FN: Ekonomisk kris och minskat finanspolitiskt utrymme slår hårt mot hållbar utveckling

År av utdragna globala kriser och ökad skuldsättning hindrar länders möjligheter att investera i hållbar utveckling. Det visar en ny kartläggning av 95 utvecklingsländers framsteg och utmaningar kopplade till Agenda 2030 och Globala målen för hållbar utveckling som FN:s utvecklingsprogram (UNDP) lanserar idag.

New York, 12 september 2023 – De senaste årens parallella ekonomiska kriser har lett till en allvarlig skuldkris och kortsiktigt fokus på ekonomisk tillväxt som trängt undan nödvändiga investeringar i fattigdomsbekämpning, sociala skyddsnät och grön omställning i många länder. Det visar en omfattande kartläggning - ’SDG Insights’ - som UNDP tagit fram i samarbete med 95 utvecklingsländer. Kartläggningen är den första av sitt slag och presenteras en vecka innan världens ledare samlas i New York för FN:s 78:e generalförsamling och halvtidsavstämningen för Agenda 2030.

"Vi ser att den utveckling vi vill ha med motståndskraftiga samhällen, positiv mänsklig utveckling, hållbar ekonomisk tillväxt och innovation, ofta hindras av omfattande statsskulder, höga råvarupriser och tillväxtsatsningar som är beroende av fossila bränslen och ohållbar mineralutvinning. När vi nu närmar oss FN:s toppmöte för Agenda 2030 uppmanar UNDP världens ledare att en gång för alla se bortom 'trickle-down economics' och ’quick-fixes’ och istället enas om konkreta åtgärder för att uppnå miljömässigt hållbar och inkluderande ekonomisk tillväxt. Det kommer att kräva en omvandling av det internationella finansiella systemet och nationella prioriteringar för att möjliggöra att länder använder sina finansiella resurser till att investera i sin befolkning och de Globala målen.", säger Achim Steiner, chef för FN:s utvecklingsprogram.

Kartläggningen visar att under de senaste tre åren har 72 av 95 länder ökat sina koldioxidutsläpp, varav 38 har haft en ökning på över 10 procent. Samtidigt har endast ett av fem länder minskat fattigdomen sedan 2019. Det innebär att fattigdomen antingen ökar eller förblivit densamma i 72 av de 95 kartlagda länderna.

Kartläggningen synliggör många länders minskade finanspolitiska utrymme att investera i bland annat fattigdomsbekämpning, sociala skyddsnät och grön omställning till följd av skyhöga skulder och år av utdragna parallella globala kriser. Men den visar också en bättre väg framåt och ger konkreta förslag på investeringar och policyåtgärder som kan driva på framsteg på nationell, regional och global nivå för att accelerera implementeringen av Agenda 2030.

Satsningar för hållbara städer och infrastruktur lyfts fram som en prioritet för utveckling i många länder, särskilt i Asien och Stillahavsregionen. Detta eftersom de har en tydlig inverkan på mångdimensionell fattigdom och samverkar med andra Globala mål som rör både klimat och finansiering. På så sätt kan investeringar i hållbar infrastruktur ses som en viktig katalysator och drivkraft för hållbar utveckling då de även främjar inkludering, innovation och grön omställning.

Generellt lyfts sammanlänkade satsningar för ökad sysselsättning, anständiga arbetsvillkor, jämställdhet, god samhällsstyrning, klimat, hållbara städer och infrastruktur fram som särskilt viktiga för att accelerera arbetet för hållbar utveckling även i länder med betydande finanspolitiska begränsningar och långsam eller ingen tillväxt.

För mer information om kartläggningen och dess resultat: https://sdgpush.undp.org/