Mer undervisning om EU i gymnasieskolan

Undervisningen om EU i svenska gymnasieskolor har ökat sedan
2007. Dessutom tycks skillnaden i undervisningstid mellan studie- och
yrkesförberedande program ha blivit mindre. Det visar en undersökning som Internationella programkontoret har låtit göra.

År 2007 publicerade Skolverket en rapport som visade på skillnader i
undervisningen om EU mellan olika gymnasieprogram. Bland annat fick elever på studieförberedande program i genomsnitt mer EU-undervisning än elever på yrkesförberedande program. En följd av rapportresultaten blev att Skolverket år
2008 reviderade och förtydligade målen i kursplanen för Samhällskunskap A.

Internationella programkontoret har nu, inom ramen för de fortbildningsinsatser om EU man genomfört de senaste åren, gjort en uppföljning av Skolverkets undersökning. Uppföljningen genomfördes av Statistiska centralbyrån, SCB, och utredaren Jan Hylén. Rapporten visar att undervisningstiden om EU i gymnasieskolan har ökat – både på studieförberedande och på yrkesförberedande program.

År 2011 får 59 procent av gymnasieeleverna på yrkesförberedande program sex undervisningstimmar eller mer om EU i kursen Samhällskunskap A. År 2007 var motsvarande siffra 47 procent. Bland elever på studieförberedande program får 69 procent sex undervisningstimmar eller mer om EU, jämfört med 55 procent 2007.

Det är också färre samhällskunskapslärare, både på studie- och yrkesförberedande program, som uppger att de undervisar fem timmar eller mindre om EU i Samhällskunskap A 2011 jämfört med 2007.

- Syftet med 2008 års kursplanerevidering var att förtydliga att samma mål gäller för EU-undervisningen i Samhällskunskap A för alla gymnasieprogram. Resultaten från vår uppföljning pekar mot att den målsättningen delvis har lyckats, säger Jan Hylén.

Stort behov av kompetensutveckling om EU

Sedan 2009 har Internationella programkontoret tillsammans med EU-kommissionen, Europaparlamentet och den svenska regeringen genomfört omfattade kompetensutvecklingsinsatser om EU. Totalt har omkring en tredjedel av alla samhällskunskapslärare i Sverige deltagit i insatserna sedan starten.

Undersökningen visar att de lärare som deltagit i kompetensutveckling om EU, genom Internationella programkontoret eller på annat sätt, i betydligt högre utsträckning uppger att de har förändrat sin undervisning sedan kursplanerevideringen 2008. De använder sig i mindre utsträckning av förlagsproducerade läroböcker i undervisningen och låter i högre grad eleverna själva söka information via Internet.

- De använder sig också mer av organisationers och myndigheters webbplatser, gör oftare studiebesök och arbetar mer med tv, film och olika slags kunskapsspel säger Jan Hylén.

Fakta om undersökningen

Undersökningen har genomförts i form av en pappersenkät som under maj och juni i år skickades ut till 1701 lärare i samhällskunskap på svenska gymnasieskolor. Totalt besvarade 739 personer enkäten, vilket innebär en svarsfrekvens på 44 procent (i 2007 års undersökning var svarsfrekvensen 53 procent).

Rapporten presenteras vid ett seminarium idag på Folkets hus i Stockholm. Seminariet är en del i utbildningssatsningen Skolambassadör för EU, som har till syfte att erbjuda skolhuvudmän stöd för att driva frågor om EU och Europa.

Hela undersökningen hittar du i pdf-filen nedan.

För mer information, kontakta:

Jan Hylén, utredare och konsult, tfn: 073-441 40 44
Angela Andersson, projektledare Lär mer om EU, Internationella programkontoret, tfn: 073-419 82 95