165 miljoner människor har kastats in i fattigdom i skuldkrisens spår

Mellan 2020 och 2023 tvingades 165 miljoner människor in i fattigdom då räntekostnader och skuldåterbetalningar förhindrade livsviktiga investeringar i hälsa, utbildning och andra sociala trygghetssystem. Det visar en ny rapport från FN:s utvecklingsprogram (UNDP) som släpps idag.

New York, 14 juli 2023 – Till följd av de senaste tre årens ekonomiska kriser har fattigdomsnivåerna i låg- och medelinkomstländer ökat kraftigt. Mellan 2020 – 2023 har antalet personer som lever på mindre än 39 kronor per dag ökat med 165 miljoner enligt UNDP:s nya rapport ”The Human Cost of Inaction: Poverty, Social Protection and Debt Servicing” som släpps idag. Rapporten bygger på omfattande data över utvecklingsländers externa skuldbetalningar och lyfter det enorma priset som människor får betala till följd av den pågående skuldkrisen.

"Länder som har kunnat investera i sociala trygghetssystem under de senaste tre åren har bidragit till att de alarmerande fattigdomsnivåerna som vi ser nu inte är ännu högre. I högt skuldsatta länder har den möjligheten inte funnits och vi ser ett samband mellan höga skuldnivåer, otillräckliga sociala investeringar och en oroväckande ökning av fattigdom. Idag lägger 46 länder mer än 10 procent av sina skatteintäkter på räntekostnader för skulder. Detta gör det allt svårare för länder att stötta sin befolkning genom viktiga investeringar i hälsa, utbildning och andra sociala trygghetssystem.", säger Achim Steiner, chef för UNDP.

"Priset människor får betala om vi inte lyckas omstrukturera utvecklingsländernas statsskulder är enorma. Vi behöver nya mekanismer och verktyg för att bättre förutse och hantera ekonomiska kriser och få den globala finansiella arkitekturen att fungera för de mest utsatta", tillägger han.

Under det senaste 10 åren har skuldåterbetalningar och räntekostnader ätit upp en allt större andel av de offentliga intäkterna och utgifterna i många utvecklingsländer. Som exempel visar rapporten att ett genomsnittligt låginkomstland avsätter dubbelt, ibland till och med tredubbelt, så stor andel av sina intäkter eller utgifter för ränteutbetalningar jämfört med ett genomsnittligt höginkomstland.

Under 2022 lade 25 länder över 20% av sina statliga intäkter på skuldåterbetalningar vilket är det högsta antalet på över 20 år. I genomsnitt uppskattas låginkomstländer lägga mer än dubbelt så mycket pengar på räntebetalningar än på socialbidrag och 1,4 gånger mer än på hälso- och sjukvård.

Rapporten, som bygger vidare på FN:s senaste rapport “A World of Debt: A growing burden to global prosperity” föreslår införandet av en skuldpaus för att ge de hårdast drabbade länderna möjlighet att mildra fattigdomen och omfördela skuldåterbetalningar till viktiga sociala investeringar tills det att det multilaterala systemet har nått en överenskommelse för skuldomstrukturering.

Enligt rapportens beräkningar skulle det kosta lite mer än 14 miljarder US dollar, vilket motsvarar ungefär 0,009 procent av global BNP för 2022, att motverka nuvarande fattigdomstrend och lyfta de 165 miljoner människor som idag lever på mindre än 39 kronor per dag ut ur fattigdom. Det är knappt 4 procent av de totala 370 miljarder US dollar som låg- och medelinkomstländer la på skuldåterbetalningar och räntekostnader under 2022.