Pressmeddelande -

WHO-studie bekräftar svensk forskning: Mobilanvändning ökar risken för hjärntumör

Dagens normalanvändare av mobiltelefoner utsätter sig för en ökad risk att drabbas av elakartad hjärntumör (gliom). När WHO-studien Interphone publicerade detta resultat i maj var tolkningen försiktig och man förordade ”mer forskning” för att bekräfta resultaten. Man bortsåg då från de resultat som gruppen vid Örebro Universitetssjukhus redovisat tidigare och som kritiserats för att ha visat högre risker än övriga studier.  

I senaste numret av International Journal of Epidemiology visar forskare vid Universitetssjukhuset Örebro  att då samma avgränsningar görs i deras studie som i WHO-studien, erhålls snarlika resultat.   

WHO-studien Interphone omfattade enbart personer som fått en hjärntumör diagnosticerad när de var i åldern 30-59 år och man tog inte hänsyn till dem som använde vanliga trådlösa bordstelefoner (DECT). Dessutom begränsades den mest exponerade gruppen till dem som använt mobiltelefon i endast 1640 timmar eller mer. Det motsvarar en halv timme om dagen utslaget på tio år. 

Örebrostudierna innefattade däremot patienter i åldern 20-80 år med hjärntumör. Användning av DECT-telefon kartlades lika noggrant som användning av mobiltelefon. Analysen för den högst exponerade gruppen gällde personer som använt mobilen i ett högre totalt antal timmar än Interphone; 2000 timmar eller mer. 

När Örebroforskarna i den nya analysen begränsade analysen till det som WHO-studien gjort, dvs. inkluderade endast patienter och jämförelsepersoner i åldern 30-59 år, inte tog hänsyn till DECT-telefonanvändare, samt sänkte ribban för den högst exponerade gruppen till 1640 timmar, föll riskökningen för gliom från 131 % (oddskvot 2,31) till 75 % (oddskvot 1,75) för den mest exponerade gruppen. Interphones motsvarande resultat var 40 % förhöjd risk (oddskvot 1,40). Snarlika resultat ses även för tumörer i den mest strålningsexponerade delen av hjärnan (tinningloben), men nu är det Interphonestudien som ger den högre riskökningen, 87 % (oddskvot 1,87) mot Örebrogruppens 46 % (oddskvot 1,46). 

Förutom att liknande resultat erhålls då samma förutsättningar ges i båda studierna, bekräftar analysen den kritik som framförts om WHO-studien. Risken har undervärderats på grund av att man uteslutit patienter i åldrarna 20-29 år samt 60 år eller äldre, inte tagit hänsyn till DECT-telefonanvändare och inte analyserat risken för de verkligt tunga användarna. 

Sammanfattningsvis gäller för båda studierna att en statistiskt säkerställd fördubblad risk för gliom ses på samma sida av hjärnan som mobilen använts totalt 1640 timmar eller mer (Örebrogruppen oddskvot 2,18, Interphone oddskvot 1,96). Likadana resultat fås alltså i bägge studierna om samma kriterier används vid analys, dvs. typ av telefon (endast mobil), användningstid, åldersgrupp och tumörens läge i hjärnan i förhållande till exponering för mikrovågor från mobilen.

För mer information kontakta
Lennart Hardell, Överläkare, Onkologiska kliniken, Örebro Universitetssjukhus
Tel 019-602 10 00, E-mail: lennart.hardell@orebroll.se 
Kjell Hansson Mild, Docent, Institutionen för Strålningsvetenskap, Umeå universitet.

Referenser:

The Interphone Study Group. Brain tumour risk in relation to mobile telephone use: results of the Interphone international case-control study. Int J Epidemiol 2010;39: 675–694. 

Hardell L, Carlberg M, Hansson Mild K. Re-analysis of risk for glioma in relation to mobile telephone use: comparison with the results of the Interphone international case-control study. Int J Epidemiol 2010; doi:10.1093/ije/dyq246

Ämnen

  • Hälso-, sjukvård

Kategorier

  • hjärntumör
  • mobiltelefon
  • cancer
  • interphone
  • who
  • gliom
  • forskning
  • trådlös telefon
  • dect
  • usö
  • högspecialiserad
  • universitetssjukhus
  • the interphone study group

Regioner

  • Örebro

Universitetssjukhuset Örebro (USÖ) är ett utvecklingsinriktat hälso- och sjukvårdscentrum. Som universitetssjukhus vill vi erbjuda våra patienter en modern och tillgänglig sjukvård på bästa möjliga vetenskapliga grund. USÖ har ca 550 vårdplatser och är ett av landets sju universitetssjukhus. Det är också en av länets största arbetsplatser med mer än 3 500 anställda.

Högspecialiserad vård

Den högspecialiserade vården är en viktig del av verksamheten vid USÖ. Sjukhuset har en ambition att ha en ledande position inom strategiska områden.

Högspecialiserad vård bedrivs på de flesta av våra kliniker, men är särskilt framgångsrik inom hjärtsjukvård, cancersjukvård och ögonsjukvård. Inom dessa områden behandlas patienter från stora delar av Sverige.

Nära samarbete med Örebro universitet

Tillsammans med Örebro universitet utvecklar vi medicinsk forskning och utbildning. Samarbetet har bland annat lett till att en komplett läkarutbildning erbjuds i Örebro från och med 2011. Den nya läkarutbildningen medverkar till att lösa den nationella bristen på läkare och bidrar till att förbättra tillgängligheten i vården. För USÖ innebär läkarutbildningen stora möjligheter för fortsatt utveckling som universitetssjukhus, inte bara beträffande undervisning, utan också vad gäller forskning och högspecialiserad vård.

Miljömedvetet sjukhus

Universitetssjukhuset Örebro är ett miljömedvetet sjukhus. Jämfört med andra universitetssjukhus sparar USÖ cirka 10 miljoner kronor per år genom energieffektivisering. Detta innebär att mer pengar kan investeras i sjukvård.

Kontakter

Åsa Öberg

Presskontakt Kommunikatör Område opererande och onkologi 019-6027484

Josefine Gran

Presskontakt Kommunikatör Medicin och rehabilitering 019-602 66 72

Elin Abelson

Presskontakt Kommunikatör Forskning och utbildning 072-1464995

Ulrika Julin

Presskontakt Kommunikationschef 019-602 66 75

Petra Ekenstam

Presskontakt Kommunikationsstrateg 019-6023736

Karin Stenström

Presskontakt Kommunikatör Arbets- och miljömedicin 019-602 35 84