Stort fattigdomsgap för barn i Sverige

Sverige ligger dåligt till när man mäter hur djupt barn tillåts falla under fattigdomsgränsen. I en jämförelse mellan 35 rika länder kommer Sverige först på 22:a plats. Sverige får en sämre placering än länder som Polen, Grekland, Estland och Ungern. Det visar en ny rapport om barnfattigdom från UNICEF.

Report Card 10, Measuring Child Poverty har undersökt barnfattigdom i den industrialiserade världen och presenterar de allra senaste siffrorna som finns tillgängliga. Sverige ligger generellt mycket bra till vid de jämförelser som görs, och hamnar högt upp i rankningen exempelvis när det gäller andelen barn som lever under den nationella fattigdomsgränsen, som definieras som lägre än 50 procent av medianinkomsten.

I Sverige är det 7,3 procent av barnen som gör det, vilket innebär en åttondeplats, sämst bland de nordiska länderna. Men rapporten undersöker också hur stort fattigdomsgapet tillåts bli i varje land, det vill säga hur djupt dessa barn hamnar under den relativa fattigdomsgränsen. Det visar sig då att barn i Sverige tillåts falla 21 procent under gränsen, vilket ger en överraskande dålig placering på 22:a plats bland de jämförda länderna.

– Det är mycket allvarligt att de här barnen tillåts halka efter så mycket, säger Christina Heilborn, barnrättsjurist vid UNICEF Sverige.

– Följderna för barnen innebär förutom socialt utanförskap, även sämre hälsa, sämre skolresultat, sämre självkänsla och risk för fortsatt ekonomisk utsatthet. De hamnar i en ond cirkel, ett socialt arv, som är svårt att ta sig ur.

Två mätningar av fattigdom

Rapporten mäter barnfattigdom på två olika sätt. Den ena mätningen ser till relativ fattigdom, och svarar på frågan hur många barn som lever under fattigdomsgränsen i varje land. Här har 35 länder undersökts (de 27 EU-länderna samt Norge, Island, Australien, Kanada, Japan, Nya Zeeland, Schweiz och USA).

Målet har varit att uppskatta hur många barn som hamnar under en levnadsnivå som betraktas som normal i landet där de bor. Svaret är att sammanlagt 30 miljoner barn lever i fattigdom i de undersökta länderna. De nordiska länderna har mellan 5 och 7 procents barnfattigdom, medan Australien, Kanada, Nya Zeeland och Storbritannien hamnar på 10 till 15 procent. I bottenskiktet ligger USA och Rumänien med siffror på mer än 20 procent.

Rapportens andra mätning undersöker hur många barn som saknar två eller flera av 14 kriterier som anses normala och nödvändiga för barn i ett rikt land. Det kan röra sig om tre mål mat om dagen, två par skor som är tillräckligt stora, en lugn plats för att kunna göra läxor, pengar till skolutflykter eller en internetuppkoppling. 29 länder ingår i den studien (de 27 EU-länderna samt Norge och Island) och uppgifterna baseras på EU:s statistik över inkomst- och levnadsförhållanden som för första gången innehåller information om barn.

Resultatet visar att 13 miljoner barn saknar tillgång till grundläggande saker som är nödvändiga för deras utveckling. I Sverige gäller detta för 1,3 procent av barnen, vilket ger en topplacering strax under Island. Rumänien, Bulgarien och Portugal hör till de länder som ligger sämst till, men även i rikare länder som Frankrike och Italien är det mer än 10 procent av barnen som på olika sätt är berövade sina utvecklingsmöjligheter.

Tydlig strategi krävs 

Rapporten framhåller att den förda politiken i ett land spelar stor roll för hur barn har det.

– Det fattigdomsgap som framkommer i rapporten visar att dagens insatser inte räcker till för de barn i Sverige som har det allra sämst ställt. Därför behöver regeringen ta fram en ny strategi som upptäcker och fångar upp de barn som halkar efter, säger Christina Heilborn.

I en sådan strategi spelar skolan en nyckelroll, anser UNICEF Sverige. Skolan är den enskilt viktigaste faktorn när det gäller att bryta ett socialt utanförskap och ta sig ur fattigdom. Oavsett bakgrund eller boendekommun måste alla barn i Sverige få den kvalitativa utbildning som de har rätt till enligt barnkonventionen.

UNICEF föreslår också ett förbättrat samarbete mellan skola, socialtjänst och hälsovård, samt att barn själva blir delaktiga i de insatser som ska göras.

För frågor rörande rapporten kontakta:
Christina Heilborn, barnrättsjurist Unicef, 08-692 25 10 eller 070-19 07 539
christina.heilborn@unicef.se

Övriga frågor:
Christina Kerpner, pressekreterare Unicef, 08-692 25 18 eller 070-37 07 445
christina.kerpner@unicef.se