Senaste nyheterna

Utvalda nyheter

Utvalda nyheter

  • Elsa släpper medlemsarmbandet “Nära” tillsammans med Ung Cancer – en symbol för vikten av våra nära och kära

    Bara några månader efter Elsas mammas sjukdomsbesked befann sig Elsa själv på samma sjukhus, på en annan avdelning. Mitt i studier, framtidsplaner och ett aktivt liv fyllt av sport, vänner och familj, skakades familjens värld av plötsliga cancerbesked. Elsas Fuck Cancer-armband är en påminnelse om att vi inte ska behöva gå igenom svåra tider för att förstå värdet av dem vi älskar.

    Elsa Stocksén släpper höstens medlemsarmband "Nära" tillsammans med Ung Cancer

  • Ung Cancer deltar i Almedalen 2025

    Ung Cancer deltar i Almedalen 2025 för att diskutera unga vuxna cancerdrabbade och närståendes rätt till jämlik, individanpassad och hållbar cancervård och stöd - före, under och efter sjukdom. Fokus ligger på hur den uppdaterade cancerstrategin kan förverkligas för unga vuxna. Programpunkter inkluderar seminarier och panelsamtal om medbestämmande och vårdkvalitet.

  • Nya ledamöter till Ung Cancers styrelse

    Med stort engagemang och en imponerande uppslutning av medlemmar höll Ung Cancer sitt årsmöte under tisdagen. Under mötet valdes en ny styrelse, där Ung Cancers medlem Amir Abass, själv drabbad av cancer och projektledare för hälsojämlikhet på AstraZeneca, samt juristen och föreläsaren Ida Kjos, tog plats som nya ledamöter. Caroline Ensér fortsätter sitt uppdrag som styrelseordförande.

  • En kväll för livet – Ida Kjos arrangerar event till förmån för Ung Cancer

    Den 6 april arrangerar Ida Kjos eventet En kväll för livet, i S:ta Clara kyrka, i Stockholm. Med gripande livsberättelser, musik och sång är kvällen ett tillfälle att hylla livet, stötta de som drabbats av cancer, de som står bredvid och minnas de som vi saknar. Alla intäkter från eventet går oavkortat till Ung Cancer.

  • Ung Cancer Årets raket: Prisas för sitt arbete med unga vuxna inom cancervården

    Under måndagen 17 mars fick Ung Cancer ta emot utmärkelsen Årets Raket av FOKUS Patients under Futures Days - utifrån arbetet med att sprida kunskap om unga vuxna cancerdrabbade och närstående, utifrån rapporten De unga bakom cancern. Arbetet har genererat såväl medial uppmärksamhet som utökat organisationens medlemsantal och framförallt synliggjort unga vuxna inom cancervården.

  • Padel mot Cancer – ett sätt att använda sporten som en kraft att göra skillnad

    En 24-timmars padelutmaning blev startskottet för Padel mot Cancer – ett engagemang som föddes ur en personlig och smärtsam erfarenhet. När Tomas Horvatics dotter diagnostiserades med cancer, förändrades allt och väckte en stark vilja att bidra till både stödet för drabbade och arbetet för att förbättra deras livsvillkor.

Sociala medier

Del 5/5 Tildes berättelse Jag minns ännu dagen jag fick gå ut första gången efter stamcellstransplantationen. Solen sken i mitt ansikte, doften av träd, ljudet av kvittrande fåglar. Det var underbart. Jag hade nog aldrig sett på livet på samma sätt som då. Hur många saker man vanligtvis tar för givet. Men som inte är självklara för alla. Efter ca 10 olika operationer, 10 olika cellgifter och alla andra möjliga medicineringar man fått, så står jag här idag. Frisk och lycklig. Det tog nog ett gott tag innan allt började kännas någorlunda normalt. Men nu, fem och ett halvt år senare, är jag friskförklarad och behöver inte längre åka till sjukhuset för massa kontroller hela tiden. Jag spelar fortfarande fotboll, jobbar, har samma underbara familj och vänner, och en sambo jag älskar. Klart vissa saker följer med en livet ut. Jag äter tyroxin för min sköldkörtel resten av livet och hjärtat, njurarna, levern och vanliga blodprov måste jag fortfarande följa upp. Det kan kännas jobbigt ibland, att bli påmind om det man gått igenom, men egentligen är det en lyx. Att ha den möjligheten att faktiskt följa upp saker så man vet man är frisk och mår bra. Som sagt, livet blir aldrig detsamma, men det blir så otroligt bra ändå. Man får en ny syn på livet, ett nytt och bättre tankesätt och man växer också så mycket som person. Det känns otroligt jobbigt en stund, men man måste bara göra det för att få det över, och sen sakta men säkert så blir det riktigt bra. Ta hand om er! Och så önskar jag er all styrka i världen❤ /Tilde

