Pressmeddelande —
WASTE COLLECTION - Att leva på Kairos sopor
Den 4 februari öppnar utställningen Waste Collection på Upplandsmuseet i Uppsala. Utställningen är producerad av Medelhavsmuseet och behandlar Kairos sophämtare, zabbaleen, som i årtionden tagit hand om sophanteringen i megastaden Kairo. I fotografier och filmer visas de globala miljöproblem som de växande sopbergen i världens storstäder utgör, men också recycling, återvinning och möjligheter att överleva.
I Kairo bor nästan 20 miljoner människor. Stadens informella sophämtare, zabbaleen, samlar varje dag in ca 7000 ton sopor. I stadsdelen Manshiyet Nasr finns många mikroföretag som återvinner det mesta av avfallet och sysselsätter nästan 50.000 människor. Waste collection behandlar ett globalt miljöproblem med växande sopberg i världens storstäder, men visar också hur sopor kan tas tillvara och få nya användningsområden.
Kairos zabbaleen, av vilka en stor del tillhör Egyptens kristna minoritet, har blivit internationellt uppmärksammade. Den sophantering som förr helt vilade på zabbaleens axlar har fått konkurrens av internationella företag. Men medan dessa endast återvinner c:a 20 % av soporna, lyckas zabbaleen ta hand om hela 80%. I samband med den hotande epidemin med svininfluensa för något år sedan lät den egyptiska regeringen slakta landets grisar. Något som drabbade zabbaleen hårt. Deras grisar åt upp det organiska avfallet och utgjorde en viktig länk i återvinningskedjan. Den länken är nu bruten. Utställningen visar på det dagliga, ofta osynliga, arbete som Kairos sophanterare utför och dess betydelse för ett hållbart samhälle.
Waste collection behandlar det globala miljöproblemet med växande sopberg i världens storstäder. Men visar också hur dessa sopor tas tillvara och får nya användningsområden.
Skräp är mer än bara en försörjningsmöjlighet. Det kan vara både dekorativt och användbart. Sopor är även en källa till information.
I utställningen har Upplandsmuseet lagt till en lokal del där vi drar paralleller mellan dagens sopor och arkeologiska fynd från våra egna trakter. Vad kan arkeologerna dra för slutsatser av den tidens sopor och hur människor levde och verkade. Vilka sopor lämnar vi efter oss idag. Vad säger de om vår kultur?
Utställningen är producerad av Medelhavsmuseet och initierad av Olof Löf, som en del av hans masterprojekt på Konstfacks Curatorlinje.
Invigningen sker på Upplandsmuseet fredag den 4 februari kl 15 av intendent Sofia Häggman, Medelhavsmuseet och Olof Löf, som tillsammans gjort utställningen.
Välkommen till Upplandsmuseet på pressvisning fredag 4 februari kl 11.
Initiativtagaren Olof Löf och intendent Sofia Häggman, Medelhavsmuseet, som tillsammans gjort utställningen visar och berättar.
Pressbilder: www.upplandsmuseet.se
Information: utställningsproducent Ingrid Zakrisson, tel 018-16 91 41, 070-572 15 78, ingrid.zakrisson@upplandsmuseet.se
Ämnen
Kategorier
Regioner
I centrum för Upplandsmuseets verksamhet står den uppländska kulturhistorien och kulturarvet.
Museets uppdrag är att utforska kulturhistorien,
vårda kulturarvet och förmedla kunskapen om det.
Att utforska kulturhistorien är verksamhetens drivkraft. Upplandsmuseet bedriver kontinuerlig kunskapsuppbyggnad i form av vetenskaplig forskning, undersökningar och inventeringar.
Arbetet resulterar i materiella samlingar av olika slag: föremål, fotografier, texter.
Genom att förteckna, registrera och vårda insamlade föremål och kulturhistoriska miljöer i länet säkras kunskapen
om kulturarvet till förmån för dagens och framtidens människor.
Här är verksamheten i magasinet central.
I museets uppdrag ingår att bearbeta och förmedla den uppländska kulturhistorien och göra den tillgänglig för länets invånare. Utställningar, publikationer, sökbara databaser, föreläsningar och visningar gör det möjligt för alla att ta del av kulturarvet.
Upplandsmuseets verksamhet med att utforska, vårda och förmedla
styrs av utarbetade handlingsprogram.
