Jämförelse mellan Sveriges sju universitetssjukhus

Idag presenteras en unik jämförelse kring produktion, personal, ekonomi och vårdkvalitet mellan Sveriges sju universitetssjukhus.

Svensk sjukvård håller hög kvalitet. Vi faller gång efter annan ut som ledande i nationella jämförelser av kvalitetsindikatorer, nu senast i SKLs sammanställning som baseras på data från WHO, OECD och EU. Sveriges sju universitetssjukhus svarar för mer än en femtedel av all hälso- och sjukvård i Sverige, och har tillsammans nära 60 000 fast anställda medarbetare. Karolinska universitetssjukhuset, Sahlgrenska sjukhuset, Skånes universitetssjukhus, Akademiska sjukhuset, Universitetssjukhuset i Linköping, Norrlands universitetssjukhus samt Universitetssjukhuset Örebro arbetar alla för att leverera en god balans av ledande högspecialiserad vård och samtidigt upprätthålla högsta kvalitet vad gäller kliniskt utfall, forskning, utbildning och utveckling.

För att lära av varandra och skapa ett starkt underlag för utveckling av verksamheten vid respektive sjukhus har samtliga sju universitetssjukhus nu öppnat upp för en jämförelse av produktion, personal, ekonomi och vårdkvalitet. Samtliga sjukhus verkar i en utmanande miljö; sjukvårdens personalomsättning ökar, det ekonomiska trycket är hårt och komplexiteten i vården ökar för samtliga sjukhus i jämförelsen. Detta till trots är det tydligt att universitetssjukhusens bidrag till Sveriges goda vårdresultat är starkt; de indikatorer som följs i öppna jämförelser är tydligt bättre än riksgenomsnittet.

Med denna jämförelse som grund hoppas universitetssjukhusen kunna utveckla sitt arbete framåt och ta intryck av varandras styrkor och utmaningar. Viktigast av allt är att man nu med gemensam metodik strukturerat jämför data och lär av varandra med utgångspunkt i faktaunderlag som är relevanta för universitetssjukhusens unika förutsättningar.

     – Sveriges universitetssjukhus faller mycket väl ut vid internationella jämförelser, både vad gäller vårdkvalitet och forskning. I den här nationella jämförelsen framkommer att Universitetssjukhuset Örebro (USÖ), som är ett ungt universitetssjukhus, ligger väl till i förhållande till övriga svenska universitetssjukhus. Rapporten visar även att de satsningar som gjorts inom Region Örebro län gett resultat, men tydliggör även att vi behöver arbeta mer med att göra vården mer hälsofrämjande, säger Jenny Steen (S), regionråd och ordförande i nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning.  

      – Det är mycket positivt att USÖ på relativt kort tid utvecklats till ett universitetssjukhus att räkna med och att vi håller god vårdkvalitet inom flera områden, fortsätter Jan Olsson, hälso- och sjukvårdsdirektör. Vi ska ta vara på de resultat vi nu fått till oss och fortsätta att utvecklas som universitetssjukhus.

Men jämförelsen visar också att USÖ har brister när det gäller så kallad DRG-registrering (diagnosrelaterade grupper), ett nationellt system för att registrera sjukhusens patientsammansättning.
      – Våra interna rutiner för att registrera DRG är otillräckliga och måste förbättras. Därför pågår redan nu ett omfattande arbete i regionen för att komma till rätta med detta, avslutar Jan Olsson.

Universitetssjukhusen kommer att använda materialet i sitt fortsatta utvecklingsarbete och hoppas kunna fortsätta samarbetet framöver.

Fakta:
Universitetssjukhusen bedriver vård som kännetecknas av närhet till forskning och aktiv utbildning, med fokus på den vård som kräver stora resurser och avancerad teknisk utrustning. De sju universitetssjukhusen i Sverige samlar den nationella kompetensen kring ovanliga sjukdomar, vård som bedrivs i små volymer och kräver hög specialisering, och svarar för den tidiga introduktionen av nya metoder och arbetssätt.

För mer information kontakta
Jenny Steen
Ordförande i nämnden för vård, hälsa och klinisk forskning
Region Örebro län
Tel 019-602 74 04, 072-202 74 04

Jan Olsson
Hälso- och sjukvårdsdirektör
Region Örebro län
Tel 019-602 37 00, 070-631 60 50