi alla förhåller oss till normer på olika sätt. I sin doktorandforskning har Christian Kammler vid Umeå universitet studerat hur sociala simuleringar kan hjälpa beslutsfattare att förstå hur deras beslut påverkar människor, särskilt utifrån individers syn på normer.

  • Under coronapandemin delade hjälporganisationer ut mat till utsatta personer, här i en storstad i Asien. Foto: Andreas Henriksson

    Religiös världsbild formar arbetet mot människohandel

    Kristna hjälporganisationers arbete mot människohandel påverkas av religiösa övertygelser och nätverk. De får också tillgång till andra finansieringskällor än sekulära organisationer. Det visar en ny studie från Andreas Henriksson, doktorand vid Företagsforskarskolan och Statsvetenskapliga institutionen.

  • Värmeböljor växande problem i norr

    I Sverige dog cirka 750 personer fler än normalt under fjolårets värmebölja. Storstadsområdena tycks drabbas hårdast. Umeåforskarna Christofer Åström och Bertil Forsberg ser flera möjliga orsaker till detta.

  • Maria Fjellfeldt, doktorand vid Institutionen för socialt arbete vid Umeå universitet. Foto: Ellinor Gustafsson.

    Valfrihetssystem i välfärd kan skapa ofrihet och ge mardrömmar

    Oro över att den utförare man har valt kanske inte klarar sig i konkurrensen överskuggar glädjen att själv kunna välja. Oförutsägbarheten kan ge både ångest och mardrömmar. Det visar Maria Fjellfeldt i en ny avhandling vid Umeå universitet där hon har studerat valfrihetssystem inom socialpsykiatrin.

  • På måndag kommer yrkesverksamma socionomer från Arvidsjaur, Gällivare, Jokkmokk, Kiruna, Kramfors, Lycksele, Pajala, Sorsele, Sollefteå och Vilhelmina till Campus Umeå för att presentera sina verksamheter för hundratals socionomstudenter.

    Umeåstudenter får direktkontakt med kommuner i norr

    ​Den 19 september ska hundratals socionomstudenter vid Umeå universitet få en inblick i hur det är att jobba inom yrket i tio olika Norrlandskommuner. Arbetsmarknadsdagen – med yrkesverksamma socionomer från Kiruna i norr till Kramfors i söder – ska få fler studenter att upptäcka regionens fördelar.

  • Högt betyg till åldrandeforskning

    Umeå universitets framstående åldrandeforskning får fortsatt starkt stöd av internationella utvärderare, bland annat nämns mycket hög vetenskaplig kvalitet, utvecklade internationella samarbeten, ökad produktivitet och stärkt jämställdhet.

  • Bris kunskap fås från nyckelhålsbilder av barns vardag

    Många unga ringer till Barnens rätt i samhället för att få råd och hjälp med små och stora problem. Samtalen utgör sedan underlag för organisationens uttalanden om ungas situation i landet. Enligt Inger Linblad vid Umeå universitet stämmer inte alltid dessa bilder med hur forskare ser på barns förhållanden och villkor.

  • Bidragsfusk allt vanligare i media

    Frågor om fusk i bidragssystemen förekommer allt mer i nyheterna och i den välfärdspolitiska debatten. Det visar Ragnar Lundström vid Umeå universitet, som har kartlagt hur landets största dagstidningar skrivit om bidragsfusk under de senaste årtiondena.

  • Värderingars betydelse för våra välfärdsåsikter varierar

    Våra grundläggande värderingar spelar stor roll för vad vi tycker om välfärdsstaten, men till vilken grad de påverkar beror faktiskt på vilket land vi bor i. I Sverige är värderingarnas inverkan särskilt stark, visar en ny avhandling vid Umeå universitet.

  • De fattigaste i Laos tjänar inte på urfolksturism

    Många hävdar att internationell turism kan ge utvecklingsländer nya resurser, och hjälpa fattiga människor att skapa sig en bättre framtid. Saithong Phommavong vid Umeå universitet visar att i Laos hindras de allra fattigaste och många kvinnor från att arbeta inom urfolksturism.

  • Folkförsäkringar – en social innovation för kvinnor och arbetare

    För drygt hundra år sedan kunde arbetare och kvinnor för första gången börja teckna livförsäkringar, något som tidigare bara varit en fråga för välbärgade män. Enligt Liselotte Eriksson, ekonomisk historiker vid Umeå universitet, understödde livförsäkringsindustrin utvecklingen av demokrati och kvinnors rättigheter på flera sätt.