Gå direkt till innehåll
  • Peter Asplund blir invald i Ung Cancers styrelse

    Peter Asplund blir invald i Ung Cancers styrelse

    Peter Asplund har valts in som ny ledamot i Ung Cancers styrelse vid årsmötet. Caroline Ensér fortsätter som ordförande. Asplund, med erfarenhet inom hälso- och sjukvård, hoppas stärka organisationens röster för unga cancerdrabbade.

  • Ung Cancer lanserar handbok för unga vuxna cancerdrabbade

    Ung Cancer lanserar handboken "Till dig som just fått veta", som riktar sig till unga vuxna med cancer. Den erbjuder stöd, praktisk information och personliga berättelser, och ska distribueras på sjukhus från hösten 2025 för att hjälpa unga vuxna, cancerdrabbade.

  • Elsa släpper medlemsarmbandet “Nära” tillsammans med Ung Cancer – en symbol för vikten av våra nära och kära

    Bara några månader efter Elsas mammas sjukdomsbesked befann sig Elsa själv på samma sjukhus, på en annan avdelning. Mitt i studier, framtidsplaner och ett aktivt liv fyllt av sport, vänner och familj, skakades familjens värld av plötsliga cancerbesked. Elsas Fuck Cancer-armband är en påminnelse om att vi inte ska behöva gå igenom svåra tider för att förstå värdet av dem vi älskar.

    Elsa Stocksén släpper höstens medlemsarmband "Nära" tillsammans med Ung Cancer
  • Ung Cancer deltar i Almedalen 2025

    Ung Cancer deltar i Almedalen 2025 för att diskutera unga vuxna cancerdrabbade och närståendes rätt till jämlik, individanpassad och hållbar cancervård och stöd - före, under och efter sjukdom. Fokus ligger på hur den uppdaterade cancerstrategin kan förverkligas för unga vuxna. Programpunkter inkluderar seminarier och panelsamtal om medbestämmande och vårdkvalitet.

  • Nya ledamöter till Ung Cancers styrelse

    Med stort engagemang och en imponerande uppslutning av medlemmar höll Ung Cancer sitt årsmöte under tisdagen. Under mötet valdes en ny styrelse, där Ung Cancers medlem Amir Abass, själv drabbad av cancer och projektledare för hälsojämlikhet på AstraZeneca, samt juristen och föreläsaren Ida Kjos, tog plats som nya ledamöter. Caroline Ensér fortsätter sitt uppdrag som styrelseordförande.

  • En kväll för livet – Ida Kjos arrangerar event till förmån för Ung Cancer

    Den 6 april arrangerar Ida Kjos eventet En kväll för livet, i S:ta Clara kyrka, i Stockholm. Med gripande livsberättelser, musik och sång är kvällen ett tillfälle att hylla livet, stötta de som drabbats av cancer, de som står bredvid och minnas de som vi saknar. Alla intäkter från eventet går oavkortat till Ung Cancer.