ungcancer

Del ⅘ Tildes berättelse Coronapandemin förde med sig en bra sak. Distansundervisning. Jag hade ju ändå inte möjlighet att gå i skolan som normalt, men nu när alla andra också gick på distans, så kunde jag vara med. Detta gav mig också saker att göra och tänka på under min stamcellstransplantation. Istället för att bara ligga och stirra på klockan, så fick jag gå i skolan som alla andra. Eller kanske inte andra var tvungna att logga ut från lektionen för att spy eller sova, men jag fick ändå skolarbetet gjort. Stamcellstransplantationen var otroligt jobbig. Jag fick inte lämna ett och samma rum på 3 veckor, men genom att försöka vara så positiv som möjligt så blev det ändå lättare. Slemhinnorna i munnen förstördes och jag kunde inte äta mat. Bara lukten av mat fick mig att må illa. Jag var trött konstant. Hade ont här och där. Kroppen mådde rent ut sagt piss, men det var huvudet som fick mig att klara av det. Alla runt mig pratade om hur jag alltid var så positiv, så glad. Men det vara bara för att jag visste, att låter jag mig själv nu sätta mig i ett hörn och gråta och tycka synd om mig själv, så kommer det här bli så mycket jobbigare. Klart man hade sämre dagar, och ibland var tvungen att gråta, då man funderade på vad alla andra i min ålder höll på med. Men där låg jag…

ungcancer

Del 3/5 Tildes berättelse Under en av mina rutinkontroller vid sjukhuset såg man på röntgen att den ”döda massan” som lämnat kvar efter strålbehandlingen hade växt lite. Återigen blev det biopsi och svaren kom snabbt. Återfall.. Jag hade hunnit gå ett halvår i gymnasiet och så var det dags igen. Fick två kurer IGEV och tre kurer bendamustin+brentuximab. Under dessa behandlingar som höll på 3-4 månader i början av 2020 mådde jag ändå relativt bra, om man tänker på biverkningarna av medicinerna och i jämförelse till behandlingarna 2019. Cancern svarade även mycket bättre på dessa och försvann ganska snabbt. Men ändå var vi tvungna att följa protokollet som planerat och då återstod den allra jobbigaste delen. Stamcellstransplantationen. Innan den så hade vi plockat ut av mina egna stamceller samt opererat ut min ena äggstock som frystes ned. Eftersom det fanns en stor chans att de stora mängder cellgifter jag skulle få under stamcellstransplantationen, skulle förstöra funktionen av mina äggstockar. Inte nog med att stamcellstransplantationen var otroligt jobbig, så bröt även Corona Pandemin ut samtidigt, vilket gjorde att vi inte ens riktigt vågade gå i butiker som normalt. Vi blev egentligen tillsagda, att skulle jag få Corona, så skulle det inte gå bra. För mitt immunförsvar var så svagt. Jag isolerade mig från egentligen allt extra, och var otroligt rädd för att träffa människor.

ungcancer

Del ⅖ Tildes berättelse 3 april 2019 Dagen då vi fick samtalet. Jag hade cancer. Allting stannade. Det var en chock. Jag kan inte riktigt tänka tillbaka till det ögonblicket, det är rätt suddigt, samtidigt som jag blir tårögd. För det är ett samtal som ingen familj eller person borde vara med om. Jag var 15år gammal och skulle efter två månader gå ut högstadiet. Där satt vi, i en tomhet. Det var bara tomt. Varför jag? Varför nu? Vad har jag gjort för att förtjäna det här? Vad skulle hända nu? Jag fick diagnosen Hodgkins lymfom stadie 2A. Läkarna försökte lugna oss och sade att det är en bra prognos, och speciellt i mitt läge då jag var så ung och i allmänt bra skick. Knölarna på benen visade sig vara knölros, som tydligen kan vara kroppens sätt att visa att något är fel. Fem dagar senare åkte jag in på massa tester, klippte håret kortare och 12 dagar efter samtalet började mina första behandlingar. Samma dag opererade vi in en port-a-cath som skulle göra det lättare för mig att få cellgifter och andra mediciner. Under april-maj 2019 fick jag olika cellgifter enligt EuroNet-PHL-C1 protokollet vilket cancern verkade svara helt bra på. Men inte tillräckligt bra. I juli 2019 fick jag ännu strålbehandling under tre veckors tid. Efter det ansågs jag vara färdigbehandlad. Men redan i december 2019 kände jag återigen en knöl, fast vid det andra nyckelbenet denna gång.

