Senaste nyheterna

Träffa Ung Cancer på Göteborgsvarvet imorgon!💙 kom förbi vårt tält - köp ett armband, lite merch eller bara säg hej! I år springer över 600 personer för Ung Cancer - För att ingen ung vuxen ska möta cancer ensam. Hoppas vi ses där! #Fuckcancer

Tack till alla 338 personer som sprang, rullade, gick, simmade eller travade Fuck Cancer-loppet i April 2025. Tillsammans tog vi oss 2689km som bidrar till direkt stöd till unga vuxna cancerdrabbade och närstående ❤️ #fuckcancer

Idag hyllar vi alla sjuksköterskor ❤️ Den 12 maj är Internationella sjuksköterskedagen – en dag att lyfta fram det ovärderliga arbete som sjuksköterskor gör varje dag. Tack för ert stöd, er omtanke och er insats för människors liv och hälsa. #fuckcancer

2007 drabbades 21-åriga Julia Mjörnstedt av tjocktarmscancer, och kände sig som den enda cancersjuka tjugoett-åringen i världen. Hennes bästa vän Hanna Wekell stod vid hennes sida men kände sig även hon ensam i sin oro och visste inte var hon skulle vända sig. De hade inte hört talas om andra unga vuxna som hade fått ett cancerbesked, de träffade inga andra unga vuxna cancerpatienter på sjukhuset och hittade heller inget forum när de googlade på nätet. Men de visste att de omöjligt kunde vara ensamma. Därför startade de en ideell organisation för att skapa möjligheter för andra unga vuxna cancerdrabbade och närstående att hitta varandra för att finna stöd och utbyta erfarenheter. Namnet på organisationen valde de genom att kolla på vad unga vuxna cancerberörda sökte sig till på Google. Enkelt och självklart – ung cancer. Ung Cancer startades i december 2010 och Julia och Hanna fick snabbt kontakt med andra unga vuxna cancerdrabbade och närstående. Ju fler personer som anslöt sig till Ung Cancer, desto större blev insikten att unga vuxna var en bortglömd grupp i samhället och sjukvården. En grupp som befinner sig i ett mellanläge. För gamla för att vara barn. För unga för att vara helt och hållet vuxna. I dag är Ung Cancer en etablerad organisation med över 4000 medlemmar och en verksamhet som arbetar för att synliggöra och uppmärksamma unga vuxna cancerberördas behov. Mycket har hänt sedan 2010. Och mycket kommer att hända framöver. I år fyller Ung Cancer 15 år och vi firar med en ny look! #fuckcancer

Del 5/5 Den 25:e januari 2021 ringer min läkare och berättar att han har fått provsvar från min röntgen. Där ser dom att alla mina tumörer är borta och jag är FRISK. Jag känner att alla världens färger kommer tillbaka och jag blir så himla lycklig. Att jag under intensiv behandling har kämpat bort min cancer var för mig helt ofattbart. Jag kommer dock få gå på efterkontroller regelbundet i 4 års tid men om allt fortsätter att se bra ut så kommer jag vara helt friskförklarad 2024. Jag frågar då angående hur det ser ut om det är okej för mig och Dennis att försöka skaffa barn. Då barnlängtan har varit våran dröm och min största önskan att förverkliga efter att jag blivit frisk. Han berättar då riskerna och att återfallsrisken är störst första åren men om jag vill så får jag försöka men att jag ska ha det i åtanke. Ca 2,5 vecka efter så får jag veta att jag är gravid. Lyckan efter ett jobbigt år är ofattbar och jag ska äntligen få bli mamma. Tyvärr så behövde vi avliva vår hund strax efter vi fick veta att vi väntade barn då han varit sjuk. Han var min bästa vän och kom in i mitt liv när jag behövde det som allra mest. Idag är jag helt frisk och är mamma till mina två underbara döttrar som är 4 och 1 år gamla. Jag är så tacksam över att Dennis har funnits där för mig hela vägen och burit mig när jag har behövt det. Jag är evigt tacksam för min familj som har varit där för mig 24/7 samt mina fantastiska vänner. Även om tiden med cancer har inneburit många olika känslor så är jag tacksam för att jag fick kontakt med Ung Cancer som har hjälpt mig att inte känna mig ensam i att vara sjuk. För det är lätt hänt att man känner det och kom ihåg, vi är starkare tillsammans! Så det här var min resa /Thilda