Sociala medier

Sofies berättelse - del 2 av 7 Pappa ligger inne i ungefär en vecka under utredning där han bland annat genomgår flera röntgenundersökningar och gastroskopier. Man ser att tumören är stor och att den sitter i bukspottkörteln, men den är solid utan spridning och man misstänker därför inte att det är något snabbväxande. Han medicineras för illamåendet och smärtorna och får åka hem. Två veckor senare har han tid för en ny röntgen, läget bedöms som stabilt. Detta upprepas ett par gånger till, innan det beslutas att han ska genomgå en operation i mars, tre månader senare. Man tror i detta skedet fortfarande att det är en väl avgränsad tumör och att det ser förhållandevis bra ut. Mars 2011. Mamma, pappa, jag och min syster åker till Göteborg för operation på Sahlgrenska. Pappa är vid gott mod - vi äter lunch tillsammans och stannar till och med på ett lekland i Göteborg. Senare på dagen skrivs pappa in, och dagen efter genomgår han en stor och lång operation. Efter vad som kändes som en evigt lång väntan hälsar mamma på pappa så snart han vaknar från sin operation, och ett par dagar senare hälsar även jag och min syster på. Vi stannar inte länge, det orkar inte pappa, men vi bor i Johannesvillan - ett boende för anhöriga till svårt sjuka som ligger precis vid Sahlgrenska - så vi är alltid nära. Pappa ligger inne på Sahlgrenska i ungefär en vecka innan han flyttar till Södra Älvsborgs sjukhus i Borås, där han ligger i ungefär en vecka för att återhämta sig. Operationen har gått bra och man har inte upptäckt någon spridning. Pappa får åka hem, och ungefär 3-4 veckor efter operationen har han ett återbesök för provsvar och diagnos. Här bekräftas misstankarna att det är cancer i bukspottkörteln - en diagnos som brukar förknippas med snabbt förlopp och kort prognos. Eftersom tumören var väl avgränsad fanns ingen större oro, men med tanke på att det var bukspottkörtelcancer planerar man för en tilläggsbehandling med cellgifter, för säkerhets skull. Med tanke på hur stor operation pappa hade gått igenom, behövde han tid för att återhämta sig, så behandlingen planerades till september.

Sofies berättelse - del 1 av 7 Till en början kändes det inte som att min berättelse hörde hemma här. Jag har läst tidigare inlägg från personer som berättar om sin upplevelse av att vara sjuk, och en sådan erfarenhet har inte jag. Jag var 6 år gammal när min pappa fick sitt cancerbesked. Jag var ett barn och förstod inte innebörden. Men sedan tänkte jag ett steg till, och på min mamma som större delen av sitt yrkesliv har jobbat med cancerpatienter. Som mitt i småbarnslivet får ett besked som hon har sett så många personer tidigare gå igenom, och som direkt förstår vad som väntar. Så, jag bestämde mig för att dela min berättelse. För även om det troligtvis inte är så många 6-åringar som läser detta, så kan jag tänka mig att det finns föräldrar som befinner sig i en liknande situation som min mamma gjorde, och de som har erfarenhet av att ha vuxit upp med en sjuk förälder. De som behöver höra att det finns ett liv även under och efter sjukdomstiden. 13 december 2010. Jag, min mamma, min pappa och min fyra år äldre syster gör oss redo för att åka iväg på en årlig julfest med familjevänner, men något är inte som det ska. Min pappa, som mig veterligen aldrig uttryckt smärta eller på något sätt klagat på sin tillvaro, ligger på soffan med kraftiga magsmärtor och illamående. Han har sedan ett halvår sökt hjälp hos vårdcentralen för återkommande magsmärtor, men blivit hemskickad med misstanke om magkatarr. Men nu är det värre än någonsin, och mamma och pappa bestämmer sig för att åka in till akuten. Jag åker själv till julfesten. Jag har senare fått det berättat för mig att mamma redan den kvällen fick se en röntgenbild där det stod ”misstänkt malignitet”. Mamma berättar att det gick en våg av adrenalin genom hela kroppen - hon förstod direkt. En stor chock. Klockan är nu runt 21-22 på kvällen. Pappa har fått smärtstillande och mamma låter honom vila i sitt rum. Med 100 tankar som snurrar i huvudet väljer hon att inte säga någonting om det hon fått se på röntgenbilden - dels för att hon tycker att pappa har haft nog för en dag, men också för att hennes tankar går till mig och min syster, att klockan är mycket och att hon vill hämta oss.