ungcancer

Del ⅕ Tildes berättelse Jag var en helt vanlig tjej med mycket pondus. Hade många kompisar, fin och stor familj, fotboll som jag brann för och faktiskt var riktigt bra på. Tränade 6 gånger i veckan, åt bra, varken drack, rökte eller snusade. Här kommer min berättelse om hur ett liv som var så jäkla bra, gick in i detta mörka helv*te, för att sedan komma ut och egentligen bli ännu bättre än tidigare. Även om livet aldrig blir detsamma, så kan det bli så otroligt underbart ändå. Med min resa vill jag ge er som kämpar mer ork, hopp och tro om att livet faktiskt vänder till det bättre tillslut. Under vintern 2018 fick jag mononukleos, även kallat körtelfeber, som inte riktigt ville ge med sig. Jag blev ändå tillslut frisk i början av året 2019. Men då hade jag börjat känna en knöl vid ena nyckelbenet. Den var inte direkt sjuk eller öm och vi trodde att det var en muskelknut till en början. Men den försvann inte. Jag fick också flera röda, hårda och ömma knölar på mina smalben. Dessa valde vi sedan att åka och visa upp för jag visste att något inte stämde. Jag googlade, vilket man inte borde göra. Både gällande knölarna på smalbenen och den vid nyckelbenet. Läkaren verkade inte orolig och trodde knölarna på smalbenen var från fotbollen, fastän jag stod på mig och sade att nej, har aldrig haft så innan och jag använder benskydd. Knölen vid nyckelbenet fastnade läkaren mera på. Han frågade om jag gått ner i vikt, jag sade nej. Jag hann även säga att jag inte haft nattliga svettningar innan han frågade. För jag visste precis vad han tänkte. Det som Google även sade åt mig… Jag hamnade på ultraljud av halsen och knölen vid nyckelbenet. Jag fick även göra en liten operation där de tog bort en lymfkörtel. Efter fem dagar ringde telefonen.

ungcancer

✨ Från cancerdiagnos till Göteborgsvarvet ✨ Jag heter Salloa, är 20 år och förra året förändrades livet totalt. Jag skulle egentligen börja på universitetet, men istället fick jag beskedet att jag hade Hodgkins lymfom, stadium 2. Hösten fylldes av cellgifter, trötthet och sjukhusbesök. Jag kunde knappt gå till affären utan att nästan svimma. I början av februari fick jag min sista behandling, och bara några månader senare i maj stod jag på startlinjen till Göteborgsvarvet. Efter allt jag gått igenom kändes det nästan overkligt. Jag tränade bara en månad innan loppet, men för mig handlade det inte om tid utan om att visa att cancern inte vunnit. Jag sprang i mål efter 3 timmar och det var verkligen ett minne för livet. Publiken hejade, stämningen var otrolig och jag kände en enorm tacksamhet och stolthet över hur långt jag hade kommit. Att springa för Ung Cancer betydde så mycket för mig. Det var min revansch, min frihet och ett bevis på att jag klarar mer än jag någonsin trodde. Jag rekommenderar verkligen alla att springa Göteborgsvarvet, det var så kul och något jag aldrig kommer glömma!❤️❤️ #ungcancer #göteborgsvarvet #fuckcancer #revansch

ungcancer

Nu är anmälan öppen! Spring Göteborgsvarvet 2026 - för att ingen ung vuxen ska möta cancer ensam Pris: 1499 kr 500 kr går oavkortat till stöd för unga vuxna 16–35 år som är cancerdrabbade eller närstående. 💚Du får en specialdesignad nummerlapp som visar att du springer för välgörenhet 💚Ett specialdesignat Fuck Cancer-armband 💚Möjlighet till digital seedning 💚Möjlighet till att köpa en specialdesignad löpartröja till rabatterat pris Välgörenhetsplatserna är begränsade – så säkra din plats redan nu och gör dig redo att springa med oss. 👉 Länk i bio till anmälan Vem springer du för? ❤

