Gå direkt till innehåll

Kategorier: skola

  •   Andreas Westerberg Foto: Jonas Westling

    Ny utrustning är ingen genväg till önskad undervisning

    Datorer, OH-apparater, skolbänkar och annan utrustning har satt sin prägel på undervisningen i den svenska skolan under olika tider. Samtidigt har utrustningen också förändrats av idéerna om hur undervisningen borde bedrivas. Detta är något som Andreas Westerberg visar i en ny avhandling vid Umeå universitet.

  • Forskarna har studerat elever som går i årskurs 9 och följt dem flera år efter att de gått ut grundskolan. Den ökade ohälsan är påtaglig även upp i 20-årsåldern menar forskarna.

    Psykisk ohälsa ökar särskilt bland lågpresterande elever

    Ny forskning från Umeå universitet visar att psykisk ohälsa har ökat de senaste decennierna, särskilt bland elever med svaga skolresultat. Sambandet mellan skolmisslyckanden och psykiatriska diagnoser har stärkts, liksom dödligheten i självmord och missbruk. Forskarna ser ett tydligt behov av att analysera skolans förändringar och deras påverkan på ungas välmående.

  • Forskning visar att det är arbetsmiljön som avgör om skolledare stannar eller slutar.

    Därför väljer skolledare att lämna sina jobb

    Forskning från Umeå universitet visar att arbetsmiljön och organisationen har en avgörande betydelse för skolledare i valet att lämna sina jobb eller inte. Förhoppningen är att forskningen ska leda till att skapa stabilare skolor med bättre långsiktig kvalitet.

  •   Jenny Bergström, doktorand, Institutionen för språkstudier Foto: Per Melander

    ”Engelska för alla?”

    Att lära sig svenska är viktigt för nyanlända ungdomar. Inte minst för att underlätta övergången till gymnasiet. Men något som ofta glöms bort och lätt hamnar i periferin i det här sammanhanget är undervisningen i engelska. Det visar en ny avhandling av Jenny Bergström vid Umeå universitet.

  • Ulrika Gustavsson, doktorand vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, har undersökt hur den nationella digitaliseringsstrategin påverkar skolans utveckling, särskilt i mindre kommuner.

    Jämlik digitalisering i skolan kräver inkluderande styrning

    Ulrika Gustafssons forskning visar hur kommunernas storlek och resurser påverkar digitaliseringens genomförande. Resultaten pekar på två huvudsakliga arbetssätt: ett med stort individuellt ansvar och ett som fokuserar på tydlig samordning.

  •   Louise Almqvist, doktorand i litteraturdidaktik Foto: Per Melander, UMU

    Litteraturens demokratiska potential ligger i att störa

    Skönlitteraturen kan spela en viktig roll i skolans demokratiarbete – dock inte genom att förmedla goda värderingar, utan att skapa utmanande diskussioner om svåra ämnen. Det menar Louise Almqvist i en ny avhandling i litteraturdidaktik från Umeås universitet om litteraturundervisning som värdegrundsarbete.

  • Ny forskning från Umeå universitet visar att olika yrkesgrupper inom skolan har olika synsätt och arbetssätt inom de särskiljande verksamheterna. Det riskerar att exkludera snarare än att inkludera elever med ADHD och autism.

    ADHD och autism – en växande utmaning för skolan

    Många svenska grundskolor har specialanpassade verksamheter för elever med ADHD och autism. En färsk studie från Umeå universitet har undersökt hur särskiljande verksamheter organiseras och genomförs, samt vilka effekter det har på elevernas inkludering i den ordinarie skolan.

  • Studien ger oss en förståelse för hur olika och ibland motstridiga idéer om vad rörelse i idrottsämnet kan samexistera. Detta leder till olika tankar om varför idrott är ett obligatoriskt ämne i skolan, vilket i sin tur skapar osäkerhet kring ämnet.

    Idrottsämnet förnyas med stöd från idrottsrörelsen

    Studien ger oss en förståelse för hur olika och ibland motstridiga idéer om vad rörelse i idrottsämnet kan samexistera. Detta leder till olika tankar om varför idrott är ett obligatoriskt ämne i skolan, vilket i sin tur skapar osäkerhet kring ämnet.

  • Mimmi Norgren Hansson Foto: Privat

    Omsorg som motkraft till mobbing i skolan

    Vem som bryr sig och varför det är det som avgör om det uppfattas som äkta eller inte. Det visar en ny avhandling av Mimmi Norgren Hansson, vid Umeå universitet, som undersökt omsorg i vänskapsrelationer bland elever på mellanstadiet.