Pressmeddelande -

Badhuspersonal besväras av sin arbetsmiljö

Anställda i badhus påverkas av kemiska föreningar i luften.
Vanliga besvär är irritation i ögon och nässlemhinnor. 
Det visar en studie från Arbets- och miljömedicin i Örebro.

I badhus används olika slags desinficerande ämnen för att hålla vattnet rent och fräscht, oftast natriumhypoklorit. Ju mer förorenat vatten, desto högre koncentration av klor behövs, vilket kan ge vissa hälsoeffekter.

– Eftersom medarbetare på badhus runtom i vår region hörde av sig och berättade om sina besvär i arbetsmiljön ville vi undersöka hur luftvägshälsan ser ut, berättar Jessica Westerlund, biomedicinsk analytiker på Arbets- och miljömedicin i Örebro.

Påverkar ögon och slemhinnor
Mätningar av trikloraminer och trihalometaner genomfördes på åtta kommunala badhus i Mellansverige 2007 till 2009. Undersökningen visar att de halter de drabbade har exponerats för ligger lägre än vid liknande europeiska mätningar.

Däremot rapporteras besvär från ögon- och nässlemhinnor oftare hos badhuspersonal jämfört med oexponerade grupper. Studien visar också påverkan på luftvägarna hos de exponerade efter en arbetsdag.

– Idag finns det inget yrkeshygieniskt gränsvärde i Sverige för trikloramin men vi hoppas att vårt arbete kan bidra till att vi får ett gränsvärde till slut, säger Jessica Westerlund.

– En framtida uppgift vore att mäta trikloraminer i luft alla typer av bad så att vi tar reda på hur exponeringen ser ut även för de som badar, säger Jessica Westerlund.

Hon är själv en flitig besökare i badhus men har fått upp ögonen för hygienens roll för badhuspersonalens arbetsmiljö.
– Hypoklorit reagerar med kväveinnehållande ämnen i badvattnet som till exempel hudflagor,saliv och urin. Därför är det viktigt att alla besökare duschar innan badet, säger Jessica Westerlund. 

Licentiatseminarium

Datum: 17 juni 2016, kl 09.00

Plats: Bohmansonssalen, Universitetssjukhuset Örebro.

Licentiatuppsatsens titel: "Occupational exposure to trichloramines and trihalomethanes-adverse respiratory and ocular effects among Swedish indoor swimmingpool workers."

Opponenter: Nils Plato, docent, Karolinska institutet och Sandra Johannesson, med. doktor, Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Huvudhandledare: Håkan Westberg,professor, Arbets- och miljömedicin i Örebro.

Bihandledare: Pål Graff, yrkeshygieniker, Arbets- och miljömedicin i Örebro och Kåre Eriksson, universitetslektor senior, Umeå Universitet.

För mer information kontakta:
Jessica Westerlund, biomedicinsk analytiker, Arbets- och miljömedicin i Örebro.
Tel: 019-602 24 69
Mail: jessica.westerlund@regionorebrolan.se


Ämnen

  • Hälsa, sjukvård, läkemedel

Kategorier

  • badhuspersonal
  • kemiska föreningar
  • badhus
  • arbetsmiljö
  • forskning

Regioner

  • Örebro

Universitetssjukhuset Örebro (USÖ) erbjuder våra patienter en modern och tillgänglig sjukvård på bästa möjliga vetenskapliga grund. USÖ har ca 550 vårdplatser och är ett av landets sju universitetssjukhus. Det är också en av länets största arbetsplatser med mer än 3 500 anställda.

Högspecialiserad vård bedrivs på de flesta av våra kliniker, men är särskilt framgångsrik inom hjärtsjukvård, cancersjukvård och ögonsjukvård. Inom dessa områden behandlas patienter från stora delar av Sverige.

 

Kontakter

Jens Qwarngård

Kommunikatör Arbets- och miljömedicin 019-602 24 58