Samhällets digitalisering kräver hög elkvalitet

Samhället digitaliseras, industrins behov av elkvalitet ökar, tjänstesektorn växer och allt fler utländska tjänsteföretag etablerar sig i landet. Trots att många jobb har försvunnit till Asien, har Sverige fortsatt en stark exportindustri med en stigande produktivitet. En av de viktigaste framgångsfaktorerna är tillgången till stabil och konkurrenskraftig elförsörjning med mycket låga koldioxidutsläpp från kärnkraft och vattenkraft.

Med sin höga tillgänglighet, omfattande energileverans och bidrag till nätstabiliteten, har kärnkraften och vattenkraften tillsammans varit motorn i den svenska industrins utveckling under flera decennier. Och betydelsen ökar i takt med att hela samhället och i synnerhet industrin digitaliseras och tjänstesektorn växer. Många bedömare spår att digitaliseringen dessutom bara är i sin linda och kommer att fortsätta med högt tempo framöver. Aldrig tidigare har det därför varit så viktigt med säkra elleveranser och god elkvalitet.

- Flera företagsledare i den svenska industrin som jag pratat med har betonat den ökade vikten av pålitliga och högkvalitativa elleveranser. Även mycket små avvikelser i kvaliteten kan innebära att maskinprocesser eller servrar måste startas om, vilket innebär omfattande extra kostnader och tappad tid, berättar Johan Svenningsson, VD för det svenska ägarbolaget inom energikoncernen Uniper.

- Och jag kan också förstå den oro som företrädare för svensk industriger uttryck för. Utvecklingen mot en högre andel av väderberoende elproduktion, leder till ett mer instabilt energisystem. Nyligen har Svenska Kraftnät uttryckt oro inför de här utmaningarna. Vindkraft kan idag inte på samma sätt som den storskaliga elproduktionen från vatten- och kärnkraft bidra till effektbalans och frekvensstabilitet i elnätet. En förutsättning för hög leveranssäkerhet och god elkvalitet för kunderna.

Trots samhällsnyttan kunde den svenska högteknologiska kärnkraftsepoken ha fått ett abrupt slut redan under 2020. Men den blocköverskridande energiuppgörelsen i början på sommaren har gett andrum från en miljömässigt och samhällsekonomiskt oklok snabbavveckling.

- Med energiuppgörelsen har den politiska nivån skapat sig en välbehövlig tidsfrist när det gäller att forma en långsiktig och hållbar inriktning på det framtida energisystemet i Sverige. Genom beslutet att fasa ut den omotiverade effektskatten på kärnkraft, ökas möjligheten att göra nödvändiga uppgraderingar i landets kärnkraftverk, och därmed säkerställa ytterligare 25 till 30 års drifttid på återstående sex reaktorer. Det finns dock fortfarande frågetecken som behöver rätas ut, och det räknar jag med att Energikommissionen kommer att göra i sitt fortsatta arbete, säger Johan Svenningsson.

Även efter energiuppgörelsen finns det fortfarande de som hävdar att kärnkraften kan ersättas med sol- och vindkraft redan 2020.

- Energi engagerar människor, och det är bra att vi har en debatt om framtidens elförsörjning. Icke desto mindre måste alla beslut kring framtidens energisystem bygga på grundläggande fakta och konsekvensanalyser – inte på ideologiska principer och emotionella överväganden, betonar Johan Svenningsson och fortsätter:

- Kärnkraften bidrar med koldioxidfri elproduktion och effektbalans till det svenska systemet. Något som inte tidigare kartlagts är kärnkraftens betydelse för nätstabiliteten. Det finns ingen orsak att svenska elkunder ska acceptera en lägre elkvalitet än tidigare i ett framtida energisystem.

• Kl 13 idag håller Johan Svenningsson ett anförande på Energy Summit om skillnaden på el och el.
• Under dagen presenterar Uniper en rapport - Stabilitet i det nordiska kraftsystemet - om betydelsen av frekvensstabilitet i det svenska elnätet och elkvalitet till kunderna.
• "Systemskiftet med mer väderberoende kraft och mindre planerbar kommer att påverka elleveranserna negativt." Det menar Svenska Kraftnät - läs artikel på Second Opinion.