"Behandlingen är över." Men det betyder inte alltid att man är återhämtad. Många unga lämnar vården med kvarstående biverkningar som trötthet, smärta, koncentrationssvårigheter och psykisk ohälsa. Trots det upplever många att rehabiliteringen är bristfällig eller att stödet för att återgå till arbete och studier inte räcker till. Att behandlingen är avslutad betyder inte att behovet av vård och stöd är det. Tvärtom är det ofta först då det finns utrymme att börja bearbeta allt som hänt. Med Diagnos Ung kräver vi ett system som ser hela vägen framåt – med rehabilitering, uppföljning och stöd som är anpassat för unga. Skriv under - för att jämlik vård inte ska ha någon åldersgräns. ❗️Länk i bio till namninsamling❗️

"Vi har bestämt att det här är den bästa behandlingen för dig." Men fick du vara med i beslutet? Delaktighet börjar med information. Ändå vittnar många unga om att de inte får den information de behöver för att kunna påverka sin egen vård. Med Diagnos Ung kräver vi att unga patienter får de förutsättningar som krävs för att kunna vara delaktiga i beslut som rör deras liv och hälsa. Ingenting om oss utan oss. ❗️Skriv under - för att jämlik vård inte ska ha någon åldersgräns. Länk i bio till namninsamling ❗️

"du är bara 29 vet du hur ovanligt det är om du skulle få bröstcancer??” Det är en kommentar som alldeles för många unga får höra när de söker vård för allvarliga symtom. Ålder får aldrig vara en anledning att avfärda en patient. Varje år drabbas 1500 unga vuxna av cancer. Ändå vittnar många om att deras symtom förklaras bort som stress, ångest eller något som går över innan rätt utredning görs. För vissa leder det till försenade diagnoser och sämre förutsättningar för behandling. Med Diagnos Ung kräver vi att unga patienter tas på allvar från första vårdkontakten. Symtom ska utredas utifrån medicinska bedömningar – oavsett ålder. Skriv under - för att jämlik vård inte ska ha någon åldersgräns. ❗️Länk i bio till namninsamling

🏃‍♂️ GÖTEBORGSVARVET 2026 🏃‍♂️ Vi vill säga ett STORT tack till: ❤️Alla löpare! Hela 1103 välgörenhetslöpare sprang för Ung Cancer. Ni är helt otroliga!  💙 @aronanderson och @idakjos för att ni sprang för Ung Cancer, för att ingen ung vuxen ska möta cancer ensam.  ❤️ Sist men inte minst – @gbgvarvet för folkfesten, stämningen och för det fina förtroendet att få vara en av era tre välgörenhetsorganisationer. Tack för i år! 🏃‍♂️✨

Del 3/3 Iczas berättelse Varje gång någon nämner sin mamma hugger det till inombords. Det jag vill säga till alla som läser detta som antingen har en förälder som gått bort eller så kanske känner du någon vars förälder har gått bort. Först till alla som har varit med om det jag har varit med om, du är ALDRIG ensam, du får vara svag, gråta och du får verkligen ta hjälp. Jag har verkligen förstått när jag hört mig runt att jag är långt ifrån ensam om den känslan av att växa upp för fort eller inte känna att man hänger med, med kompisar i skolan eller annat. Och vet du vad? Det är helt okej, du gör det som känns bäst för dig och du ska inte behöva ta ett för stort ansvar, du ska vara barn/ung och leva. Ha aldrig dåligt samvete för att du lever och har roligt emellan sorgen. Du är så värd det. Och till alla som är runt om, kanske en vän som förlorat någon. Glöm inte att checka in med din vän, oavsett hur lång tid det har gått. Inte bara första året eller en vecka efter begravningen. Jag vet också hur svårt det kan vara att bemöta och rädslan att säga fel, men tystnaden gör ondare och vi som är drabbade vill inte alltid höra alla “rätta” ord. Vi vill veta att vi har någon som bryr sig även fast det gått 5 år, för sorgen gör lika ont. Så om du känner någon som förlorat en närstående, våga fråga, våga bjuda ut och mitt personliga bästa andra runt om mig kan göra en kram, man behöver inte alltid säga något, men snälla kolla in med dina nära. Det kan rädda deras liv och att de ska orka fortsätta efter att hela deras värld försvunnit. Tack för att jag fick dela med mig av min historia och hoppas att någon som läser känner sig lite mindre ensam <3 #morsdag

Kontakter