Del 4/5 Tillslut kom röntgensvaret – och jag hade svarat bra på behandlingen. De kunde ta bort en påse av cytostatika och jag skulle fortsätta med att få behandling varannan vecka fram till början av december. Under den här tiden rullade allt på, vissa dagar var bättre än andra och jag hade också tänkt att ta ut en peruk för håret hade blivit så pass tunt nu. Men eftersom en av mina bästa vänner är frisör så tipsade hon om hairtalk, så vi bestämde att jag skulle testa det istället. Vi satte in lite extra hår, och jag kände mig direkt både piggare och finare. Dagen kom – jag fick min sista dos cellgifter. Hela januari 2021 blev fullspäckad av att först göra en ny röntgen för att se att cancern är borta, ta ut cvk och läkarsamtal om hur framtiden kommer se ut. Under min cancerresa har det inte varit en dans på rosor alla gånger. Vissa dagar har varit jobbigare än andra. Vissa dagar har jag brutit ihop och somnat gråtandes i Dennis famn. Andra dagar har jag inte alls känt mig sjuk. Något jag känt tidigt är, att jag aldrig har känt mig sjuk av själva sjukdomen. En gammal kollega sa till mig, ”man blir sjuk av behandlingen”. Vilket är sant för det är den som har gjort att jag inte orkat. Värken i kroppen av alla mediciner jag har proppat i mig, håret som har blivit tunnare och tunnare efter varje cellgiftsbehandling, ögonfransar som har försvunnit, svullen i ansiktet, gått upp i vikt, torr hud, illamående, muntorrhet, en trötthet som heter duga, sexlusten som har kommit och gått, hormonsprutorna jag tog för att kunna frysa ägg, har haft en CVK som har stort sätt krånglat hela tiden, röntgenundersökningar, blodprover och sist men inte minst fått cellgiftsbehandling varannan vecka i ett halvår och så mycket annat. Sen har jag haft dagar då jag har känt att livet är på väg åt rätt håll och försöker se allt positivt. Jag har orkat träffa vänner och hittat på saker, har skrattat så jag har kissat på mig och unnat mig saker. /Thilda

Del 3/5 Samma vecka blev det PET-röntgen, fler blodprover, massor av information, remiss för att operera in en CVK och konsult till RMC (fertilitetskliniken). Detta eftersom behandlingen kunde utgöra en risk att vi kanske inte skulle kunna få barn i framtiden. I och med ovanstående blev jag sjukskriven på 100%. Alla mina vänner, kollegor och familj överöste mig med kärlek. Fick blombud av mina kollegor och mina gamla arbetskamrater och inte nog med det, de skänkte också pengar till blodcancerfonden. Jag blev helt varm i hjärtat av allt de gjorde för mig. Jag och Dennis fick en tid på RMC för att planera ägguttag. Under stimuleringen mådde jag väldigt dåligt – var svullen, kräktes och hade ont i magen. Men de fick ut 57 ägg, varav 46 kunde frysas. Efter det mådde jag mycket bättre. Efter PET-röntgen fick jag veta att jag hade flera tumörer i kroppen, och den slutliga behandlingen blev cytostatika varannan vecka. Inför varje kur togs blodprover för att följa hur kroppen reagerade. Jag fick också en CVK, som ofta strulade, vilket ledde till många besök på röntgen för att kontrollera att den låg rätt. Det svåraste var ändå tanken på att tappa håret – för då skulle jag börja se mer sjuk ut än jag kände mig. Så sommaren 2020 tillbringades varannan vecka på hematologen för att få behandling. Håret blev tunnare, kortisonet gjorde mig svullen, muskel och ledvärk samt trötthet. Mellan behandlingarna försökte jag leva på som vanligt, umgås med vänner och familj. Ibland mådde jag bra men verkligheten kom ikapp och jag blev ledsen och mådde dåligt, både psykiskt och fysiskt. I mitten av augusti skulle jag göra en ny PET-röntgen för att se hur jag hade svarat på behandlingen och därefter ha uppehåll på 6 veckor. Under de här veckorna var ovissheten jobbigast. Om jag svarade bra på cytostatikan kunde de slippa ge mig strålbehandling – och kanske även ta bort en av de tre påsar jag då fick vid varje behandling. Under sommaren hade vi även blivit fodervärdar till en försvarsmaktshund. Han kom precis i rätt tid och gav mig något roligare att fokusera på och något annat att tänka på. /Thilda

