Nu förbereds nästa fas i rivningen av Barsebäcksverket

Förra året invigdes det mellanlager på Barsebäcksverket som ska förvara reaktorernas interndelar i väntan på att slutförvaret (SFR) i Forsmark är färdigbyggt. Nu fortsätter planeringen med att riva själva byggnaderna. Till att börja med måste en rad tillstånd sökas för olika delar av rivningsprocessen. Ansökningarna ska under de kommande åren skickas till berörda myndigheter.

Åsa Carlson är VD på Barsebäck Kraft AB (BKAB), och därmed ansvarig för att rivningen genomförs på ett effektivt, säkert och miljöriktigt sätt. Ambitionen är att det ska bli ett mönsterprojekt i det svenska avvecklingsprogrammet, där Barsebäcksverket är först i kön av de kommersiella kärnkraftverken i Sverige.

- Vi är bara i början av projektet, men så här långt är jag nöjd med förberedelserna och den strategi vi valt. Att vi temporärt kan mellanlagra reaktordelarna på plats, är en stor fördel som innebär att vi kan påbörja den konventionella rivningen långt mycket tidigare jämfört med om vi skulle invänta ett färdigbyggt SFR. Jag räknar med att vi kan spara tio år på den valda strategin. Och vårt mål är att vi kan friklassa hela anläggningsområdet som återställd industrimark runt 2030 istället för 2040, säger Åsa Carlson.

Det radioaktiva avfall som ska slutförvaras i SFR är låg- och medelaktivt. Det betyder att det till skillnad från använt kärnbränsle inte behöver kylas och att det är relativt kortlivat.

SKB har ansökt om tillstånd att få bygga ut SFR. Tillståndsprocessen beräknas vara avslutad någon gång i början på 2020-talet, och enligt SKB tar själva utbyggnaden fem år att genomföra. Parallellt fortsätter rivningsprojektet på Barsebäcksverket enligt plan.

- Under de närmaste åren fram till 2019, kommer vi att lyfta ut reaktordelarna till mellanlagret. Samtidigt kan vi fortsätta med förberedelsearbetet för den totala rivningen. Även om merparten av rivningsmaterialet inte kommer att vara radioaktivt, så är det en komplex rivning som kräver en rad olika tillstånd från myndigheter, förklarar Åsa Carlson.

Redan i år påbörjas arbetet för att få ett nytt miljötillstånd för rivning, vilket görs genom en miljökonsekvensbeskrivning i samråd med berörda myndigheter. Dessutom ställer Strålsäkerhetsmyndigheten krav på en säkerhetsanalysrapport som ska beskriva risker och hur man hanterar dessa. Målsättningen är att ha alla tillstånd godkända för att kunna starta nermonteringen och rivningen senast 2021.

- Förutom tillstånd behöver vi ta fram en detaljerad rivningsplan, och etablera de tekniska system och den logistik som krävs för att hantera rivningsavfallet.Bland annat behöver vi sätta upp ett antal stationer för avfallshantering, och för att få det på plats kan vi komma att behöva ansöka om mark- och bygglov, säger Åsa Carlson.

Att hela avvecklingsprogrammet för svensk kärnkraft är omgärdat av tillståndsprocesser, ser Åsa Carlson som naturligt och hon understryker hur viktigt det är med öppenhet och transparens i projektens genomförande.

- Det är bra att vår verksamhet bedrivs under insyn av myndigheter, och att vi öppet redovisar hur projekten ska bedrivas. Inte minst på lokal nivå. Därför upprättar vi ett lokalt rivningsråd där vi bjuder in Kävlinge kommun att medverka. Tillsammans har vi ett gemensamt mål – att området ska återställas och friklassas för att kunna användas för andra ändamål efter 2030, avslutar Åsa Carlson.