Datorer, OH-apparater, skolbänkar och annan utrustning har satt sin prägel på undervisningen i den svenska skolan under olika tider. Samtidigt har utrustningen också förändrats av idéerna om hur undervisningen borde bedrivas. Detta är något som Andreas Westerberg visar i en ny avhandling vid Umeå universitet.
Umeå universitet blir först i Sverige med att erbjuda forskarutbildning i polisvetenskap. Utbildningen syftar till att stärka den vetenskapliga grunden för polisiära metoder och stödja utvecklingen av tryggare samhällen genom forskning och praktiknära studier.
Att lära sig svenska är viktigt för nyanlända ungdomar. Inte minst för att underlätta övergången till gymnasiet. Men något som ofta glöms bort och lätt hamnar i periferin i det här sammanhanget är undervisningen i engelska. Det visar en ny avhandling av Jenny Bergström vid Umeå universitet.
Jonas Hansson blir Sveriges första docent i polisvetenskap, vilket stärker kopplingen mellan forskning och polisiärt arbete. Han betonar vikten av akademisk kunskap för att möta samhällsutmaningar och utveckla långsiktiga samarbeten med Polismyndigheten.
Skönlitteraturen kan spela en viktig roll i skolans demokratiarbete – dock inte genom att förmedla goda värderingar, utan att skapa utmanande diskussioner om svåra ämnen. Det menar Louise Almqvist i en ny avhandling i litteraturdidaktik från Umeås universitet om litteraturundervisning som värdegrundsarbete.
Nästa vecka arrangerar Institutionen för språkstudier vid Umeå universitet ett symposium som syftar till att kritiskt utforska frågor om minoritetsspråk i utbildningssammanhang och undersöka språkpolitikens möjligheter och begränsningar när det gäller att stödja deras användning.
"Filosofera tillsammans" är ny populärvetenskaplig bok som bjuder in till en större förståelse av vad det är att filosofera genom att vara aktiv tillsammans med andra. Instruktionerna är enkla att följa och det behövs inga förkunskaper i filosofi. Författare bakom boken är Kalle Grill, docent i filosofi vid Umeå universitet, tillsammans med Sofia Wrangsjö och Erica Jonvallen.
I en ny antologi utgiven vid Umeå universitet undersöks och diskuteras hur historielärare tänker kring ämnets kunskapsanspråk; vad är det för typ av kunskap som förmedlas i ett historieklassrum?
Studien ger oss en förståelse för hur olika och ibland motstridiga idéer om vad rörelse i idrottsämnet kan samexistera. Detta leder till olika tankar om varför idrott är ett obligatoriskt ämne i skolan, vilket i sin tur skapar osäkerhet kring ämnet.
Världen är i akut behov av skickliga mjukvaruutvecklare med ett helhetsperspektiv. Ändå är det väldigt många ”han” och få ”hon” och ”hen” i branschen. – Den fördomsfulla synen på datavetare som en folkskygg vit man som sitter ensam och kodar i en källare gynnar varken dig som student, IT-branschen eller samhället, säger Anna Jonsson, ansvarig för civilingenjörsprogrammet i teknisk datavetenskap.
Hur förhåller sig teori och praktik till varandra i musikundervisningen? Det är det övergripande temat för en ny doktorsavhandling av Karin Bohman vid Umeå universitet.
Jenz Zamanian, universitetslektor vid Institutionen för fysik, Umeå universitet, tilldelas Teknisk-naturvetenskapliga fakultetens pedagogiska pris 2024. Priset delas ut i samband med universitetets årshögtid i höst.
Ett nytt kandidatprogram i filosofi och artificiell intelligens erbjuds vid Umeå universitet. Programmet kommer att ges från och med höstterminen 2024 och går att söka under ansökningsperioden 15 mars till och med 15 april.
Vem som bryr sig och varför det är det som avgör om det uppfattas som äkta eller inte. Det visar en ny avhandling av Mimmi Norgren Hansson, vid Umeå universitet, som undersökt omsorg i vänskapsrelationer bland elever på mellanstadiet.