Del 2/5 I väntan på provsvaren jobbade jag som vanligt, men nu enbart på operation och inte längre med covidpatienter. Jag får tillslut beskedet att provet inte visar något elakartat. Flera typer av lymfom kunde uteslutas, men för en säker diagnos behövde de operera ut en större vävnadsbit. Där och då känner jag mig lite lättad men ändå orolig för vad det är för fel, är det cancer eller något annat? Jag får operationstid den 22/5 och operationen gick bra. De fick ut en större bit och jag fick återgå hem i väntan på provsvaret. Det tar 2,5 vecka innan jag får ett besked som kommer att förändra hela mitt liv. Den 9 juni 2020 är jag på jobbet. Precis innan en operation ska dra igång ringer min mobil. Jag ser att det är ett 010-10 nummer och förstår direkt vem som ringer. I telefonen hör jag en läkare som presenterar sig och frågar om jag har tid att prata. Jag får meddelandet att jag har fått provsvaren från min operation och - JAG 23 år gammal har fått cancer. Hodgkins lymfom. I samma veva skulle min älskade lillebror ta studenten och skulle ha sin bästa vecka. Men istället blir det hans jobbigaste - han får veta att hans storasyster har cancer. Så ledsen har jag aldrig sett honom. Han får ett fint firande trots allt och vi bestämmer som familj att vi tar en sak i taget och en dag i taget. Därefter går allt fort. Jag får komma till Hematologen redan måndagen efter. Jag har med mig Dennis som håller mig hårt i handen när vi går in i väntrummet. Där träffar jag en underbar läkare som tog mig under sina vingar. Hon förberedde mig på att de första veckorna skulle bli intensiva och vi gick igenom behandlingsalternativ och möjliga biverkningar. Men innan allt så säger hon en sak som jag har haft i mitt huvud under hela min cancerresa -”Thilda, det jag vill börja med att säga är att vi har upptäckt din cancer i ett tidigt stadium, du är ung och frisk sedan tidigare. Jag vill att du ska veta att idag finns det bra vård och vi botar till 96-98% av de som har samma diagnos som dig. Så du kommer fixa det här.” Ovissheten var värst och de här orden gav mig hopp. Även om jag fortsatt var orolig och inte kunde veta hur min framtid skulle bli. /Thilda

Del 1/5 Mitt namn är Thilda. Jag är 28 år, bor i Linköping med min sambo Dennis och våra två döttrar. Jag jobbar idag som undersköterska på förlossningen. Innan jag blev sjuk i cancer jobbade jag som undersköterska på en operationsavdelning. Jag och min sambo hade precis tänkt ta nästa steg i vårt liv med familjeplaner och han skulle avsluta sista halvårets studier till officer. Allt förändrades i början av 2020. Covid-19 hade slagit till och vi blev omplacerade för att hjälpa till med vård av covidpatienter på IVA. Vi bar skyddsmasker mellan 7-8h om dagen och jag var väldigt trött. Jag kopplade inte tröttheten till att något kunde vara fel. I början av året kände jag en knöl vid halsen – mitt första tydliga tecken – men det tog tid innan jag sökte vård. En dag såg min sambo att jag var ovanligt svullen vid halsen. Efter råd från mamma ringde jag vårdcentralen i april 2020. Jag fick en akuttid dagen före valborg och tog blodprover innan besöket. Proverna visade vissa avvikelser, och läkaren tyckte heller inte att allt kändes helt normalt. Jag får då en remiss till öron-näsa-hals mottagningen. På måndagen den 4/5 åker jag till mottagningen på US och har med mig Dennis. Träffar en jättebra läkare som berättar att hon ska kolla med en kamera i näsan på mig och sen kolla med ultraljud på knölarna. När hon börjar med ultraljudet på halsen ser hon lite orolig ut och vill att en kollega till henne ska komma in. De kollar tillsammans och plötsligt säger den andra läkaren att det inte ser ”normalt” ut och säger något med Lymfom…?! Jag blev helt stel och tänkte (LYMFOM?!?! - Är inte det cancer?!?) Alla tankar bara strömmar in..! Och de ser på mig att jag ser skräckslagen ut och ber Dennis komma in till mig. De berättade att det de såg inte var normalt och att de behövde ta en mellannålsbiopsi samt ett stort antal blodprover – för att utesluta det värsta, cancer. Jag börjar gråta och känner att hela min värld rasar och jag sjunker ner i ett mörkt hål. Dennis håller om mig och vi åker hemåt igen. Jag ringer min familj och vänner och berättar vad som är planen nu. Men att det kommer ta ungefär 2 veckor innan jag får provsvaren. /Thilda

Är du mellan 16-30 år och lever med eller nära cancer? Du behöver inte gå igenom det ensam. Bli medlem i Ung Cancer, det är helt gratis! ❤️ #fuckcancer

Följ Ung Cancer på TikTok där medlemmar delar sina erfarenheter och berättelser ❤️ Är du mellan 16-30 år och lever med eller nära cancer? Du behöver inte gå igenom det ensam. Att bli medlem i Ung Cancer och ta del av stöd är gratis. #fuckcancer

Anmäl dig till Fuck Cancer-loppet 2025 - Dina kilometrar gör skillnad för unga vuxna cancerdrabbade och närstående. Utåt sett så är det ett digitalt lopp där deltagaren väljer var, när och hur hen deltar, men för Ung Cancer är det något mer än bara ett lopp. Fuck Cancer-loppet handlar inte om att vinna något för sig själv, utan det är ett lopp för att vinna något för en hel grupp – där vi tillsammans går, springer, rullar, rider, simmar fram, för att synliggöra unga vuxna som lever med eller nära cancer. 💛Anmälan hittar du länkan i vår bio