Välkommen till nya Regnskogen

Nu har nya Regnskogen på Universeum öppnat. 1 642 växter har planterats, ett 25 meter högt kapokträd byggts och massor av spännande djur släppts ut. Kliv rakt in i Amazonas, mitt i Göteborg!

På onsdagen invigdes den nya Regnskogen på Universeum. Ombyggnationen påbörjades i november 2015 och avslutades först på morgonen den 8 juni efter några extra intensiva sista veckor. Med en investering på cirka 22 miljoner kronor och tusentals arbetstimmar är nya Regnskogen den största satsningen i Universeums historia sedan starten 2001.

– Vår huvudsakliga uppgift har alltid varit att inspirera såväl små som stora att få upp ögonen för naturvetenskap, teknik och hållbarhet. Med de nya upplevelserna och konstruktionerna i Regnskogen har vi nu ännu bättre förutsättningar att utföra det arbetet, säger Jan Westin.

Djurexplosion

Om du vänder blicken uppåt kan du se de röda ibishonorna, nyss utsläppta i Regnskogen, bekanta sig med både miljön och hanarna som envist vägrat lämna utställningen under bygget. En av flera solrallar håller utkik från ett bambutak, kanske över alla olika fåglar som släppts ut i Regnskogen de senaste dagarna. Här flyger nu till exempel blåkronade motmoter, inkaskrikor, brandkronade tangaror, gulhuvade trupailer och glittercotingor.

På den 14 meter långa hängbron sågs en basilisk kila förbi under premiärmorgonen. Oftast får man leta betydligt längre än så efter basiliskerna. De gröna ödlorna gömmer sig för det mesta på lika gröna blad. De större ödlorna, leguanerna, kommer åter flytta in i trädet i nyrenoverade Kapoksjön.

På premiärdagen släpptes Goeldisapor och tvåfärgade tamariner ut i Flodtemplet. De var särskilt fascinerade av de nyplanterade bromeliorna, vars hållfasthet snabbt undersöktes. En nyfiken Goeldisapa bryter enkelt av en bromelia, visade det sig.

I Kanjonen, det nybyggda hägnet på plan 2, myllrar det av liv. En mängd växter, alla med sin speciella historia att berätta, samsas här med massor av fjärilar, fåglar, ödlor och grodor. Missa heller inte tocotukanerna Big George och Georgina! Du spanar på dem från Kafé Tukan på plan 1.

Med utsikt över trädtopparna

Från toppen av det 25 meter höga kapokträdet har du utsikt över Sveriges största regnskog och cirka 600 olika arter av djur och växter. Via gångar, trappor och hängbroar tar du dig till och från trädet, som är utformat med ett riktigt kapokträd i Costa Ricas regnskog som förebild.

– Vi har gjort silikonavgjutningar av stammen på det riktiga trädet i Costa Rica och tryckt in i konstbetongen på vårt träd, så det ska verkligen vara som det är i verkliga livet, berättar Jan Westin, vetenskaplig ledare och zoolog på Universeum.

Sedan har mossa och klätterväxter planterats av trädgårdsmästare och klättare på kapokens grenar för att skapa ett så verklighetstroget träd som möjligt.

Tropiskt regnoväder och mäktig dimma

I Regngrottan håller de nya trumpetarfåglarna till, en art som hålls som tamfågel i Sydamerika. De verkar oberörda av den plötsliga åskknallen, blixtarna och det tropiska regnet som öser ner. I en regnskog regnar det mer än två meter per år, ibland upp till åtta meter. (Det kan jämföras med den årliga regnmängden i Göteborg: 700–900 mm.)

– Åskurladdningarna är väldigt viktiga i regnskogen eftersom växter inte kan tillgodogöra sig luftens kväve. Blixtarnas urladdningar gör att kvävet fälls ur och hamnar i marken. Därifrån kan växterna ta upp det, ofta i samarbete med bakterier. Så det är jätteviktigt att det blixtrar och dundrar i en regnskog, förklarar Jan Westin.

– Luften innehåller ju 80 procent kväve. Kvävemolekylerna, som annars är väldigt stabila, spjälkas av urladdningarna och då kan det bildas andra kemiska föreningar som växterna kan ta upp, fortsätter Håkan Sigurdsson, vetenskaplig ledare och ansvarig projektledare för sceneriet i Regnskogen.

Resurser som går förlorade

Över hälften av all regnskog har försvunnit de senaste hundra åren till förmån för sojaodlingar, palmoljeplantager och köttproduktion. Men det är inte bara djuren i regnskogen som får problem när den försvinner. Regnskogarna stabiliserar klimatet, ger mediciner och är hem åt människor.

– Det är viktigt att ha förståelse för människorna i regnskogsområdena. Vi som bor här kan tycka att det är dumt att de skövlar regnskog, men det handlar om deras livsvillkor, och också om våra krav. Hur vi agerar här har betydelse för regnskogen där. Med hjälp av vår regnskog kan vi visa hur det hänger ihop. Att en hållbar utveckling är allas vårt ansvar, säger Jan Westin.