ungcancer

Del 2/2 Andreeas berättelse - Om Ung Cancers ekonomiska stöd Att hitta nätverk av unga vuxna med min diagnos har varit svårt och något jag fått göra själv. Även oron och sorgen över att missa och behöva släppa taget om mål och drömmar samt bearbeta detta som hänt mig har jag fått bära själv tillsammans med min mamma, min vän Fanny och min fästman. Att de stått kvar, medan många andra dragit sig undan, och fortsatt att hjälpa mig kämpa och se ljusglimtar har betytt och betyder allt för mig. Jag har fått sjukpenning efter att mamma behövt kämpa åt mig. Men på minimibelopp. Dessa pengar har direkt behövt gå till medicinering. Dels antiepileptiska (till följd av att cancern upptäcktes så sent att behandlingen inte längre syftar till att bota, utan bara förlänga livslängden) och cytostatika. Det har känts så ensamt och jag har behövt ge upp hoppet om många drömmar och mål. Jag får exempelvis inte längre köra nu, trots att jag höll på att ta körkort innan jag insjuknade. Nu när jag varit sjuk i över ett år har min sjukpenning minskat ännu mer, trots att jag uppfyller kriterierna för att få min sjukpenning på normalnivå och jag och mina läkare har skickat in de handlingar som krävs för att styrka det. Så knäppt... Med hjälp av Ung Cancer och det ekonomiska stödet jag fått från dom, känner jag mig mindre ensam och har fått en möjlighet att äntligen kunna ge något tillbaka till de personer som kämpar med mig och stöttar mig även i de mörkaste stunderna. Det har varit som en djungel att som 30-åring som aldrig tidigare varit sjuk navigera i den samtidigt som man fått chockbesked och försöker kämpa för sitt liv med denna läskiga sjukdom. Detta delar jag för att ingen ska behöva känna sig ensam i kampen, som är osynlig, men STOR. Jag är även tacksam för att ha hittat Ung Cancer, det hjälper mig och mina närstående att känna oss mindre ensamma.

ungcancer

Del ½ Andreeas berättelse - om Ung Cancers ekonomiska stöd Min mamma har stått vid min sida från första dagen, trots att hon själv jobbat natt som dag. Hon har inte bara burit mig känslomässigt, utan även ekonomiskt. Hon har också behövt missa jobbet för att finnas där för mig. Samtidigt har myndigheter och försäkringar svikit. Att kämpa mot cancer är en sak - att samtidigt behöva kämpa för sin rätt till stöd är något helt annat. Trots att min diagnos fastställdes i juli 2024 har jag kämpat med detta länge. Läkarna varken trodde mig eller hjälpte mig när jag behövde besöka dem minst en gång i veckan pg.a. min förlamande huvudvärk. För huvudvärken blev jag rekommenderad att ta Ipren och Alvedon, trots att jag lyfte upp en befogad oro om en hjärntumör. Då hävdades det att jag nog inte kan ha det då jag är så pass ung (min kusin hade fått sin som 13-åring). När kroppen till slut inte längre orkade bära mig resulterade det i två kraftiga krampanfall på akuten i Malmö. Eftersom vårdpersonalen glömde sätta igång värkdroppar och larmknapp kom dessa två anfall som resulterade i att jag behövde transporteras till Lunds universitetssjukhus där man genast satte igång med en akutoperation där mitt skallben avlägsnades. Utan skallben har jag fått gå runt i hjälm i över ett år för att skydda mig från eventuella slag mot huvudet. Trots alla misstag som begicks från vården i Malmö har jag inte fått någon upprättelse eller något stöd, utan bara mer jobb för att bevisa att det jag säger är sant.

ungcancer

Kontakter

Fyll i din epostadress för att följa Ung Cancer

När du väljer att skapa ett konto och följa ett nyhetsrum kommer dina personuppgifter behandlas av oss och av ägaren av nyhetsrummet för att du ska kunna motta nyheter och uppdateringar enligt dina bevakningsinställningar.

För att läsa mer om detta, var vänlig läs vår Integritetspolicy som berör vår behandling av dina personuppgifter, och Integritetspolicy för Contacts som berör behandlingen av dina personuppgifter från ägaren av nyhetsrummet du följer.

Vänligen notera att våra Användarvillkor gäller alla våra tjänster.

Du kan dra tillbaka ditt samtycke när som helst genom att avregistrera dig eller genom att ta bort ditt konto.
Kolla din inkorg

Mejl skickat till __email__. Klicka på länken i mejlet för att följa Ung Cancer.

Okej