Att vara aktiveringspedagog är lite av ett detektivarbete

Amina Mahmoud och Monica Plåt läser yrkeshögskole­utbildningen Aktiveringspedagog inom LSSpå Campus Mölndal. Hur ser utbildningen ut, vad gör en aktiverings­pedagog och vad hoppas de på efter utbildningen?

Hur kom det sig att ni sökte utbildningen?

Jag har en bakgrund inom musik, berättar Monica. Jag halkade in på ett jobb som personlig assistent har jobbat med det i tio år. Sedan ville jag utvecklas, jag sökte på internet efter utbildningar och hittade den här utbildningen. Att utbildningen var på 75% passade mig bra.

Jag har jobbat som stödassistent i åtta år, säger Amina. Jag blev rekommenderad yrkeshögskoleutbildningen för tre-fyra år sedan och jag ville plugga vidare nu, jag hade först tänkt läsa till socionom.

En aktiveringspedagog arbetar både mot brukare och personal, vägleder och ger stöd och arbetar för att brukaren ska få möjlighet till en meningsfull vardag. Monica och Amina berättar att anledningen att de blev intresserade av yrkeshögskoleutbildningen är att de vill arbeta både nära brukarna samt ha ett övergripande ansvar. Arbetsmarknaden för utbildade aktiverings­pedagoger har varit och är mycket god. Monica och Amina säger att de gärna skulle vilja arbeta på en daglig verksamhet för att testa något nytt. Men de är även intresserade av att arbeta på en skola eller med inriktning mot autism eller förvärvad hjärnskada.

Hur är kurserna upplagda och hur arbetar man på lektionerna?

Det är en kombination av föreläsningar, grupparbeten och självstudier. Vi har individuella inlämningar och i varje kurs finns det litteraturseminarier, säger Monica och Amina. Ibland har vi haft rollspel och vi har även tränat på presentationsteknik. På utbildningen har vi även haft gästföreläsare från olika verksamheter som bidragit till undervisningen.

På yrkeshögskoleutbildningen Aktiveringspedagog inom LSS är det mycket grupparbeten och PBL (problembaserat lärande). Av läraren får vi en uppgift som vi ska lösa i grupp. Att vi har olika erfarenheter och bakgrund gör att vi ofta uppfattar uppgiften på olika sätt och får resonera kring det. Ibland verkar uppgiften omöjlig men efter en stund lyckas vi ofta lösa det ändå. Det är stort fokus på gruppsamverkan under utbildningen, på grund av utbildningens upplägg så utvecklas man och lär sig mycket om hur man fungerar.

Varje utbildningsblock avslutas med en praktikperiod, Lärande i arbete, LIA. Amina och Monica har nyligen varit ute på en arbetsplats i sju veckor, där de gjort sin LIA och fått testa sina teoretiska kunskaper som de lärt sig i skolan. Monica var på en gruppbostad för människor med dövblindhet och Amina gjorde sin LIA på en gruppbostad för unga vuxna med autismspektrumtillstånd.

Vad fick ni göra på er LIA?

Monica berättar att hon arbetade med människor med dövblindhet och fick lära sig att arbeta med taktil kommunikation. Hon hade nytta av de kunskaper de har lärt sig om hur man tidigare har sett på personer med funktionsnedsättning och diagnoser och även kunskaperna om samspel med andra människor.

De flesta var väldigt självgående och klarade aktiviteter i dagliga livet (ADL), säger Amina. Mina uppgifter var bland annat att stötta dem i det sociala, att förflytta sig i staden, ringa samtal och kartlägga vissa situationer. Jag hade stor nytta av kursen Människan med funktionsnedsättning i samspel med andra som ingår i utbildningen.

Vem skulle ni rekommendera yrkeshögskoleutbildningen till?

Vi skulle rekommendera YH-utbildningen Aktiveringspedagog till kollegor och personer som redan arbetar inom funktionsstöd. Personer som har en vilja att förbättra saker och tycker om att ha överblick. Det är viktigt att ha ett intresse för människor och stor kommunikativ kompetens. Man blir lite som en detektiv, luskar lite och löser problem.